Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavårdscentraler - Barnavårdsförbund - Barnavårdskongresser - Barnavårdslagar - *Barnavårdsman - *Barnavårdsnämnd - Barnavårdsombud - Barnavårdsstatistik - *Barnavårdsundervisning - *Barnay, L. v. - Barnbegränsning - Barnbibliotek - Barnekow, Adolf Hans Fredrik - Barnekow, Kjell Ragnar Mac-Dougall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Barnavårdsförbund—Barnekow
400
fosterbarnskontrollen. Verksamheten
bedri-ves i regel genom enskilda föreningar, som
åtnjuta kommunalt understöd. Enl.
undersökning av barnläkare skulle i Sverige
behövas 150 b., men f. n. finnes blott ett 50-tal
(med filialer) på 26 orter. Man har försökt
utsträcka verksamheten även till
landsbygden omkring b. Värdefulla upplysningar om
erfarenheter av b. erhållas i uppsatser av
prof. A. Wallgren i Tidskr. för Barnavård och
Ungdomsskydd. G. H. v. K.
Barnavårdsförbund, sammanslutningar, som
på frivillig väg tillkommit i samtliga län
för att främja barnavården. Förutom
upplysningsverksamhet ha de till uppgift att
främja av barnavårdsnämnderna
omhändertagna barns fostran i goda enskilda hem. För
ändamålet tjäna bl. a. upptagningshem (se
d. o.). Medlemmar av b. äro
barnavårdsnämnder, barnhem m. fl. Landshövdingen är i
regel ordf., och inom varje förbund finnes ett
barnavårdsombud (se d. o., suppl.). G. H. v. K.
Barnavårdskongresser ha sedan 1921
samfällt ordnats av de nordiska länderna för
behandling av viktigare frågor rörande
barnavården. B. ha hållits i Köpenhamn 1921, Oslo
1924, Stockholm 1927 och Helsingfors 1930.
Den nästa beräknas äga rum i Köpenhamn
1936. Tryckta förhandlingar föreligga från
samtliga kongresser.
Barnavårdslagar, se Samhällets
barnavård, även i suppl.
‘Barnavårdsman. Sedan en ändring i
lagstiftningen skett 1934, kan b. ej längre väljas
till ordf, i barnavårdsnämnd.
‘Barnavårdsnämnd. Enl. den 1924 antagna
lagen om samhällets barnavård skall i regel i
varje kommun finnas en b. med uppgift att
tillgodose barnens bästa. Den skall bestå av
kyrkoherden i församlingen, representanter
för fattigvårdsstyrelsen och lärarkåren inom
kommunen samt minst två för nit och
intresse i barnavård kända personer; minst en
led. skall vara kvinna. Därjämte skall en
läkare, där så kan ske, deltaga i nämndens
arbete. Under vissa förhållanden kan i mindre
kommun fattigvårdsstyrelsen, förstärkt med
kyrkoherden och en lärare, utgöra b. Vid
1934 års riksdag utvidgades lagen att
omfatta även sådan ungdom i åldern 18—21 år,
som tidigare fallit under lösdrivarlagen, och
b. må vid handläggning av sådana ärenden
benämnas ungdomsnämnd. G. H. v. K.
Barnavårdsombud ha till uppgift att
till-handagå kommunerna vid placering av
omhändertagna barn och att företaga s. k.
inventering av fosterhem. Sådana ombud
finnas nu i samtliga län, varvid två ha vardera
två län till verksamhetsområde. B., som skola
vara särskilt kunniga i barnavård, anställas
av barnavårdsförbunden (se d. o., suppl.), men
deras lön och resor bekostas av Allmänna
barnhuset. B. stå i nära kontakt med de
upptagningshem, till vilka de omhändertagna
barnen komma för observation och eventuell
vård, innan de utackorderas i enskilda hem.
Inventeringen av fosterhem avser att i
samråd med barnavårdsnämnderna utröna om
barnen åtnjuta god vård samt om vederbörlig
anmälan till barnavårdsnämnden ägt rum.
G. H. v. K.
Barnavårdsstatistik. Enl. instr. för
Statistiska centralbyrån skall vart tredje år, med
början för år 1928, upprättas en officiell
statistik över barn, som erhållit hjälp eller stått
under kontroll av den samhälleliga
barnavården. Enl. 1931 års statistik uppgick antalet
sådana barn till 62,000, fördelade på
sam-hällsvård, skyddsuppfostran och tillsyn av
fosterbarn. G. H. v. K.
‘Barnavårdsundervisning. Den av
riksdagen begärda utredningen om b. har nu
verkställts av Skolöverstyrelsen, som bl. a.
förordat de av Sv. fattigvårds- och
barnavårds-förbundet anordnade demonstrationskurserna
i barnavård. Dessa ha väsentligt kunnat
utökas, sedan arvsfonden lämnat betydande
bidrag till dem.
‘Barnay, L. v., dog 1924.
Barnbegränsning, se Födelsekontroll,
suppl.
Barnbibliotek. Bokutlåning till barn
förekom tidigast i England — The mechanic
in-stitute i Birmingham lät barn låna hem
böcker redan 1797. U. S. A. räknas dock som
föregångslandet för det moderna
barnbiblioteksarbetet som ett led i de offentliga
bibliotekens verksamhet (ang. skolornas
barnbiblioteksarbete se Skolbibliotek). Där
började näml, i slutet av 1800-talet speciella
metoder för verksamheten bland barnen att
utarbetas av särskilt utbildad personal, och
dessa metoder ha fått stor betydelse för b.
i andra länder. I Europa stå b. säkerligen
högst i England, Holland och de
skandinaviska länderna. Det Deichmanske bibliotek
i Oslo ordnade en barnavd. redan 1900, och
i Stockholm öppnades på initiativ av dr
Valfrid Palmgren 1911 Stockholms
barn-och ungdomsbibliotek, som 1927 uppgick i
Stockholms stadsbibliotek. Barnavd.
finnas vid flera sv. bibi. Jfr C. W. Hunt,
»Libra-ry work with children» (1924); G. Rees,
»Libra-ries for children» (s. å.); »Håndbok i norsk
barnebibliotekarbeide» (1927; red.: Rikka
Bjölgerud); J. Mühlenfeld, »Kinderlesehallen»
(1928); E. L. Power, »Library service for
children» (1930); H. Engl, »Die
Kinderlese-halle» (1932); W. C. Berwick Sayers, »A
manual of children’s libraries» (s. å.). H. Lg.
Barnekow, Adolf Hans Fredrik, frih.,
godsägare (1871—1933), son till F. B.;
rytt-mästare vid Skånska dragonreg:tet 1905. Frän
1913 var B. ägare av Åraslöv i Kristianstads
län. Inom länets hushållningssällskap och
andra jordbruksorganisationer nedlade han
ett uppskattat arbete. Särskilt var han
intresserad av hästavelns utveckling. Th. Bn.
Barnekow, Kjell Ragnar M a c - D o
u-gall greve, godsägare (f. 1877 3/i), syssling till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
