Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bassini, Edoardo - *Bast, A. - Bastable, Charles Francis - *Bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Bassini—Bastard
414’
BassFni, Edoar do, italiensk läkare (1844
—1924). Var prof, i kirurgi i Padova. B. har
i kirurgien infört en sedan mycket använd
radikaloperation för vissa former av bråck.
*Bast, A., blev 1924 föremål för stark
kritik med anledning av förvaltningen av
insamlade pengar och dömdes 1926 till 3 mån.
fängelse för oegentligheter. Metodistkyrkans
generalkonferens i Kansas city fråntog
honom 1928 biskopsämbetet, varefter han blev
präst i en friförsamling i Danmark.
Bastable [bä’stobl], Charles Francis,
engelsk nationalekonom (f. 1855). B. har
sedan 1883 och in på 1920-talet verkat vid
olika univ. i England, på Irland och Nya
Zeeland och utvecklat ett rikt författarskap,
till vilket främst räknas de vitt spridda
verken »Theory of International trade» (1894;
flera uppl.) och »Public finance» (1892; flera
uppl.). E. F. K. S-n.
♦Bastard. Ur de senare årens
bastardforskning kan följ, förtjäna omnämnas. Genom
s. k. reciproka korsningar mellan två
arter (där den ena arten använts som
moder i den ena kombinationen, som fader i
den andra) har man närmare studerat det
inflytande, som korsningens riktning utövar.
Den skillnad, som därvid ofta iakttages, kan
vanl. återföras till skillnader i cellernas
plasma. B:s plasma härstammar näml,
helt eller till övervägande del från
moderartens ägg, medan fader- och moderarterna
båda bidragit lika mycket beträffande de
arvsanlag, som överförts genom cellkärnornas
kromosomer. Hos högre djur bidraga till
skillnaden mellan reciproka korsningar
säkerligen även störningar i den intima
växelverkan, som måste etableras mellan
moderorganismen och fostret och varigenom den ena
kombinationen kan utfalla gynnsammare än
den andra. Hos högre växter kunna
kromo-somantalen vara av betydelse i det fall, att
de båda föräldrarna ha olika antal. På grund
av den s. k. dubbla befruktningen kan näml,
frövitan härigenom få olika utveckling i
reciproka kombinationer, och de unga
bastardplantorna i den ena kombinationen bli
försvagade. I många fall kan en dylik skillnad
i frövitans utveckling och i »balansen»
mellan frövita, embryo och moderplanta leda till
att endast den ena av de två reciproka
kombinationerna lyckas, medan den andra alltid
slår fel. En liknande ensidighet beträffande
möjligheten att korsa två växter kan
betingas av pollenslangarnas
oförmåga att växa ned genom moderplantans stift i
den ena kombinationen men icke i den andra.
Kännedomen om hithörande företeelser är av
betydelse för modern ärftlighetsforskning och
växtförädling.
Den kraftiga utveckling, som b. kunna
uppvisa vid jämförelse med föräldraraserna,
betecknas ofta som heterosis och kan
tolkas som en gynnsam verkan av
sammanförandet i en b. av arvsanlag, vilka hos
för
äldraraserna varit skilda. Dylik heterosis går
lätt förlorad i senare generationer på grund
av anlagsklyvningar. Som motsats mot
heterosis kan sättas en genom långt driven inavel
ofta (men icke alltid) iakttagen försvagning.
B. äro vanl. i det stora hela intermediära
mellan föräldraarterna (jfr vidstående plansch
av »Bergii blodlilja», Ilaemanthus Bergianus,
den med konst framställda b. Ilaemanthus
multiflorusXNatalensis). Vid närmare analys
av det intermediära helhetsintrycket hos en
b. visar sig dock ofta dominans beträffande
de enskilda egenskaperna, varvid i vissa fall
den ena, i andra fall den andra arten
dominerar. Dominansföreteelsen tillskrives dock
numera icke samma betydelse, som den
tidigare mendelismen gav den.
Den vanligaste orsaken till sterilitet,
hos b. torde vara att söka i störningar i den
reduktionsdelning, som äger rum i samband
med bildandet av könscellerna. Dessa
störningar kunna ha sin orsak i alltför stor
olikhet mellan de han- och honkromosomer, vilka
normalt skola para sig under
reduktionsdel-ningen. Särskilt hos växter är det vidare
vanligt, att de båda föräldraarterna ha olika
antal kromosomer, och detta medför alltid
störningar i reduktionsdelningen hos b. med
åtföljande sterilitet. I många fall uppkommer
sterilitet hos en b. därigenom, att dess
cellplasma, som överförts genom moderartens
ägg, är oförenlig med dem av b:s
kromosomer, vilka levererats av fadern. Skillnaden
mellan reciproka b. yttrar sig ej sällan i sådan
fullständig eller partiell sterilitet hos den
ena kombinationen. Dylik av plasman
betingad sterilitet kan yttra sig på ett
relativt tidigt stadium i könsorganens
utveckling (sålunda långt före reduktionsdelningen).
Regelbundna Mendelska anlagsklyvningar
vid b:s fortplantning fordra normal
utveckling av könsorganen, normal
reduktionsdelning och en normal befruktningsprocess. Hos
varietetsbastarder är detta regel, hos
artbastarder däremot inträffa lätt rubbningar,
varigenom alldeles oregelbundna
talförhållanden ofta erhållas hos avkomman. Hos växter
(men icke hos djur) inträffar stundom vid en
artbastards fortplantning, att k r o m o s o
m-antalet hos b. fördubblas. Den
sålunda »fördubblade» b. visar icke längre
några Mendelklyvningar utan är i det stora
hela konstant. Den får i allm. anses som en
ny, genom bastardering uppkommen art.
Po-lyploida växtarter ha i regel uppkommit på
detta sätt (jfr Artbildning, suppl.).
H. de Vries’ bekanta försöksväxt Oenothera
Lamarckiana kan anses som ett slags
permanent b., som, trots att den är starkt
heterozygotisk, dock bibehåller sig konstant.
Detta har visat sig bero därpå, att
kromoso-merna vid reduktionsdelningen förhålla sig
på ett avvikande sätt (s. k. ringbildning),
varigenom i stort sett endast två slags äggceller
och två slags pollenkorn bildas (i st. f. talrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
