Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berglöf, Lennart - *Bergman, A. E. D. - *Bergman, Bo Hj. - Bergman, Carl Gunnar - Bergman, Gustaf - Bergman, Gustaf Konstantin (Konni) - *Bergman, Hj. F. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergman, A. E. D.—Bergman, Hj. F. E.
480
479
1924, statssekr. där 1926 och generaldir. i
Kammarkollegium 1930. B. blev ordf, i
styrelsen för a.-b. Skattefri sprit 1924 och i
Sveriges äggintressenters förening 1934, var
sakkunnig vid skiljedomstolen i svensk-norska
renbetesfrågan 1909 och har haft flera
utredningsuppdrag, särskilt i renbetesfrågor. Har
utgivit »De svenska nordlapparnas flyttning
till Norge» (1923) och »Om den rätt till
renbetning i Norge, som tillkommer lappar»
(s. å.). Ldht.
♦Bergman, A. E. D., dog 1932 21/2. Hans
»Samlade berättelser» utkommo i 15 bd 1919
—25.
♦Bergman, Bo H j., invaldes 1925 i Sv. akad.
Han har ytterligare gett ut novellsamlingen
»Min vän baronen» (1926) och dikterna »Trots
allt» (1931). — B. har genomgått en
betydande utveckling. Bitterhet, svårmod, tvivel
och resignation kännetecknade största delen
av hans tidigare lyrik. Men med åren har
hans åskådning blivit både försonligare och
präglad av ett manligt trots, det negativa har
övervunnits. Han känner sig som en
stridsman i höga ideals tjänst för omistliga humana
värden. Hans dikt har fått storhet i linjerna
genom att dess uppgift vuxit: att visa vägen
till frihet och väsentlighet, att väcka andarna
och väpna dem till strid mot samtidens
tröghet och liknöjdhet, mot det materialistiska
och vulgära. Vid sidan om denna viljans och
förtröstans lyrik har B. med oförsvagad
intensitet fortsatt sin centrallyriska diktning.
B:s stil försmår stilistiska och akustiska
effektmedel, den tecknar med skärpa och är
utpräglat personlig i tonfall och kontur. R-n B.
Bergman, Carl Gunnar, rättslärd (f.
1881 8/5). Blev jur. kand. 1904, docent i Lund
1910, jur. dr 1911 samt prof, i romersk rätt
och rättshistoria i Lund 1912, prof, i
rättshistoria och romersk rätt vid Stockholms
högskola 1934. B. har bl. a. varit sakkunnig
vid utredning ang. det akademiska
beford-ringsväsendet m. m. 1930—33. Av hans
arbeten må nämnas »Studier i svensk
servitutsrätt», I—IV (1909—26), »Beiträge zum
rö-mischen Adoptionsrecht» (1912), »översikt av
svensk rättsutveckling» (i I. Flodström,
»Sveriges folk», 1918), »Testamentet i 1600-talets
rättsbildning» (s. å.) och »Köp och lösöreköp»
(1927). B. har även genom ett antal smärre
skrifter deltagit i diskussionen om
hyresfrågan och samhället. Ä. M.
Bergman, Gustaf, operaregissör (f. 1880
3/io), studerade sång i Milano. B. var som
tenor engagerad vid Hofoper i Berlin 1914—
19 efter att tidigare i samma egenskap ha
tillhört andra scener i Tyskland och i New
York. Han var 1922—25 chef för Stora
teatern i Göteborg, där han med framgång
ny-uppsatte bl. a. »Tannhäuser», »Låglandet»,
»Bohème» och »Madame Butterfly». Därefter
verkade han 1925—29 som förste regissör vid
Kungl. teatern i Stockholm och iscensatte
bl. a. »Läderlappen», »Pelléas och Mélisande»
och »Turandot». Senare anställd vid
Städti-sche Oper i Nürnberg, blev B. 1935 åter chef
för Göteborgs lyriska scen. B. har även varit
regissör vid Paramounts svenska inspelningar
i Paris. Sedan 1928 g. m. operasångerskan
Kerstin Thorborg. H. G-t.
Bergman, Gustaf Konstantin (K
on-ni), finländsk kemist (f. 1882). Blev fil. kand.
1905, var 1909—19 kemist vid Helsingfors
stads vattenledningsverk och är sedan 1919
chef för industriens centrallaboratorium i
Finland.
♦Bergman, H j. F. E., dog 1931 1/1 i Berlin.
B. vistades långa tider utomlands, i Italien,
Grekland och Mindre Asien, och förblev
alltid en resenär, som vanl. bodde i Sverige
endast om somrarna. Hans första böcker väckte
föga uppmärksamhet, och hans debut på
scenen med skådespelet »Fru Vendias kedja»
(uppf. 1908 i Sthlm) gick också ganska
obemärkt förbi. »Savonarola» (1909), en
figurrik roman från renässansens Florens, vars
kultur och historia han studerat omsorgsfullt,
var hans första stora och mogna verk.
Novellsamlingen »Amourer» (1910), vars
förnämsta berättelser ha italienska motiv, stod ännu
högre som psykologisk djupborrning. Han
övergick då till ämnen från hembygden och
började med »Hans Nåds testamente» (s. å.;
dramatiserad, uppf. 1932 i Sthlm), en cykel
romaner från Bergslagen och »Wadköping»,
en stad i Svealand, för vilken hans
födelsestad, Örebro, i mångt och mycket stått modell.
Till serien, vars olika delar bindas ihop mer
eller mindre genom att personer ur samma
släkter utgöra huvudfigurerna, höra vidare
»Vi Bookar, Krokar och Rothår» (1912),
»Loe-wenhistorier» (1913), »Komedier i Bergslagen»
(1914), »Dansen på Frötjärn» (1915),
»Knuts-mässomarknad» (1916), »Mor i Sutre» (1917),
»En döds memoarer» (1918), »Markurells i
Wadköping» (1919; dramatiserad, uppf. 1931
i Sthlm), »Herr von Haneken» (1920),
»Farmor och Vår Herre» (1921), »Eros’
begravning» (s. å.), den i viss mån självbiografiska
»Jag, Ljung och Medardus» (1923), »Chefen
fru Ingeborg» (1924), »Flickan i frack»
(1925), »Jonas och Helen» (1926), »Kerrmans
i Paradiset» (1927), »Lotten Brenners ferier»
(1928) och »Clownen Jac» (1930) — i några
är skådesplatsen delvis förlagd utanför
Bergslagen. Romancykeln var från början anlagd
som släktkrönikor, ehuru den ej fullföljdes så.
Stoff och motiv hämtade B. i stor
utsträckning från sina barndoms- och
ungdomsminnen, egna iakttagelser och andras berättelser,
men behandlade materialet fullkomligt fritt.
De människor han skildrar äro till stor del
sådana, som försitta eller förspilla sitt livs
lycka genom tanklöshet, halsstarrighet,
självbedrägeri, trots. Hans persongalleri är
mycket stort och omfattar alla stånd och klasser.
B:s personskildringar äro hållna i en originell
episk stil, vars outtömliga
uppfinningsförmåga och lysande, otvungna berättarkonst ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
