Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benåldern - *Beowulf - Beppu - Bérard, Léon - Bérard, Victor - Béraud, Henri - *Berberis - *Berch, K. R. - *Berchtesgaden - Berco - *Berditjev - Berdjajev, Nikolaj Aleksandrovitj - *Berdjansk - Beredningsnämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Benzow—Beredningsnämnd
464
Benzow [be’ntsåv],
BengtJohanKris-tofer, skolman (f. 1883 18/3). Blev fil. lic.
1908, teol. kand. 1910 samt disputerade för
lektorat 1914, blev lektor i Gävle 1915 och vid
Göteborgs realläroverk 1924. Han deltog i
utredningsarbetet inom 1921 års
skolkommis-sion och hos skolsakkunniga 1925. Skr.: »Om
religionens etiska grundval» (1914;
lektors-avh.), »Kristustron i historisk belysning»
(1919), »Idealitet och religiositet» (1921) och
»Livstro och Gudstro» (1932). J. Cbg.
Benåldern, en stundom brukad benämning
på Nordens äldsta stenålder före
kökkenmöd-dingarnas (se d. o.) tid. De bästa redskap och
vapen man påträffat från b. äro förfärdigade
av horn eller ben, ehuru även flintan var ett
flitigt utnyttjat material; krukmakarkonsten
var okänd under b. Geologiskt sett infaller b.
under Ancylussjöns tid. — Litt.: S. Lindqvist,
»Nordens benålder» (i Rig 1918). H. An.
♦Beowulf. Bästa nutida edition av den
forn-engelska texten är av F. Klaeber (1922), med
utförlig bibliogr. och en inl., där olika frågor
rörande diktens innehåll och form, byggnad
•och historia kritiskt behandlas. — Nyare litt.:
E. Wessén, »De nordiska folkstammarna i B.»
(1927); R. W. Chambers, »B.» (1921; ny uppl.
1932); W. Berendsohn, »Zur Vorgeschichte des
B.» (1935). E. W-én.
Beppu, stad på ö. kusten av Kyushu,
Japan; 43,076 inv. (1930). B. är en av Japans
förnämsta bad- och kurorter med järn- och
svavelhaltiga alkaliska källor.
Bérard [berä’r], L é o n, fransk politiker (f.
1876), jur. dr 1902 på en avh. om
författar-rätt, deputerad och vice president i
kammaren, sedermera senator. B. anförtroddes av
Briand undervisningsministeriet 1921, vilket
han behöll under Poincaré till 1924;
justitieminister under Laval 1931—32 och i Lavals
ministär 1935. B. har särskilt intresserat sig
för den humanistiska bildningen och stärkt
de klassiska språkens ställning. Sina idéer
har han framlagt i »Pour la réforme classique
de 1’enseignement secondaire» (1923) och »Au
service de la pensée frangaise» (1925). B.
invaldes 1934 i Fr. akad. Kj. S-g.
Bérard [berä’r], Victor, fransk klassisk
filolog och politisk skriftställare (f. 1864),
di-recteur adjoint vid École des hautes études
i Paris. Skr.: »Les phéniciens et 1’Odyssée»
(2 bd, 1902—03), »La Turquie et 1’hellénisme
contemporain» (1895), »La Macédoine» (1897),
»L’Angleterre et 1’impérialisme» (1900), »La
révolte de 1’Asie» (1904), »L’empire russe et
le tsarisme» (1905), »La France et Guillaume
II» (1907), »La Serbie» (1915), »L’éternelle
Allemagne» (1916), »Résurrection de
1’Iio-mère» (2 bd, 1930) m. fl. M. Pn N-n.
Béraud [berå’], Henri, fransk författare
(f. 1885). B. är en bister humorist och
stridbar kåsör av Maupassants skola. Hans
självbiografiska roman, »Le martyre de 1’obèse»
(1922; sv.’övers. 1923), fick Goncourtpriset.
Med äkta bulevardesprit har han avhandlat
parisiska teater- och litteraturföreteelser i
»Retours ä pied» (1924) och »Le fläneur
sala-rié» (1927), men framför allt har han ägnat
sig åt »det stora reportaget»: den
uppmärksammade serien »Ce que j’ai vu å Moscou»
(1925), »Ce que j’ai vu ä Berlin» (1926), »Ce
que j’ai vu å Rome» (1929) har fortsatts med
lika personligt färgade rapporter från andra
revolutionshärjade huvudstäder. Bland hans
senare romaner må nämnas »La gerbe d’or»
(1928) och »Ciel de suie» (1933). Kj. S-g.
♦Berberis. Lagen om utrotning av b. på
viss mark ändrades 1933 därhän, att vanlig
b. (Berberis vulgaris) jämte dess varieteter
och andra arter av för svartrost mottaglig
b., oberoende av avstånd från åker, skall
utrotas på områden, inom vilka lagen enl. K.
m:ts förordnande skall tillämpas. Utrotning
av andra arter än B. vulgaris har ännu icke
av K. m:t påbjudits. Bland arter, som
sålunda fortfarande få odlas, märkes den
mycket omtyckta B. Thunbergii, vilken icke
an-gripes av svartrost. Th. Lfs.
♦Berch, K. R. Jfr V. Gödel,
»Riksantikvarieämbetet» (1930).
♦Berchtesgaden. Saltverket nedlades 1928.
Vid Obersalzberg, ö. om B., ligger en
rikskansler Hitler tillhörig villa.
Be’rco, pseud. för B. P. I. C a r 1 b e r g (se
d. o., suppl.).
♦Berditjev, ukr. Berdytjiv, tillhör nu
Vin-nitsaområdet i Ukraina och hade 69,012 inv.
1932. En betydande industri (tillv. av
lädervaror och socker) har uppblomstrat.
Berdjajev [-ja’jif], N i k o 1 a j Aleksan
d-rovitj, rysk filosof (f. 1874), sedan 1922 i
landsflykt, nu bosatt i Paris, utgivare av den
religionsfilosofiska tidskr. Put (Vägen). — I
sin ungdom anslöt sig B. till socialismen men
övergick till kritik av marxismen och har
sedan utbildat en eskatologiskt bestämd
samhälls- och historiefilosofi av konkret
idealistisk eller mystisk-realistisk karaktär. I sitt
verk »Filosofija svobodnago ducha» (Den fria
andens filosofi; 1927—28; ty. övers. 1930,
eng. 1935) bekänner han sig till en kristlig
världs- och livsåskådning, förbunden och
besläktad med den, som representeras av Böhme,
Baader och V. Solovjev. I »O naznatjenii
tjelovjeka» (Om människans bestämmelse;
1931) framställer han det godas, resp, ondas
paradox: vartdera är av såväl positiv som
negativ betydelse. Ur idén därom härleder
han samvetslagen i människans moraliska
medvetande. Han har vidare utgivit en
märklig monogr. om Dostojevskij, »Mirosozertsanie
Dostoevskago» (Dostojevskijs
världsåskådning; 1923; ty. övers. 1925, fr. 1929, eng.
1934) och det intresseväckande »Novoe
sred-nevjekove» (Den nya medeltiden; 1924; ty.
övers. 1927). L. Dal.
♦Berdjansk tillhör nu
Dnepropetrovskområ-det i Ukraina. Som hamnplats har B. gått
tillbaka för Mariupol; 34,589 inv. (1932).
Beredningsnämnd, se Taxeringsnämnd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
