Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bauch, Bruno - Bauchi - Baude, Sture - *Baudelaire, Ch. P. - *Baudissin, W. v. - Baudot, Jean Maurice Émile - Baudouin, Charles - *Baudouin de Courtenay, J. - *Baudrillart, A. - Bauer, Andreas Friedrich - *Bauer, F. J. - *Bauer, G. A. - Bauer, Georg - Bauer, Heinrich - Bauer, Johannes (Hans) - Bauer, Max - *Bauer, O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Bauchi—Bauer, O.
420
Wert und Wirklichkeit» (1923), »Das
Na-turgesetz» (1924), »Glückseligkeit und
Per-sönlichkeit» (1931) m. fl. Se »Philosophie
der Gegenwart in Selbstdarstellungen», 7
(1929). G. O-a.
Bauchi [-tji], stad i Nigeria, se Y ak o b a.
Baude [bä’dø], Sture, skådespelare (f. 1890
6/2). B. var 1910—18 anställd vid olika
sällskap i landsorten, 1919—22 vid A. Ranfts
teatrar, 1923—28 vid Komediteatern, 1928—
33 vid Blancheteatern och 1933—34 vid
Dramatiska teatern samt är från 1934 åter fäst
vid Blancheteatern. Bland hans roller
märkas Polonius i »Hamlet», Malvolio i
»Trettondagsafton», Rebak i »Johan Ulfstjerna»,
Metternich i »örnungen» och justitierådet i
»Ett brott». G. K-g.
♦Baudelaire, C h. P. Litt.: A. Ferran,
»L’esthétique de B.» (1933); monogr. av F.
Porché (1926), C. Rimestad (1927), E. Seillière
(1931), E. Sterkie (1933) och C. Mauclair (s. å.).
♦Baudissin, W. v., dog 1926.
Baudot [bådå’], Jean Maurice É m i le,
fransk telegrafingenjör (1845—1903),
utarbetade 1873—83 direkt skrivande
telegrafapparater för multiplextelegrafering (se Tel
e-g r a f, sp. 76 f.), vilka använts mycket,
särskilt i Frankrike.
Baudouin [bådcoå’], Charles, fransk
psykolog (f. 1893), prof, vid J. J.
Rousseauinsti-tutet och föreläsare vid univ. i Genève. B.,
som är påverkad av psykoanalysen, har sökt
vetenskapligt utveckla Émile Coués läror om
suggestionen. I flera skrifter har han
därjämte påvisat suggestionens praktiska
användbarhet för uppfostran och läkekonsten.
Bland B:s arbeten må nämnas »Psychologie
de la suggestion et autosuggestion» (2:a uppl.
1921; »Suggestion och autosuggestion», 1923),
»Tolstoi éducateur» (1921), »Études de
psycho-analyse» (1922), »Qu’est-ce que la suggestion?»
(1924) och »La force en nous» (1923; »Makten
i vår själ», 1925). Bjstm.
♦Baudouin de Courtenay, J., dog 1929.
♦Baudrillart, A., är även ordf, i Société
d’histoire ecclésiastique de la France. Han
har ytterligare utgivit bl. a. en biogr. över
påven Benedietus XV (1920).
Båu’er, Andreas Friedrich, tysk
mekaniker (1783;—1860). Uppfann i samarbete
med Friedrich König (se d. o.) snällpressen
och grundade tills, m. König firman König
und Bauer i Oberzell vid Würzburg, en av
de förnämsta boktrycksmaskinfirmorna.
♦Bauer, F. J., avgick 1930 som
generalfältläkare. Han är sedan 1933 ordf, i Sv.
eld-begängelseföreningen.
♦Bauer, G. A., drog sig 1923 tillbaka från
politiken och blev affärsledare för ett
bygg-nadskooperativt företag. Han invecklades i
mitten av 1920-talet i en korruptionsskandal
(Barmataffären) men frikändes från
anklagelserna.
Båu’er, Georg, se A g r i c o 1 a, G.
Båu’er, Heinrich, tysk författare (f.
1896), fil. dr, har författat ett antal
uppmärksammade historiska verk, »Oliver
Crom-well. Ein Kampf um Freiheit und Diktatur»
(1932), »Schwert im Osten. Die
Staatsschöp-fung des deutschen Ritterordens in Preussen»
(s. å.), »Geburt des Ostens» (1933), »Nation im
Werden» (1934) och »Schicksalswenden der
deutschen Geschichte» (s. å.). R-n B.
Båu’er, Johannes (Hans), tysk
orientalist (f. 1878), sedan 1922 prof, i semitisk
filologi i Halle. Har väckt uppmärksamhet
genom sin geniala
tolkning av den
kil-skriftsart, som
påträffats på fynd från Ras
Schamra i Syrien. B.
har utgivit bl. a. »Die
Tempora im
Semiti-schen» (i »Beiträge zur
Assyriologie», 1910),
»Islamische Ethik» (3
bd, 1916—22),
»Ent-zifferung der
Keil-schrifttafeln von Ras
Schamra» (1930), »Das
Alphabet von Ras Schamra» (1932) samt tills,
m. P. Leander »Historische Grammatik der
hebräischen Sprache des Alten Testamentes»,
bd 1 (1922), och »Grammatik des
Biblisch-Aramäischen» (1927) m. fl. P. L.
Båii’er, Max, tysk militär (1869—1929),
officer 1890, generalstabsofficer 1905. B.
tjänstgjorde 1908—12 under Ludendorff i
stora generalstaben och var särskilt verksam
för det tunga artilleriets utveckling, bl. a.
vid anskaffandet av 40,5 cm haubitser.
Under världskriget tjänstgjorde B. i
högkvarteret, där han tidigt hävdade
nödvändigheten av att organisera industrien och hela
folket i avsikt att säkerställa
krigsmaktens förseende med materiel m. m. Efter
Hindenburg—Ludendorffs övertagande av
ledningen erhöll B. ökade möjligheter att
genomföra sina planer. De fingo 1916 sitt
uttryck i »Hindenburgprogrammet» (se H i
n-d e n b u r g). Efter hand fick B. allt större
inflytande, särskilt på frågor rörande
krigsindustrien, och blev en av Ludendorffs
främsta medarbetare. Han avgick 1918 samtidigt
med Ludendorff. Efter revolutionen anslöt
han sig till de högerradikala kretsarna och
var 1920 en av ledarna för Kappkuppen (se
Kapp, W.). B. kallades 1928 av
Nanking-regeringen såsom militär rådgivare till Kina,
där han avled. Han utgav bl. a. »Der grosse
Krieg in Feld und Heimat» (1921). C. A. E.
♦Bauer, O., spelade en ledande roll inom
den österrikiska socialdemokratien fram till
inbördeskriget i febr. 1934, då han flydde till
Tjeckoslovakien, där han utger tidskr. Der
Kampf och börjat verka för ett enande av
socialistiska och kommunistiska
internationa-lerna. Bland hans senare arbeten märkas
»Die österreichische Revolution» (1929),
»Ra-tionalisierung—Fehlrationalisierung» (1931;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
