- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
393-394

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Barbusse, H. - *Barcelona - *Barck, släkt - *Barcklind, K. (Carl) V. - Barclay, Florence, f. Charlesworth - Barclays bank ltd. - Barcroft, Joseph - *Barferusch - *Barfod, J. K. G. - Barfoed, Aage - Barger, George - *Bari

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

393

Barbusse—Bari

394

♦Barbusse, H., är född 1873 (ej 1874). Har
vidare utgivit bl. a. »Paroles d’un combattant»
(1920), »Les enchalnements» (1925) och
»Ju-das» (1927), tal och tidsbetraktelser av
satirisk och patetisk hållning, varmed B. skapat
sin ställning som Clartérörelsens ledare,
numera även en av den kommunistiska
interna-tionalens verksammaste krafter, vanl. bosatt i
Ryssland. Till sv. är även övers, hans
novellsamling »Nous autres» (1914; »Vi människor»,
1919). Biogr. av H. Hertz (1920). Kj. S-g.

♦Barcelona. 2. Staden, som under senare
år haft en period av kraftig uppblomstring,
är nu Spaniens folkrikaste stad och första
millionstad; 1934 hade B. 1,060,504 inv. (med
till kommunen hörande förstäder). Vid sidan
av textilindustrien ha många andra
industrigrenar uppblomstrat, ss. tillv. av maskiner,
elektroteknisk materiel, automobiler och
järn-vägsmateriel. Hamnen, som är utgångspunkt
för flera transoceana linjer, anlöptes 1932 av
ett tonnage om 7,9 mill. nettoton, därav 3,1
mill. främmande tonnage. B-.s internationella
kommunikationer ha förbättrats genom den
nya järnvägen över Pyrenéerna till Toulouse
(öppnad 1929) samt lufttrafiklinjer till bl. a.
Rom, Marseille, Toulouse, Madrid, Cädiz och
Dakar; huvudflyghamnen är belägen vid Prat
del Llobregat, 12 km v. om B. Den lokala
samfärdseln har bl. a. förbättrats genom ett
tunnelbanesystem, öppnat 1924. En
världsutställning hölls i B. 1929—30; inom
utställ-ningsområdet på n. ö. sluttningen av
Mont-juich anlades i samband härmed ett stort,
modernt stadion (60,000 åskådarplatser). Många
moderna offentliga byggnader ha uppförts,
bl. a. ett nytt centralpostkontor (1928). Bland
B:s märkligare byggnadsverk bör även
nämnas den originella kyrkan Templo de la
sag-rada familia, påbörjad 1882 efter plan av A.
Gaudl (se d. o.) men ännu ofullbordad. Ett
annat ex. på den nykatalanska arkitekturen
är den av samme arkitekt planlagda
villastadsdelen Parque Güell. Utom univ. (1934
omkr. 5,000 stud.) har B. teknisk högskola,
lantbruksinstitut, arkitekthögskola,
handelshögskola och navigationsskola.
Rundradiostation (på Tibidabo); två observatorier. Efter
den spanska revolutionen 1931 bestämdes B.
som säte för regering och parlament i det
autonoma Katalonien. — Nyare litt.: G.
Ri-chert, »B.» (1927); W. Weber, »B.» (1928). S. F.

*Barck. Ätten utdog på manssidan 1930.

♦Barcklind, K. (C a r 1) V., var 1925—27
scenisk ledare av Göteborgs lyriska teater,
verkade 1927—28 i Amerika och är sedan
1930 anställd vid Dramatiska teatern, där han
med saftig humor, fantasi och känslovärme
framträtt som betydande
karaktärsskådespe-lare. Han gästspelade 1931 på
Oscarsteatern. Bland hans roller på talseenen
märkas Falstaff i »Henrik IV», Kumlander,
doktor Crusius i »Storstadsluft», sergeanten i
»För sant att vara bra», greve v.
Aster-berg i »Gamla Heidelberg», doktor Onsö i

»Det lyckliga valet»,
Cesar i »Marius» och
i »Fanny» samt
Karl-Ludvig i »Kvartetten
som sprängdes». B.
har även gjort en
betydande insats som
filmskådespelare, t.
ex. i »Norrlänningar»,
»Längtan till havet»
(»Marius»), »Svarta
rosor» och »Kära
släkten». Han medverkar
i flera filmer 1935. G. K-g; R. A-g.

Barclay [bä’kli], Florence, f. C h a r 1 e
s-worth, engelsk författarinna (1862—1921).
Blev mycket populär genom romaner, vilka
förenade religiös känsla med erotiskt intresse. I
sv. övers, bl. a. »Rosenkransen» (1911). R-n B.

Barclays bank Itd. [bä’kliz bä’ijk li’mitid],
den tredje i ordningen av Englands »fem
stora» banker (se Storbritannien, sp.
597), bildades 1896 av ett antal bankirfirmor,
av vilka den äldsta räknar sina anor från
1650-talet. Genom talrika fusioner samt
filialbildning har banken numera 2,125 kontor
i England och Wales samt ett till
organisationen anslutet, betydande utländskt
kontors-nät: Barclays bank (Dominion, Colonial and
Overseas) m. fl. dotterbolag. Det egna
kapitalet uppgick 1 jan. 1935 till 26,67 mill. pd st.

Barcroft [bä’kråft], Joseph, engelsk
fysiolog (f. 1872). 1923—26 prof, i fysiologi vid
Royal institution i London, blev B. 1926 prof,
i fysiologi i Cambridge. B. har nått viktiga
resultat betr, särskilt blodgaserna och
mjältens roll som bloddepå. Skr. bl. a.: »The
res-piratory function of the blood» (1914). Ljd.

♦Barferusch heter numera officiellt B a b o 1
och hade vid 1933 års folkräkning 34,790 inv.

♦Barfod, J. K. G. B:s bok om skånska
adeln utgavs i ny uppl. av G. Carlquist 1925.

Barfoed [bä’rföd], A age, dansk författare
(f. 1879). Har sedan 1912 utgivit en rad
historiska romaner, bl. a. »Herremanden paa
Kaas» (1915), »Den store bryllupsfest» (1922),
»Den udvalgte konge» (1923), »Staden falder»
(1924) och »Tempelherrerne» (1934). P. E-t.

Barger [bä’d$o], George, engelsk kemist
(f. 1878). Var anställd vid Burroughs och
Wellcomes forskningslaboratorier 1903—09,
var prof, i kemi i London 1913—14, arbetade
vid Medical research council 1914—19 och är
från 1919 prof, i medicinsk kemi i Edinburgh.
B. har jämte Dale gjort viktiga insatser
beträffande mjöldrygans kemi, därvid bl. a.
påvisande tyramin och histamin, vilkas
fysiologiska verkningar de fastställt. B. har också
syntetiskt framställt hordenin och (tills, m.
Harington) tyroxin. Bland hans arbeten
märkes »The simple natural bases» (1914). Ljd.

♦Bari. 1. Prov, omfattar efter
gränsregleringar 5,129 km2 med 948,821 inv. (1931).
— 2. Staden hade 1931 171,810 inv. (som
kommun). B. har under 1900-talet snabbt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free