Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Befästningskonst - *Begas, R. - *Begbie, H. - Begović, Milan - *Begåvning - Behaghel, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Begas—Behaghel
434
skyddsrum och eldledningsvärn för det
långskjutande artilleriet. 6—8 km bakom denna
anordnas huvudställningen. Genom
utnyttjande av baksluttningar, större
skogspartier, bebyggda orter o. dyl. söker man
undandraga befästningsverken insyn och
verkan från den anfallandes markstridsvapen.
De olika anläggningarna spridas på bredden
och djupet. Man undviker sålunda anhopning
inom en liten yta av flera element för
striden. Det moderna fortet (se d. o., suppl.) har
i allm. endast anläggningar för flankering
och strid på korta avstånd. Större dylika
verk anläggas på var 9:e—12 :e km och mindre
på omkring 4 km inbördes avstånd. I
mellanrummen mellan dessa fasta punkter finnas
talrika mindre infanteriverk, kulsprutenästen,
skyddsrum m. m. Vidare anordnas
befästningar för eld- och stridsledning samt för
fjärrstridsartilleri, hinder särskilt mot
stridsvagnar (se H i n d e r, suppl.) samt
underjordiska kaserner på så stort djup under
markytan, att trupp i vila helt undandrages
fysiska och psykiska verkningar av pågående
strid. Inom och mellan de viktigaste
anläggningarna byggas likaledes på stort djup och
med betryggande täckningar
förbindelsetunnlar, i vilka stundom anläggas spårvägar, för
att reserver och ammunition snabbt skola
kunna förflyttas till hotade punkter (se bild).
Åtgärder vidtagas även för beredande av
skydd mot stridsgaser (se G as skydd,
suppl.). Anläggningarna utsprängas i berget
eller byggas av armerad betong. För pjäs-,
observations- och eldledningsplatsers
skyddande brukas pansar (se d. o., suppl.).
Befästningarna i huvudställningen
sammanföras i befästningsområden med en
utsträckning på bredden av 60—90 km och på djupet
av intill 20 km. Mellanrummen mellan dessa
områden, som icke anses böra överstiga
50—-60 km, spärras genom avbrott på
förbindelselederna. För avbrottsställenas försvar
anläggas befästningar. Dylika försvarade spärrar,
som avse att förhindra eller fördröja
trupprörelser särskilt av motoriserade
(mekaniserade) trupper, anordnas även på ryggsidan av
de i övrigt bakåt öppna befästningsområdena.
De nya teorierna för anordnandet av
permanenta befästningar ha redan praktiskt
börjat tillämpas, bl. a. vid det ännu 1935
pågående utbyggandet av de franska och
belgiska gränsbefästningarna (se Belgien,
resp. Frankrike, det fasta försvaret,
suppl.). — Litt.: Lobligeois, »Réflexions sur
la fortification permanente» (1932). O. E. S.
*Begas, R. Arbeten av B. avbildas vid art.
Berlin (bild 6, 22) och Tysk konst (bild
52), en målning av Karl B. på pl. vid art.
Schelling, F. W. J. v.
*Begbie, II., dog 1929.
Begovic [bä’gåvitj], Milan, kroatisk
författare (f. 1876), urspr. lärare, sedan
dramaturg i Hamburg och vid Neue Wiener Bühne
(1912—15), senare lärare vid den av honom l
Tvärsnitt genom befästningsanläggning. 1 kanontorn,
2 kulsprutetorn, 3 ammunitionsförråd, 4 logement,
5 förbindelsetunnel.
1922 grundade skådespelarskolan i Agram. B.
har utgivit lyriska dikter, delvis i kamp för
den unga lyriken, ett par romaner och en rad
komedier och dramer, av vilka »Pustolov pred
vratima» (Äventyraren framför portarna;
1926) helt eller delvis givits i utlandet. F. B-r.
*Begåvning, jfr även
Intelligensmätning.
Behaghel [-ha’gal], Otto, tysk germanist (f.
1854), prof, i tyska språket i Giessen sedan
1888. B. har gjort en betydande insats som
forskare i tysk språkhistoria, främst genom
sina huvudarbeten, »Geschichte der deutschen
Sprache» (1911; 5:e uppl. 1928) och »Deutsche
Syntax» (4 bd, 1923—32), samt genom sin
kri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
