Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Berlin - Industri och handel - Kommunikationer - Främlingsstad - Bildningsanstalter - Teater och musik - Idrottsväsen - Förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Berlin (Kommunikationer—Förvaltning)
494
geriindustrien lidit genom de breda lagrens
minskade köpkraft, och 1933—34 uppgick
produktionen endast till 3,5 mill. hl. Vidare är
B. centrum för den tyska filmindustrien.
Av fabriker, underkastade yrkesinspektionen,
funnos vid 1934 års slut 41,770,
sysselsättande 561,991 arb. och 275,176 anställda. De
stora varuhusens relativa andel i
handelsom-sättningen har minskats under de senaste åren.
Kommunikationer. Stadt- und Ringbahn
är numera fullständigt elektrifierad;
Hoch-und Untergrundbahn är betydligt utvidgad.
1934 funnos i B. 61,000 personautomobiler och
19,000 lastautomobiler. B:s betydelse som
sjöfartsstad har under de senaste åren ökats.
1934 befordrades sjöledes till B. 6,3 mill. ton
gods och från B. 1,1 mill. ton.
B. har under senare år blivit en av den
europeiska flygtrafikens knutpunkter.
Flyghamnen på Tempelhoferfeld är en av de
modernaste anläggningar av detta slag i Europa.
Dessutom finnas flyghamnar i Johannistal och
i Staaken, den senare huvudsakligen för
militärt ändamål. Trafiken bedrives av
Deutsche Lufthansa A.-G. (se d. o., suppl.).
Sammanlagt anlände 7,435 maskiner och avflögo
7,580 år 1934.
För postbefordran finnas 297 postkontor
och 90 rörpoststationer. Antalet
telefonabonnenter var 1934 något över 480,000.
B. är åter på väg att bli en främlingsstad
av första rang. 1934 besöktes B. av i runt tal
1,100,000 främlingar, därav 130,000
utlänningar (7,300 svenskar). Den svenska
kolonien i B. räknade 1934 omkr. 1,400 medl.
Svenska Viktoriaförsamlingen, som 1934 hade
omkr. 500 inskrivna medl., har trots många
svårigheter av ekonomisk art under de
senaste åren lyckats upprätthålla en storartad
hjälpverksamhet. Kyrkan vid Landhausstrasse
(n:r 27—28) är samlingsplatsen för svenskarna
i B.
I v. på gränsen till Grunewald har sedan
1924 växt upp ett utställningskomplex med
8 utställningshallar kring det 138 m höga
radiotornet, »Funkturm»; dess övre del
rymmer en modern restaurang. Här anordnas årl.
under ledning av Berliner Messeamt ett antal
utställningar, bl. a. lantbruksutställningen
»Die grüne Woche» i slutet av jan., den
internationella automobilutställningen på våren
och radioutställningen, Grosse Deutsche
Funk-ausstellung, på eftersommaren. Utom dessa
regelbundet återkommande utställningar
anordnas i början av sommaren en större, under
längre tid pågående utställning av allmän
karaktär, 1934 under titeln »Deutsches Volk
— Deutsche Arbeit». 1936 äger den stora
utställningen »Deutschland» rum i samband
med olympiska spelen. I turistpropagandans
tjänst stå vidare de årl. återkommande
Berliner Kunstwochen (jfr sp. 494).
Nära nog alla B:s bildningsanstalter ha att
uppvisa en minskning av antalet studerande,
huvudsaki. beroende på att krigs- och efter-
krigsårens numerärt svaga årgångar nu äro
i skolåldern. Vinterterminen 1934—35
besöktes univ. av 9,286 stud., tekn. högskolan i
Charlottenburg av 2,456 och
handelshögskolan av 766 stud.
Ledningen av B:s skolväsen är nu förenad
under ett Stadtschulrat. Av biblioteken ha
statsbibl. nu omkr. 2,5 mill. bd, univ.-bibi,
omkr. 1 mill. och stadsbibl. 290,000 bd. B:s
museer ha med nybyggnaderna på Museuminsel
fått ett värdefullt tillskott framför allt
genom Pergamon-Museum (jfr Pergamon,
sp. 839).
Teater och musik. Teaterlivet i B. har
under de senaste åren undergått många
förändringar. I statens ägo äro Staatsoper vid
Unter den Linden, Deutsches Opernhaus i
Charlottenburg och Schauspielhaus vid
Gen-darmenmarkt. Theater des Volkes (förr Grosse
Volksoper) tillhör numera tyska
arbetsfron-ten. De privata teatrarna lida ännu starkt
under den ekonomiska krisen, och
förhållandena växla med varje spelår. Ett nytt
inslag i B:s rika musikliv bilda de årliga
Berliner Kunstwochen, i vilkas program musiken
intager huvudplatsen. För musikens
popula-risering verkar särskilt den 1932 bildade
Landesorchester Gau Berlin. De senaste årens
svårigheter ha tvungit ett flertal företag
inom B:s förströelseliv att stänga. De båda
nöjesfälten Ulap och Luna Park existera ej
mer.
Idrottsväsendet har inför de till B.
förlagda olympiska spelen 1936 tagit ett starkt
uppsving. I Grunewald pågå arbetena på
rikssportfältet, som skall vara färdigt till
våren 1936. Anläggningarnas medelpunkt är
stadion, Deutsche Kampfbahn, med plats för
100,000 åskådare. Runt därom gruppera- sig
sim- och tennisstadion, det förstnämnda med
plats för 10,000 åskådare, bana för
ryttar-tävlingar samt andra anläggningar. Här
kommer också Haus des Deutschen Sportes, det
tyska riksförbundets högkvarter, att ligga,
likaså den nya statliga högskolan för
utbildande av sport- och gymnastiklärare,
Reichs-anstalt für Leibesübungen, som utom
hörsalar, laboratorier och gymnastiksalar
omfattar bo-städer för personal och studerande. För
deltagarna i olympiaden är en olympisk by
i Döberitz under byggnad. I Poststadion i
närheten av Lehrter Bahnhof har B. en annan
modern sportanläggning. Vid Grünau i ö.
delen av B. ligger roddsportens högkvarter med
åskådarläktare och båthus. För
automobil-tävlingar står den 19,5 km långa Avusbanan
i Grunewald till förfogande.
B:s förvaltning har sedan 1933 genomgått
en genomgripande omorganisation. Högsta
myndighet med i stort sett samma befogenhet
som överpresidenterna är enl. lag av 28 mars
1934 en statskommissarie. Den gamla
uppdelningen av förvaltningen mellan den
kommunala myndigheten och polispresidiet som
statsmaktens representant har bibehållits. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
