Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blackman, Aylward Manley - Blackwelder, Eliot - *Blackwell, A. - Blad, Augusta - Bladfjäder - *Bladklocka - *Bladloppor - *Bladlöss - *Bladmögel - Bladmögelsvampar - *Bladsteklar - *Bladätare - Blæksprutten - Blaeu, Willem Janszoon - *Blagovjestjensk, Blagovesjtjensk - *Blaine, J. G. - Blaj - Blakeslee, Albert Francis - Blakes tuggare - *Blakstad, R. - Blanchard, Raoul - *Blanche, A. - *Blanche, K. A. Th. - Blanchera - Blanchet, Adrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Blackwelder—Blanchet
562
1914—24), »Luxor and its temples» (1923;
populärvetenskaplig) och »The psalms in the
light of egyptian research» (i »The psalmists»,
utg. av D. E. Simpson, 1926). G-dL-n.
Blackwelder [blä’k(oeldo], E 1 i o t,
nordamerikansk geolog och geograf (f. 1880). Deltog
1903—04 i Carnegieexpeditionen till Kina och
var medarb. vid U. S. A:s geol. undersökning
1902—18. B. var 1909—19 prof, vid olika
univ., däribland Madison i Wisc. 1919 blev
han prof, vid Leland Stanford j:r univ. i
Kalifornien, 1922 chef för den geol. avd. där. B.
har varit mycket produktiv som
vetenskaplig författare, huvudsaki. i dynamisk geologi
och morfologi. K. A. G.
‘Blackwell, A. Uppgiften, att tortyren av
B. var den sista, som förekom i svensk
rättskipning, är oriktig (jfr P u k e, J.).
Avrätt-ningsdagen var trol. 19 juli.
Blad [blaö], Augusta, dansk
skådespelerska (f. 1871). B. var elev vid Det kongelige
teater och har sedan 1892 varit anställd där,
med undantag för perioden 1894—1910, då hon
var fäst vid Dagmarteatret. B. har särskilt i
det högre skådespelet gjort en betydande
insats, bl. a. såsom Antigone och Orleanska
jungfrun. Hon var g. m. skådespelaren
Wilhelm Wiehe (d. 1916). G. K-g.
Bladfjäder, se Fjäder 2.
‘Bladklocka, se också färgpl. vid art. S
o-1 anaceae, bild 3.
‘Bladloppor, se färgpl. vid art.
Trädgårdens skadedjur, bild 2 och 16.
‘Bladlöss, se också färgpl. vid art.
Lantbrukets skadedjur (pl. 2, bild 1) och
Trädgårdens skadedjur (bild 3).
‘Bladmögel (hos potatis), se
Växtsjuk-domar, pl. 3, bild 1.
Bladmögelsvampar, se Fykomyceter.
‘Bladsteklar, se färgpl. vid art.
Trädgårdens skadedjur, bild 15.
‘Bladätare, se färgpl. vid art. S k a 1 b a
g-g a r, bild 5.
Blæ’ksprutten, dansk satirisk årsrevy, som
har utkommit sedan 1889 med bidrag av en
rad av tidens humorister och tecknare.
Blaeu [blåu], W i 11 em Janszoon,
holländsk kartograf (1571—-1638). Efter en
studietid hos Ty ge Brahe på Ven slog sig B.
1596 ned i Amsterdam som kartograf och
globmakare. Han utgav en hel del lösa
kartor (bl. a. en världskarta 1605) och glober
samt en atlas (1634; 2:a uppl., 2 bd, 1635).
— Hans son Jan B. (1596—1673) fortsatte
verksamheten och utgav bl. a. en stor
världskarta (1648) samt det omfattande atlasverket
»Atlas major sive Cosmographia Blaviana»
(11 bd, 1662—65; många uppl. på olika språk).
— Biogr. av P. J. H. Baudet (1871; tillägg
1872) och E. L. Stevenson (1914). Se även
F. C. Wieder, »Monumenta cartographica»
(1925—33). C.Bjm.
‘Blagovjestjensk [blagavje^t/insk], B
lago vesjtj ens k, tillhör nu Fjärran österns
område och hade 63,500 inv. 1933.
‘Blaine, J. G. Biogr. av D. S. Muzzey
(1934).
Blaj [bla$], magyar. Balazsfalva, ty.
Blasen-dorf, stad i rum. dep. Thrnava-Micä, 45 km
n. n. v. om Sibiü; 4,716 inv. (1930). Säte för
den grek.-kat. ärkebiskopen av Alba lulia och
Fägaras; flera högre läroanstalter.
Blakeslee [blei’ksli], Albert Francis,
nordamerikansk botanist och
ärftlighetsfors-kare (f. 1874), 1907—15 prof, vid Connecticut
college, 1912—13 samt från 1915 knuten till
forskarstaben vid Cold Spring harbor (se
Carnegie institution), sedan 1923
som assistant director. Bland B:s tidigare
arbeten märkas undersökningar rörande
sexualiteten hos svampar. Sin största insats har
han gjort genom mångåriga, på omfattande
kulturer grundade ärftlighetsundersökningar
rörande spikklubban (Datura Stramonium),
varvid de experimentellt erhållna resultaten
oavbrutet kontrollerats genom cytologisk
undersökning (till största delen utförd av J.
B e 11 i n g, se d. o., suppl.). Dessa
undersökningar ha varit banbrytande för förståelsen
av kromosomernas roll som ärftlighetsbärare
samt kromosomförändringarnas betydelse för
artbildningen i naturen. O. H-n.
Blakes tuggare [blelks-], se Krossverk,
sp. 183.
‘Blakstad, R., dog 1929.
Blanchard [blä/ä’r], Raoul, fransk
geograf (f. 1877), prof, vid univ. i Grenoble och
Harvard-univ. (U. S. A.), vid vilka han
föreläser omväxlande vartannat halvår. Har
publicerat omkr. 200 arbeten, bland vilka
märkas »La Flandre. Étude géographique de
la plaine flamande en France, Belgique et
Hol-lande» (1906), »Grenoble. Étude de
géogra-phie urbaine» (1911), »Geography of France»
(1919; tills, m. M. Todd), »La région des
Alpes frangaises. Étude économique» (1923),
»Les Alpes frangaises» (1925), »La Corse»
(1926), »Les Alpes frangaises å vol d’oiseau»
(1928; tills, m. Seive) och »Asie occidentale» (i
»Géographie universelle», bd VIII, 1929). G-a J.
‘Blanche, A. Litt.: M. Lamm, »A. B. som
Stockholmsskildrare» (1931); om B:s släkt se
A. Gynther i Personhist. Tidskr. 1931 (tr. 1932).
‘Blanche, K. A. T h., dog 19 3 2 25/7.
Blanchèra (av fr. blanchir, göra vit), bleka,
förvälla, lägga ett födoämne i kallt vatten
och efter uppkokning låta det koka 5—10
min. för att därigenom få det vitare (t. ex.
kalvbräss) eller mjukare, så att det lätt kan
passeras el. dyl., eller också befriat från
skarpt smakande eller skadliga ämnen (t. ex.
grönsaker och svamp). T. D-n.
Blanchet [bläjä’], A d r i e n, fransk
numis-matiker och arkeolog (f. 1866), bibliotekarie
vid Cabinet des médailles, Paris. B:s
speciella forskningsområde är det romerska
Gallien. Han har bl. a. utgivit »Trésors romaines
et les invasions germaniques en Gaule» (1900),
»Enceintes romaines de la Gaule» (1907),
»Re-cherclies sur les aqueducs et cloaques de la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
