Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belfrage, Sixten Esbjörn Mauritz - Belga - Belgaum - *Belgien - Produktion och handel - Lufttrafik - Finanser - Myntväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Belga—Belgien (Myntväsen)
440
i svensk stilistik i Lund 1920, är medarbetare
i Sv. akad:s ordbok sedan 1916, har bl. a.
skrivit de uppslagsrika undersökningarna »J. L.
Runeberg i sin religiösa utveckling» (1917),
»Stilistiska studier över sammansättningarna
i 1700-talets svenska litteratur» (1920; akad.
avh.) och »Studier i svensk
reformationslit-teratur» (1931—32) samt
»Nationalsocialismen framför portarna» (1933). R-n B.
BeTga [fr. uttal bälga’], belg. mynt, se
Belgien, suppl., sp. 440.
Belgaum [belgä’m], stad i presidentskapet
Bombay, Indien, i V. Ghats, innanför Goa;
41,204 inv. (1931). Garnisonsort och viktig
handelsstad med betydande bomullsindustri.
*Belgien. Enl. 1930 års census var
befolkningen 8,092,004 inv.; befolkningstätheten
har ökats till 268 pers, per km2. Av
befolkningen voro 316,982 av utländsk nationalitet
(70,201 fransmän, 64,079 holländare, 48,840
polacker, 34,890 italienare och 12,749 tyskar).
95,5 % av befolkningen beräknas vara
katoliker. 1934 uppgick befolkningen till 8,247,950
inv.; de olika prov, hade s. å. följ, inv.-antal:
Antwerpen ............. 1,211,158
Brabant ............... 1,725,681
Hainaut ............... 1,266,476
Liége1 .................. 977,637
Limburg ................. 385,242
Luxembourg .............. 221,734
Namur ................... 356,976
Västflandern ............ 931,445
Östflandern ........... 1,171,601
1 med de f. d. kretsarna Eupen och Malmedy, som
1925 införlivades med denna prov.
Produktion och handel. Enl. senaste
uppgifter fördelar sig arealen på följ, ägoslag:
åker 1,231,000 har, eller 40,4% av
totalarealen, ständig äng 537,000 har, trädgård 67,000
har, skog 540,000 har, annan mark 655,000
har. Havre upptog 1933 299,000 har, råg
224,000 har, vete 167,000 har, potatis 163,000
har och sockerbetor 52,000 har. Landskapet
Kempenland har under senare år i stor
utsträckning uppodlats av småbrukare,och större
brukningsdelar ha styckats, överproduktion
råder på avelshästar, varav exporten
väsentligt minskats; den går nu huvudsakl. till
Frankrike, medan före världskriget
Tyskland var B:s största avnämare.
Kolindustrien har haft att kämpa med
stora svårigheter men väntas genom sina
biprodukter få ökad betydelse. Den beräknas f. n.
ge utkomst åt omkr. 800,000 pers.
Brytnings-kvantiteterna voro särskilt höga 1926—31
men ha senare år sjunkit (26,4 mill. ton
1934). Ett avsevärt tillskott lämnas av det
nu delvis exploaterade Kempenfältet (omkr.
35,000 har). Även tackjärns- och
stålproduktionen uppvisade 1926—31 rekordartat höga
kvantiteter men nedgick 1934 till 2,9 mill.
ton av vartdera slaget. I fråga om
världspro-duktionen av zink kommer B. f. n. (137,500
ton 1933) näst efter U. S. A.
Av jordbrukets livsmedelsproduktion
konsumeras omkr. 95 % inom landet, men
landets egen livsmedelsförsörjning täcker blott
80 % av behovet. Värdet av den
belgisk-luxemburgska tullunionens utrikeshandel har
sjunkit oerhört 1929—33. Importens
totalvärde var 1934 mindre än hälften av 1929
års och uppgick till 14,021,3 mill. frcs;
exporten värderades 1934 till 13,698,3 mill. frcs.
Importen kommer främst från Frankrike,
Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och
U. S. A., exporten går i första hand till
Frankrike, Storbritannien, Tyskland och
Nederländerna. Sveriges export till B. hade 1933
ett värde av 30,6 mill. kr., därav främst
pappersmassa 6,8 mill., trävaror 5,5 mill.,
maskiner, apparater m. m. 2,9 mill., mineral 4,1
mill. kr. B:s export till Sverige hade s. å.
ett värde av 25,5 mill. kr., därav metaller och
metallarbeten 5 mill., kemiska och
farmaceu-tiska produkter (särskilt klorprodukter) 5,9
mill., mineral 3,9 mill. och textilvaror 5,3
mill. kr. M.
Lufttrafik. Från Bryssel utgå flyglinjer
till Paris, London, Antwerpen, Hamburg och
Köln. 1934 upprättades en flyglinje, till en
början endast för postbefordran, mellan B. och
Kongo; flygningen utföres i fyra
dagsetap-per, nämligen Bryssel"—Marseille—Oran (1,925
km), Oran—Reggan—Gao (2,250 km), Gao—
Kotonou—Duala (1,750 km) och
Duala—Libre-ville—Léopoldville (1,350 km). ö-g.
Finanser. Statsinkomsterna utgjorde enl.
1934 års ord. budget 10,858 mill. frcs, därav
direkta skatter 3,069 mill., tullar, acciser
m. m. 2,932 mill., stämpelavgifter m. m. 2,966
mill. etc. Motsv. utgifter beräknades till
10,384 mill. frcs, näml, statsskulden
(pensioner inräknade) 4,148 mill.,
undervisningsväsendet 1,042 mill., social välfärd m. m. 895
mill., nationalförsvaret 869 mill. etc. Härtill
kom 1934 en e. o. budget, enl. vilken skulle
utges 1,102 mill. frcs i huvudsak av
lånemedel (allmänna arbeten 587 mill.,
nationalförsvaret 400 mill. etc.). Statsskulden utgjorde
57,349 mill. frcs vid utgången av sept. 1933,
därav 26,989 mill. utländska lån etc. —
Nationalbanken innehade i dec. 1934 ett
guldförråd av 12,524 mill. frcs, varemot svarade
ett sedelomlopp av 17,650 mill. frcs. N. Sbg.
Myntväsen. Guldmyntfoten, som
suspenderats under världskriget, återställdes i okt.
1926 genom införandet av en ny myntenhet,
belga, motsv. 0,209211 g fint guld.
Guldpariteten med pd st. är 35 belgas = 1 pd st.
guld. Medan belgan utgör räkneenhet vid
utländska affärer, är pappersfrancen inhemskt
betalningsmedel och myntsystemets grundval.
Relationen mellan de två myntenheterna är
1 belga = 5 pappersfrancs. Efter Englands
övergivande av guldmyntfoten har
pundkursens fall gentemot guldvalutorna framkallat
upprepade lönesänkningar o. a.
deflationsåt-gärder i B., som har en stor internationell
handel att försvara. Förnyad depreciering av
pundet under 1935 försvårade läget
ytterligare, och i spekulation på valutans
devalvering vidtog i mars en kapitalflykt från B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
