Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnpulver - *Barnsjukdomar - *Barnsängsledighet - Barnuppfödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
Barns j ukdomar—Barnuppfödning
404
verksam beståndsdel samt därjämte
magne-siumkarbonat ocb oljesocker.
*Barnsjukdomar. Bland sjukdomar hos
spädbarn och småbarn förhärska numera
sjukdomar i luftvägarna. Smitta från människor,
behäftade med hosta och snuva, kan förorsaka
dödlig infektion hos ett litet barn, varför
personer med dylika infektioner i görligaste
mån böra undvika småbarn eller använda
mun- och nässkydd för att hindra
smitto-■överföring.
En icke sällan missförstådd
spädbarnssjuk-dom är s. k. torsk (se d. o.).
Uppfattningen om barntuberkulos såsom
vanlig orsak till den vuxnes tuberkulos
betvivlas numera allmänt. I stället har man gjort
gällande, att en utläkt barntuberkulos i viss
mån kan utgöra ett skydd mot en senare
ned-smittning. Som skydd mot barntuberkulos har
Calmette utarbetat en vaccinationsmetod (se
Calmet te vaccin, suppl.). C. G-d.
*Barnsängsledighet. Genom revision 1931
av lagen om arbetarskydd har det med b.
åsyftade skyddet i vissa avseenden
förbättrats. Tillämpningsområdet för
bestämmelserna ang. b. har utsträckts till att omfatta
allt industriellt och byggnadsarbete ävensom
transportverksamhet utom distribution av
varor och uträttande av bud eller ärenden.
Ledighet före nedkomsten får numera ej
förvägras arbeterska, som enl. intyg av läkare
el. barnmorska sannolikt kan vänta sin
ned-komst inom sex veckor och med hänsyn
härtill har behov av ledighet. — Ang.
understöd under b. se Moderskapshjälp
och Moderskapsunderstöd, båda i
suppl. A. M.
Barnuppfödning. Bröstbarn utveckla sig
vida gynnsammare och ha mycket större
motståndskraft mot sjukdomar än på annan
näring uppfödda barn. Den naturliga näringen
för spädbarnet är därför modersmjölken. De
flesta mödrar kunna amma sitt barn.
Flertalet fall av s. k. sining beror på felaktig
teknik. Verkligt hinder hos modern för
di-givning är vanl. endast öppen tuberkulos
eller enstaka fall av stark kraftnedsättning.
Det väsentliga för digivningen är, att brösten
tömmas regelbundet och fullständigt samt att
modern och barnet få tillbörlig vila.
Ett fullgånget bröstbarn bör i regel ha 5
mål med 4 tim. mellanrum per dygn.
Lämpliga tider äro kl. 6, 10, 14, 18, 22. I regel
bör endast ett bröst ges för varje mål. Tiden
för detta bör icke överskrida 20 min.
Ett bröstbarns ungefärliga näringsbehov
per dygn framgår av nedanst. tab.
4:e levnadsdagen ............ 200 g
5:e » 250 »
6:e » ........ 300—350 »
7 :e » ........ 350—400 »
2:a levnadsveckan ........... 400—500 »
3:e » 500 »
4:e » ........ 500—600 »
2:a levnadsmånaden ......... 700—800 »
Ungefärliga viktökningen för ett fullgånget
barn kan under l:a halvåret anges till 160—
150 g per vecka, under 2:a halvåret till 130—
100 g per vecka, ökar barnet mindre, kan
undernäring misstänkas. I så fall bör genom
vägning kontrolleras hur mycket barnet äter
per dygn. Vägning endast efter ett eller
annat mål är otillräcklig, enär näringsmängden
kan växla betydligt för olika mål under ett
och samma dygn.
Befinnes mängden för ringa, bör först
kontrolleras, att barnet tömmer bröstet
ordentligt, vilket sker genom urmjölkning, enklast
för hand, varefter mjölken ges med sked. Är
mängden fortfarande otillräcklig, lägges
barnet till andra bröstet under lämplig tid, 5—
10—15 min. Ev. insättes ett 6:e mål. Genom
dessa åtgärder ökar mjölkmängden i regel
snabbt.
Vid otillräcklig mjölktillgång kan ännu
digivningen ofta räddas genom råd av
sakkunnig barnläkare. Exempel finnes på att
digiv-ning på nytt tagits upp efter att ha nedlagts
6 veckor tidigare. Vid fortfarande
otillräcklig mjölktillgång bör s. k. blandad
mjölkuppfödning ifrågakomma. Barnet får då först
båda brösten, varpå behövlig näring
kompletteras med lämplig blandning.
Medfött svaga barn samt barn, behäftade
med vissa missbildningar, t. ex. kluven gom,
kunna ofta icke taga bröstet
(digivningshin-der hos barnet). I så fall böra de erhålla
urmjölkad bröstmjölk, tills deras tillstånd
tilllåter läggande till bröstet.
Vid 4—6 mån. ålder är ofta lämpligt att ge
barnet något saft, t. ex. en eller annan tesked
svart vinbärssaft eller nyponsoppa. Är magen
lös, kan dylik dock göra mera skada än nytta.
Vid omkr. 6 mån. ålder är ett tillägg att
rekommendera av mos, till en början
lämpligen potatispuré, därefter småningom vad
årstiden bjuder, t. ex. morötter, spenat,
blomkål, börjande med 1 tesked — 1 dessertsked
och småningom ökande. Vid 7—9 mån. ålder
bör avvänjning inledas. Såsom första mål
insättes lämpligen en välling, efter ytterligare
omkr. 10 dagar kan ges en saftsoppa,
lämpligen till det mål, då mos redan ges, därefter
gröt och mjölk, så skorpvälling och slutligen
ytterligare en välling. Äggrätter, fisk och
kött ges som till flaskbarn.
Endast vid fullständig oförmåga av
digiv-ning kan onaturlig uppfödning
ifrågakomma. Denna innebär alltid en
betydande risk för barnet och bör om möjligt stå
under kontroll av läkare. — I Sverige
ifråga-kommer i regel uppfödning med komjölk.
Denna måste spädas samt tillsättas med
socker och mjöl för att fördragas av barnet.
I 1—3-årsåldern vänjes barnet småningom
vid samma föda som de vuxna. Till en början
måste födan vara finfördelad. Lämpligt är nu
bestämda 3 måltider, möjl. jämte ett mindre
mellanmål, per dygn. Frukt och godsaker få
gärna ges men alltid som avslutning på
måltiderna och endast om barnet ätit ordentligt,
övermått av drickande till måltiderna bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
