Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Biblioteksteknik - Bibliothèque Sainte-Geneviève - *Biblisk arkeologi - *Biblisk hermeneutik - *Biblisk historia - *Biby - Bickerstaff, Isaac - Bidermann, Jakob - Bidlo, Jaroslav - Bidou, Henri - Bie, Oscar - Biebl, Konstantin - *Biebrich - Biebrichs scharlakan - Biedl, Arthur - *Bielefeld - *Bielke, Sten - *Bielke, T. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Bibliothèque Sainte-Geneviève—Bielke
530
För mångfaldigandet av kataloger
begagnas numera i stor utsträckning
adresserings-maskiner (se d. o., suppl.). C. Bjm.
Bibliothèque Sainte-Geneviève [-tä’k [-sät-$enviå’v],-] {+sät-
$enviå’v],+} sedan 1930 det centrala univ.-bibi,
i Paris. B. äger det forna klostret
Sainte-Genevièves handskriftssaml. (3,886 vol.) och
blev 1790 statsegendom. B. får arkivtryck i
naturvetenskap, juridik och medicin och har
omkr. 800.000 bd. — Litt.: H. Girard i
Re-vue des Bibliothèques 1932 och 1935. — Ett
självständigt annex är Section scandinave
(f. n. omkr. 65,000 bd; största skandinaviska
boksaml. utanför Norden). De fyra
skandinaviska länderna ha bidragit därtill och avlöna
bibliotekariebefattningen, som växlar mellan
dem för tre år i sänder.
*Biblisk arkeologi. Se även: P. Volz, »Die
biblischen Altertümer» (2:a uppl. 1925); I.
Benzinger, »Hebräische Archäologie» (3:e
uppl. 1927); E. Kalt, »Biblisehe Archäologie»
(2:a uppl. 1934); K. Galling, »Biblisches
Real-lexikon» (1934 ff.); C. Watzinger, »Denkmäler
Palästinas», I (1933); G. A. Barton,
»Archae-ology and the Bible» (6:e uppl. s. å.); C. Mc
Cobern, »The new archeological discoveries
and their bearing upon the New Testament»
(9:e uppl. 1929); R. A. S. Macalister, »A
cen-tury of excavation in Palestine» (1925); G.
Dalman, »Arbeit und Sitte in Palästina» (3
bd, 1928—33). A. Fr.
*Bibiisk hermeneutik. Se även: F. Torm,
»Nytestamentlig hermeneutik» (1928); E. von
Dobschütz, »Vom Auslegen» (1927); L. Brun,
»Historisk, pneumatisk eller teologisk
utleg-gelse?» (i Norsk Teol. Tidsskr. 1929). A. Fr.
*Biblisk historia. Se även: H. Vollmer,
»Materialien zur Bibelgeschichte und
religiösen Volkskunde des Mittelalters» (4 bd, 1912
—29); F. Dahlbom, »Den svenska folkskolans
kristendomsundervisning 1842—1919» (1927).
*Biby. På B. finns en av Södermanlands
läns mest framstående
nötkreatursbesättningar av svensk röd och vit boskap.
Bickerstaff [bi’kestäf], I s a a c, pseud., se
S w i f t, sp. 1055.
BIdermann, Jakob, tysk jesuit,
dramatiker (1577—1639), prof, i retorik vid
jesuitkollegiet i München 1609. Här skrev B. och
uppförde latinska dramer, bl. a. »Cenodoxus»
(1609), som i modern scenbearbetning uppförts
i Stockholm 1935. B:s skådespel utkommo i
2 bd i München 1666 under titeln »Ludi
the-atrales sacri». 1624 kallades B. till Rom som
censor och koadjutor åt jesuitordens general.
Han skrev även latinska dikter och epigram,
anekdotsamlingen »Utopia» m. m. Hans
skådespel ha god komposition, djupgående
karakteristik och formfulländat språk. O. W-n.
Bidlo [bi’dlå], J a r o s 1 a v, tjeckisk
historiker (f. 1868), prof, vid Karlsuniv. i Prag.
B. har bl. a. skrivit betydande arbeten om
de bömiska bröderna och om bysantinsk
kultur samt på senare år främst ägnat sig åt
sammanfattande framställningar av slavernas
historia, »Dèjini slovanstva» (1927 ff.). A. A-t.
Bidou [bido’], Henri, fransk skriftställare
(f. 1880). Har under flera årtionden
medarbetat i Le Temps och Journal des Débats som
teater- och litteraturkritiker. B. är en
uppskattad föreläsare, fast knuten till École libre
des Sciences politiques. 1 bokform har han
utgivit bl. a. »L’année dramatique» (2 bd,
1912—14), en Cbopinmonogr. (1925) och en
samling reseskisser från Skandinavien, »Le
nid de cygnes» (1929), varjämte han (tills, m.
A. Gauvain och Ch. Seignobos) skrivit
världskrigets historia, »La grande guerre» (1922;
slutdel i »Histoire de France contemporaine»,
utg. av E. Lavisse). Kj. S-g.
Bie [bl], Oscar, tysk musik- och
konstskriftställare (f. 1864), studerade musik för
Ph. Scharwenka i Berlin och har där varit
docent i konsthistoria vid tekn. högskolan,
senare lärare vid musikhögskolan samt
utgivare av Neue Rundschau och operakritiker i
Börsenkurier. B. har skrivit om bildande
konst men blivit mest känd genom sina
subjektivt och briljant skrivna men också något
ansträngt spirituella musikböcker, däribland
»Das Klavier und seine Meister» (1898), »Der
Tanz» (1906), det särskilt omfångsrika verket
»Die Oper» (1913), en Schubertbiogr. (1925)
och »Das deutsche Lied» (1926). Han har
också skrivit »Intime Musik» (1904),
»Tanz-musik» (1905), »Die möderne Musik und
Richard Strauss» (1906; flera uppl.). H. G-t.
Biebl [bibi], Konstantin, tjeckisk skald
(f. 1898). B., som räknas till den yngre
tjeckiska skaldegenerationens främsta förmågor,
har utgivit ett antal diktsaml., bl. a. »Zlodèj
z Bagdadu» (Tjuven från Bagdad; 1925),
»Zla-tymi fetèzy» (Med gyllene bojor; 1926), »Novy
Ikaros» (Den nye Ikaros; 1929) och »Zrcadlo
noci» (Nattens spegel; 1935). Hans förfinade
konst hämtar ofta motiv från exotiska länder,
besökta under vidsträckta resor, utan att
därför förlora kontakten med den tjeckiska
fosterjorden. Dödstanken är ett annat ledande
motiv i hans poesi. C. T-t.
*Biebrich införlivades 1926 med Wiesbaden.
Biebrichs scha’rlakan [brbril$s-], se
Tjär-färger, sp. 396.
Biedl [bidl], Arthur, österrikisk-tjeckisk
läkare (1869—1933), från 1914 prof, i allmän
och experimentell patologi i Prag, bearbetade
företrädesvis binjurarnas och hypofysens inre
sekretion samt utgav »Innere Sekretion»
(1910; 4:e uppl. 1922).
*Bielefeld har tillväxt snabbt, främst
genom inkorporering av talrika förorter, och
hade 121,031 inv. 1933.
*Bielke, Sten (d. 1684). Jfr B. Fahlborg,
»Sveriges yttre politik 1660—1604» (1932;
akad. avh.); S. Hedar, »Enskilda arkiv under
karolinska enväldet» (1935; akad. avh.).
*Bielke, T. G. Litt.: Sigrid Leijonhufvud,
»T. G. B:s hågkomster» (i Karol. Förb:s
Årsbok 1929, tr. 1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
