Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg, Tor - *Berg, Y. - *Berga (socken i Småland) - Berga (järnvägsknut) - *Berga (gods i Södertörn) - *Bergamo - *Bergborrning - Bergegren, Henrik (Hinke) Bernhard - *Bergelin, Sune - Bergelmer - *Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Berg, Y.—Bergen
470
Karl IX:s regering» (1920), har B. bl. a.
författat »De särskilda fögderierna för förbrutna
gods under Karl IX :s och Gustav II Adolfs
regeringar» (i Medd. från Sv. Riksarkivet
1927) samt »Riksdagens utveckling under den
äldre Vasatiden 1521—1592» (»Sveriges
riksdag», avd. I, bd 2, 1935). II. B-n.
* Berg, Y., är sedan 1931 konstanmälare i
Dagens Nyheter. Har skrivit en
reseskildring, »Grekiskt» (1929), samt illustrerat bl. a.
Goethes »Romerska elegier» (1930;
originalteckningarna i Goethemuseet i Frankfurt a.
M.) och P. Lotis »An Iceland fisherman» (1931;
med originallitografier). E. L-k.
* Berga, socken, ingår sedan 1 maj 1919 i
B., Vittaryds och Dörarps pastorat.
Berga, järnvägsknut i Högsby socken,
Kalmar län, för Nässjö—Oskarshamns och
Kalmar—Bérga järnvägar; 754 inv. (1931).
*Berga (i Södertörn). Tax.-värde 826,700
kr. (1933). Till B. hör sedan 1913
Närings-berg. Gamla herrgården uppfördes på
1700-talet, slottet 1913—15 av nuv. ägaren efter
ritning av T. Grut (se d. o.). På B. finnas en
framstående, kontrollerad
nötkreatursbesättning (jfr Avelsstam, suppl.) av svensk
röd och vit boskap (se d. o.) och sedan
1930 förnämliga avelsbesättningar av
shrop-shirefår samt svin av stora vita engelska
rasen. — B. har sedan 1600-talet ägts av
bl. a. släkterna Ulfsparre, Gyldenbring,
Törn-flycht, Flach, Bredberg och Scharp.
* Bergamo. 2. Staden öar snabbt tillväxt
och hade 82,134 inv. 1931 (som kommun).
*Bergborrning. Även vid borrning med
hammarborrmaskiner måste borren under
arbetet vridas i borrhålet, vilket förr alltid
gjordes för hand. Numera finnas dock
borrmaskiner med automatisk rotation, vilka
jämte själva slagarbetet även åstadkomma
en roterande rörelse hos borren. Den för
borrmaskinernas drift använda komprimerade
luften har nästan alltid haft ett tryck av
7 at. Under senare år har man dock vid
vissa arbeten i gruvor, t. ex. vid drivning av
transportorter och avsänkning av schakt,
använt ung. dubbelt så högt tryck, varigenom
borrningshastigheten kunnat uppdrivas
betydligt. Den för borrningen erforderliga
tryckluften genereras i kompressoranläggningar,
som vid gruvorna vanl. ligga i dagen. Den
genom komprimeringen uppvärmda luften
av-kyles vanl. före användningen, så att vatten,
olja o. dyl. kunna avskiljas. En hög
vattenhalt hos luften medför ofta igenfrysning av
utloppskanalerna från borrmaskinens
cylinder, beroende på temperatursänkningen vid
luftens expansion. — Enär borrningsarbetet
är mycket ojämnt fördelat över ett
arbets-skift och då maximala luftförbrukningen
endast har kort varaktighet, vore det
oekonomiskt att använda en kompressoranläggning
så stor, att den kunde tillgodose den högsta
luftförbrukning, som inträffar under skiftet.
Man använder därför numera ofta mindre
kompressorer, som arbeta vid de tidpunkter,
då den elektriska energien är billigast, eller
också dygnet runt, och anordnar i
utjämnande syfte s. k. hydrauliska luftmagasin,
där själva behållaren eller magasinet
oftast utgöres av en tillräckligt stor
ortlängd, som effektivt kan tätas och som
ligger på lämpligt djup i gruvan. Luften
står i dessa under tryck av en omkr. 70
m hög vattenpelare, vars övre del utgöres
av en vattensamling eller sjö med så stor yta,
att denna ej sjunker nämnvärt, även om
magasinet nästan länsas. Luftmagasinet medför,
att man erhåller ett mycket jämnt tryck hos
den komprimerade luften samt en billig
komprimering, även om variationerna i
förbrukningen äro stora. — Hållbarheten hos de
ihåliga borrstålen har numera stegrats bl. a.
genom att håligheten fått släta väggar
(rörämnena gjutas med metallkärna). Vidare har
man sökt förbilliga kostnaden för borrstål
genom att använda sådana med löstagbara
borrskär. För borrning i lösare
mineralfyn-digheter har man under senare år, sedan s. k.
hårdmetaller (se d. o., suppl.) blivit
tillgängliga, konstruerat borrmaskiner och borrar,
vilka genom rotation under konstant tryck
skära ut materialet ung. som vid borrning i
trä eller metall. Användningen av sådana
maskiner har högst betydligt sänkt
borrnings-kostnaden i kalisaltgruvorna. E. R-s.
Bergegren, Henrik (H i n k e)
Bernhard, socialistisk skriftställare, föreläsare
och agitator (f. 186 1 22/4). Från 1880-talet
ansluten till den socialistiska rörelsen, blev B.
den främste representanten för den
ungsocialistiska riktningen (se Svenska
socialistiska ungdomsförbundet). Han
var en kortare tid medarb. i
Social-Demokra-ten men avgick 1890 på grund av politiska
motsättningar till Hj. Branting. På den
socialdemokratiska partikongressen 1891
utdömdes hans antiparlamentariska och
anarkosoci-alistiska ståndpunkt, men han kvarstod i
partiet till 1906, då han blev utesluten. B.
redigerade 1903—16 veckotidningen Brand (se
d. o., suppl.), anslöt sig efter
bolsjevikrevolu-tionen i Ryssland till den kommunistiska
rörelsen och blev medarb. i Folkets Dagblad,
bl. a. som teaterrecensent. Hans antimilitära
och revolutionära propaganda har flera
gånger föranlett åtal och fängelsestraff. B. har
varit en ivrig förespråkare för en
nymalthusi-ansk uppfattning och i tal och skrift
propagerat för barnbegränsning. Han har även
utgivit skönlitterära arbeten. Z. H.
*BergelIn, Sune, militär (se bd 2, sp. 1341),
var chef för Artilleri- och ingenjörhögskolan
1930—34 och blev 1934 överste och t. f. chef
för Bodens art.-reg:te. Sedan 1923 är han
militär medarb. i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning. C. A. E.
Bergelmer, myt., se Y m e r.
*Bergen hade 98,303 inv. 1930. Sedan 1922
överträffas B:s handelsflotta av Oslos, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
