Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Billesholm - *Billing, A. G. L. - *Billing, A. J. - *Billing, E. M. - Billinger, Richard - Billingham - Billingmetoden - Billon, Billonmynt el. Billonerat mynt - *Billotte, R. - Billow, Anders Gustaf Paco - Billström, Jakob Mauritz - Bilma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Billesholm—Bilma
536
‘Billesholm. Gruvdriften nedlades 1932.
‘Billing, A. G. L., dog 1925 u/i. Bland hans
skrifter må ytterligare nämnas »Evangelium
är en Guds kraft» (1922), »Bönbok för gamla»
(1925) och »Anteckningar från riksdagar och
kyrkomöten 1893—1906», utg. av C.
Hallen-dorff (1928). — Monogr. av H. B. Hammar
(1926) och E. Petzäll (1930). K. B. W-n.
‘Billing, A. J., dog 1935 22/i.
‘Billing, E. M., har som biskop framträtt
som en av den nutida svenska kyrkans mest
betydande och inflytelserika ledare. I
kyrkomötet fick han 1929 till stånd en av alla
biskoparna undertecknad och av mötet
antagen motion om utredning ang. rätt till fritt
utträde ur kyrkan; med upphörande av all
tvångsanslutning borde följa ett större mått
av inre frihet för kyrkan. Folkkyrkoidealet
är framlagt i B:s skrift »Den svenska
folkkyrkan» (1930). Till hans ofullbordade verk
»De etiska tankarna i urkristendomen» (1907)
hör brottstycket »Människosonen och
Gudsriket i Jesu förkunnelse» (i »För tanke och
tro. Skrifter tillägnade O. Ekman», 1923).
Till sin 60-årsdag erhöll han en festskrift,
»Ordet och tron» (1931). — B:s insats som
universitetslärare var självständig och
nyskapande; jämte Söderblom gav han under
1900-talets första årtionde upphov till den
»Uppsalateologi», som bildat utgångspunkten för
det senare svenska teologiska tänkandet. Den
nya bibelforskningen och ritschlianismen
kom-mo utifrån; ur den förras nya rön om
profeterna utformade B. sin huvudtanke om den
kristna gudsuppenbarelsens dramatiska gång
genom historien under striden mellan goda
och onda viljemakter. Detta är den bibliska
synen på historien i motsats till såväl den
hellenska med en vilande kosmos och ett
evigt kretslopp som den moderna
evolutionstanken. Ortodoxien hade fattat uppenbarelsen
dogmatiskt och läromässigt; ritschlianismen
hos W. Herrmann (se d. o.) — som i mycket
varit B:s läromästare men mot vars system
B. dock redan 1903 riktat vägande
anmärkningar — hade inskränkt uppenbarelsen till en
enda punkt, Jesu inre liv; den
religionshisto-riska skolan, som i Tyskland följt
ritschlianismen i spåren, hade upplöst den i en allmän
relativism. Uppsalateologien bildar inom den
evangeliska teologien en egen svensk linje;
från den utgå på olika vis Aulén, Nygren,
Bohlin, Runestam, R. Bring o. a. — Jfr F.
Holmström, »Det eskatologiska motivet i
nutida teologi» (1933). K. B. W-n.
BiTlinger, Richard, österrikisk
författare (f. 1893), har skildrat allmogeliv från sin
hembygd och skrivit dikter (2 saml., 1923
och 1929), där folkvisan gett klangfulla ekon,
samt bondeskådespel: »Der Knecht» (1924),
»Das Verlöbnis» (1932) m. fl., av vilka det
arkaiserande »Das Perchtenspiel» haft stor
framgång, samt berättelser (»Die Asche des
Fegofeuers», 1931). R-n B.
Billingham [bPlirjøm], stad i grevsk. Dur-
ham, n. ö. England, 4 km n. v. om
Middles-brough; 17.792 inv. (1931). Stora
kvävefabriker, gr. 1923, tillhörande Imperial Chemical
Industries Itd.
Billingmetoden, bokföringsmetod, enl.
vilken räkning och räkningskopia samt införi ng
av räkningen i ett försäljningsboksblad
medelst självkopiering verkställas samtidigt.
Billon [bijä’], fr., Billonmynt el.
Billo-n e r a t mynt, sådant silvermynt, där
koppartillsatsen övergår 500/1,000. B. kallas
stundom även silver av dålig halt, smått mynt
och skiljemynt över huvud. Billonering av
myntet började i större utsträckning i
Romerska riket under 200-talet e. Kr. och
förekom sedan ånyo från 1000-talet. I Sverige
är f. n. tioöringen billonerad. N. L. R.
‘Billotte, R., dog 1915.
BiTlow, Anders Gustaf Paco,
konsthistoriker (f. 1890 17/5), har i tjänst hos olika
förlag utbildats till expert på
bokframställningens område. Som konstnärlig rådgivare
i Nordisk rotogravyr (sedan 1923) har B.
verksamt bidragit till typografiens reformering,
särskilt med hänsyn till det illustrativa. Han
har skrivit »Sveriges kyrkor. Uppland», bd 3,
h. 1 (1921), och flera uppsatser i
facktidskrifter, har utgivit »Sverige, natur och kultur i
gången tid och nutid» (1931; eng. uppl. 1932)
samt som red. hos Svenska turistföreningen
(sedan 1932) redigerat föreningens
publikationer »Öland» (1925; ny uppl. 1935) och Årets
Bilder (1933 ff.) m. m. B. har tagit initiativ
till Bokhantverkshuset på Skansen. E. L-k.
Billström, Jakob Mauritz, läkare,
socialpedagog (f. 1880 12/i2>- B., som blev med.
dr i Stockholm 1910, utbildade sig för det
neurologisk-psykiatriska facket genom bl. a.
hospi talstjänstgöring
samt torde ha tagit
starkt intryck av
Ernst Westerlund. B.
arbetade tidigt med
nya metoder på
neurologiens område
(lum-balpunktion och
Wid-marks alkoholprov)
men har sedan
alltmera dragits till
socialmedicin och
neurosforskning. B. anslöt
sig tidigt till
nykter
hetsrörelsen och bar spelat en stor roll för
denna, särskilt inom S. S. U. H:s utveckling,
liksom vid starten av Kulturella
ungdoras-rörelsen och talrika sociala
sammanslutningars arbete. Ilan är bl. a. ordf, i
Arbetarinstitutets styrelse. Sedan 1911 är han statens
med. biografcensor. Bland hans arbeten
märkas »Arbetsterapi» (1923), »Nervösa barn»
(1926), »Psykologiska synpunkter på
uppfostran» (3:e uppl. 1932) och »Våra nervers
var-dagsvård» (1934). På hans 50-årsdag
tillägnades honom en festskrift (1930). Tillg.
Bilma, oas inom oasgruppen Kaouar, mell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
