Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskow, Elisabeth Maria - Beskow, Gunnar - *Beskow, K. J. - *Beskow, N. - *Beskowska skolan - Beskyllning - *Beskärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Beskow, E. M.—Beskärning
508
Beskow, Elisabeth Maria, författarinna
(1870—1928), dotter till G. E. B. Se R n n a
och Maja Beskow, »Författarinnan Runa»
(1932).
Beskow, Gunnar, geolog och författare
(f. 1901 10/7), son till N. B. Blev fil. dr vid
Stockholms högskola 1930 och är sedan 1927
anställd vid Sveriges geologiska undersökning
för väggeologiska utredningar i samarbete
med Statens väginstitut (tidigare kallat
Svenska väginstitutet). B:s vetenskapliga
produktion behandlar främst jordartsfysikaliska och
väggeologisk-tekniska ämnen, särskilt
berörande tjälbildningen och grusvägbanornas
lämpligaste sammansättning. Rent geologisk
är avh. »Södra Storfjället im südlichen
Lappland» (Sveriges Geol. Undersökning, ser. C,
n:r 350, 1929). B:s skönlitterära arbeten äro
diktsamlingarna »Marsvår» (1922), »Nu»
(1930), »Människornas land» (1934), den
anonymt utgivna parodiska diktantologien
»Parnassglimtar» (1931) och essäsamlingen
»Biologi och livsåskådning» (1932). N. Zn.
♦Beskow, K. J., dog 1928 28/i. Han blev 1925
generaldir. för Domänstyrelsen och tillhörde
blott vid 1925 års riksdag A. K.
♦Beskow, N., har ytterligare utgivit
»Evigheten och ögonblicket» (1924), »Kristus och
människan» (1926), »I Palestina och
Syrien» (s. å.), »Sanningens väg» (1929),
»Inför Människosonen» (1930), »Arbetarrörelsens
bildningsideal» (s. å.), »Guds rike» (1931) och
»Evigt liv» (1932).
♦Beskowska skolan. Skolan, som endast
har manliga lärjungar, består numera (1935)
av 4 förberedande klasser, 4 realskolklasser
(motsv. kl. 1—4 i femårig statsrealskola) och
fyraårigt latin- och realgymnasium.
Lärjungeantalet var vårterminen 1935 319.
Beskyllning, ett uttalande, muntligt eller
skriftligt, om eller till en person ang.
någon av honom begången förklenlig gärning
eller annat för honom nedsättande
förhållande. B. — vilket uttryck i Sverige ej plägar
användas som juridisk term — utgör ofta
ärekränkning (sed. o.). R. B-l.
♦Beskärning tillämpas inom
trädgårdsskötseln — särskilt i plantskolorna — i avsikt
att ge kulturväxterna önskad form. Inom
fruktodlingen har b. även till uppgift att
reglera trädens växtlighet samt frukternas
mängd och storlek. Genom varje b. rubbas
jämviktsläget, dels mellan kronans beskurna
och obeskurna delar, dels mellan rot och
krona. Träden sträva att återställa jämvikten
genom att ersätta varje förlorat organ.
Därför ger hård b. många och starka långskott
och endast ringa mängd fruktved (se bild 1).
Antalet frukter blir därför ringa, men de
enskilda frukterna bli så mycket större. Svag
b. minskar långskottens antal och längd men
gynnar fruktvedens utveckling. Följden blir
vanl. ett stort antal mindre frukter. — B.
ut-föres vanl. under den tid träden äro i vila.
Särskilt yngre träd beskäres under vårvin-
Bild 1. 1. Obeskuret långskott ger många
blomknoppar och svagt ledskott. 2. Lindrigt beskuret skott
utbildar både fruktved och ledskott. 3. Hård beskärning
ger ringa fruktved och starka långskott.
tern, sedan svåraste vinterkölden är över. B.
och gallring av äldre träd kunna utföras från
skörden om hösten till knoppsprickningen om
våren. Kniv och beskärningssax (sekatör, se
d. o.) användas för skott och klenare kvistar,
såg för grenar.
I fruktodlingen underkastas äppel-,
päron-och plommonträd omsorgsfull b. Den första
b. av k ä r n f r u k 11 r ä d (se bild 3)
utfö-res vanl. först sedan träden stått en
vegetationsperiod och rotat sig. Den avser dels att
ge trädet en stomme av lämpligt placerade
grenar, dels att tvinga trädet till stark
vegetativ växt på bekostnad av fruktsättningen.
Några år framåt utföres vanl. en
systematisk, relativt hård b., varvid de långskott
något inkortas, som användas för
krongrenar-nas och stammens förlängning, övriga skott
omvandlas genom sporrning (se S p o r r e,
Bild 2. Beskurna skott. A snittet är placerat för
nära ögat och för snett. B snittet för långt från ögat,
C normal beskärning, D för tvärt snitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
