Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bengtsson, Sven - *Benguela - Beni Saf - Benjamin, René - Ben Jehuda (Perelmann) - Benjord - Benlära - Benn, Gottfried - *Benneche, O. - *Bennedich, C. - Benner, Sven Gunnar - Bennet, Constance - Bennet, Jacob Erland Fredrik - *Bennett, E. A. - Bennett, Richard Bedford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Benguela—Bennett
458
tet 1925 och särskilda skolutskottet 1927, av
utrikesnämnden 1931—32 (suppleant 1928—30
och 1933), av
talmanskonferensen 1925—28,
A. K:s andre v. talman
1931—32 och förste v.
talman 1933—34. Led.
av Frisinnade
folkpartiets förtroenderåd
från 1924, var B. 1927
—28 ordf, och 1934 v.
ordf, för dess
andra-kammargrupp. Han
var ordf, i riksdagens
nykterhetsgrupp 1924
—32 och led. av
Fri
sinnade landsföreningens verkst. utskott 1916
—34. Gl.
‘Benguela beräknades 1931 ha omkr. 6,000
inv., därav 1,500 vita. Lobito—Bihébanan är
numera utsträckt till Belgiska Kongo. Som
hamnplats har B. h. o. h. överflyglats av
Lobito.
Beni Saf, hamnstad i dep. Oran, ö.
Algeriet, vid Medelhavet; 11,819 inv. (1931).
Betydande export av järnmalm från omgivande
gruvfält.
Benjamin [bä^amå’], René, fransk
författare (f. 1885). Vann Goncourtpriset med en
krigsroman, »Gaspard» (1915; sv. övers. 1917),
vars munvige och trohjärtade hjälte är en
äkta folkets son från Paris. I senare romaner
och dramer har B. med omväxlande humor och
sentimentalitet skildrat parisare och
Parismiljöer av dags datum. Uddiga politiska satirer
äro »Valentine ou la folie démocratique» (1924)
och »Les augures de Genève» (1929). B. har
också skrivit temperamentsfulla biogr. över
bl. a. Balzac (1925; sv. övers. 1927), marskalk
Joffre (1928), Clemenceau (1930), Ch. Maurras
(1932) och Sacha Guitry (1933). Kj. S-g.
Ben Jehuda (borgerligt namn P e r e
1-mann), hebreisk författare (1857—1922), det
moderna hebreiska talspråkets skapare. Hans
hem var det första i Palestina i modern
tid, där hebreiskan användes för det profana
livets behov; han grundade det första
hebreiska dagbladet i Palestina och påbörjade en
stort upplagd hebreisk ordbok, »Thesaurus
to-tius hebraitatis», vars utgivning fortsattes
efter hans död. D. B-ck.
Beniord, se Bindesubstansvävnad,
sp. 311.
Benlära, se Osteologi.
Benn, Gottfried, tysk författare (f.
1886), med. dr, läkare i Berlin, har skrivit
diktsamlingarna »Fleisch» (1917), »Morgue»
(1923) m. fl., novellerna »Gehirne»,
»Diester-weg» o. s. v. »Gesammelte Gedichte» kommo
ut 1927, »Gesammelte Prosa» 1928. — B.
tillhör expressionisterna. Han för sina läsare
runt genom lasarett, bårhus, barnbördshus
o. s. v., hämtar motiv från alla tider och
land, från forna mytologier, vilda folk, djur
och växter. I hans hädelser och
förban
nelser, hans skymford mot det
naturvetenskapliga, fåfänga 1800-talet förnimmes en
kvalfylld längtan från det groteska, hemska
och perversa till en metafysisk befrielse. B.
är mer betydande som poet än som
tänkare. R-n B.
‘Benneche, O., dog 1931.
‘Bennedich, C., avgick 1929 som
avdelningschef vid Generalstabens krigshistoriska avd.
Han blev 1932 överste och t. f. chef och 1933
chef för Västerbottens reg:te. Till 1930 ledde
B. omfattande forskningsarbeten för Svea
livgardes historia och utgav till detta reg:tes
400-årsjubileum 1926 »Ur det gamla gardets
öden». C. A. E.
Benner, Sven Gunnar, fysiker (f. 1900
10/i), fil. dr 1931, docent vid Stockholms
högskola 1932, fysiker vid Radiumhemmet.
B:s gradualavh. behandlade
»Eigenschwing-ung freier Elektronen in einem konstanten
Magnetfeld». Senare har han utfört
undersökningar berörande bl. a. den radioaktiva
strålningens medicinska och tekniska
tillämpningar. Han är medarb. i Nordisk
Familjeboks 3:e uppl. J. T.
Bennet [be’nit], Constance,
nordamerikansk filmskådespelerska (f. 1905). Studerade
i New York och Paris, debuterade vid en
Washingtonteater 1922 och engagerades 1923
för filmen av Samuel Goldwyn. Bland hennes
många filmroller märkes Iris i
Ijudfilmsupp-lagan av »Gröna hatten» (1935). R. A-g.
Bennet [benä’t], Jacob Erland
Fredrik, frih., godsägare (f. 1868 B/0), ättling av
V. B. Blev ryttmästare vid Skånska
dragon-reg:tet 1905 men avgick 1907 ur aktiv tjänst
för att helt ägna sig åt skötseln av sina
egendomar örtofta och Slättäng i Malmöhus
län. I jordbrukets ekonomiska och fackliga
organisationsverksamhet har B. tagit
verksam del. Han är bl. a. ordf, i Skånska
lantmännens centralförening och v. ordf, i
Svenska lantmännens riksförbund samt ordf, i
Svenska lantarbetsgivarnas centralförening.
Tidigare har B. bl. a. under en följd av år
varit ordf, i Svenska ayrshireföreningen till
dess upplösning 1927 samt i Skånes betodlares
centralförening. Th. Bn.
‘Bennett, E. A., dog 1931. Av B:s sista
romaner må nämnas »Riceyman Steps» (1923),
förlagd till London, och »Lord Raingo» (1926;
sv. övers. 1927). Hans »Journals» utkommo
i 3 bd 1932. — Monogr. av F. J. H. Darton
(1924), B:s hustru, Marguerite Bennett (1925),
och G. West (1932).
Bennett [be’nit], RichardBedford,
kanadensisk politiker (f. 1870). Var urspr.
advokat och invaldes 1911 i det kanadensiska
underhuset. 1921 var B. en kort tid
justitieminister och sommaren 1926 finansminister.
Sedan 1927 är han det konservativa
partiets ledare, sedan 1930 Kanadas
premiärminister och samtidigt även utrikes- och
finansminister. Han har livligt omfattat
im-perietanken men också framgångsrikt hävdat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
