Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Blasco-Ibáñez, V. - *Blasieholmen - Blastocöl - Blastophaga - *Blatchford, R. - Blazjko, Sergej Nikolajevitj - *Blech, L. - *Blechen, K. - Bleckinstrument - Bleeker, Claas Jouce - Blees, Nikolaus (Nils) - *Blehr, O. A. - *Blehr, R. M. - Blei, Franz - *Bleibtreu, K. - *Bleichröder, S. - *Blekinge och Blekinge län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Blasieholmen—Blekinge
566
mar» (1925) och dess forts. »A los piés de
Venus» (1926), »Novelas de la Costa Azul»
(1924) m. fl. En roman, »El caballero de la
virgen», utgavs postumt (1929). Åtskilliga
av hans många verk ha bearbetats för scenen
och filmen, så t. ex. hans stora
tjurfäkt-ningsroman »Sangre y arena» (1908). B:s
roman »Apokalypsens fyra ryttare» (1916)
utgick enbart i U. S. A., där B. var mycket
populär och kreerats till hedersdr, i över två
mill. ex. Stridsskriften mot Alfonso XIII
(»Alfonso XIII démasqué», 1924) spreds i
Spanien med flygmaskin. B :s senare alstring
stod icke i jämnhöjd med hans tidigare verk.
Sin villa vid Medelhavet testamenterade han
till ett vilohem för spanska författare. K. A. H.
♦Blasieholmen ingår numera off. i
stadsdelen Norrmalm.
Blastocöl [-so’l], anat., se Embryologi.
Blasto’phaga, se Fikonsteklar.
♦Blatchford, R., utgav 1931 »My eighty
years».
Blazjko [bla’Jka], Sergej N i k o 1 a j
e-vitj, rysk astronom (f. 1870), prof, vid univ.
i Moskva och sedan 1920 chef för
astronomiska observatoriet där. B. har utfört
omfattande observationer av föränderliga
stjärnor jämte allmänna undersökningar Över
dessa objekt. K. Lmk.
♦Blech, L., har
sedan 1925 årl. varit
gästkapellmästare vid
Kungl. teatern. Bland
verk, som under hans
mästerliga ledning där
haft sin premiär,
märkas »Ariadne på
Naxos», »En
maskeradbal», »ödets makt»,
varjämte han
dirigerat »Carmen», »Aida»,
»Era Diavolo»,
»Läderlappen», Wagner-
operor m. m. Litt.: W. Jacob, »L. B.»
(1931). H. G-t.
♦Blechen, K. Vid Glaspalasts i München
brand 1931 förlorades fyra av B:s målningar
(därav tre, tillhörande nationalgalleriet i
Berlin).
Bleckinstrument kallas också för
mässingsinstrument (se d. o.).
Blèeker [blé’kør], Claas Jouce, holländsk
teolog (f. 1898), präst i Apeldoorn sedan 1925,
teol. dr i Leiden 1929. B. var andre sekr. i
Världsförbundet för frisinnad kristendom
1930—34 (föredrag i Sverige 1931 och 1934).
Hans ståndpunkt är moderat modernistisk.
Huvudskrift: »Inleiding tot een
phaenomeno-logie van den godsdienst» (1934). . Kin.
Blees [blés], Nikolaus (Nils),
estlands-svensk politiker (f. 1883). Redaktör för
tidningen Kustbon 1926—28 och 1933—35, utger
B. sedan april 1935 Den Nya Kustbon. Han
har under åtskilliga år varit sekr. i Svenska
folkförbundet till dess likvidering mars 1935.
♦Blehr, O. A., dog 1927.
♦Blehr, R. M., dog 1928.
Blei [blåi], Franz, österrikisk författare
(f. 1871), fil. dr, har sedan 1893 varit flitigt
verksam på många litterära områden, som
lustspelsförfattare, novellist, kritiker och
essäist. Av hans verk kunna nämnas
berättelserna »Landfahrer und Abenteurer» (1913),
essäerna »Von amoureusen Frauen» (1906),
»Geist des Rokoko» (1923), »Glanz und Elend
berühmter Frauen» (1927) och »Lehrbuch der
Liebe und Ehe» (1928). Självbiografisk är
»Erzählung eines Lebens» (1930). R-n B.
*Bleibtreu, K., dog 1928. B:s oroligt
mångsidiga författarskap omfattade alla slag av
vitterhet, litteraturhistoria, strategi,
Shake-spearefilologi (B. höll lord Rutland för
författare av dramerna) m. m.
♦Bleichröder, S., har under senare tid
inlett samarbete med bankirfirman Gebriider
Arnhold. Delägare äro Paul von Schwabach,
James von B., Martin Aufhäuser, Paul Julius
von Schwabach j:r och Hans Arnhold.
♦Blekinge och Blekinge län. Folkmängden
hade 1931 nedgått till 144,879 inv. men 1935
stigit till 146,196 inv., därav 46,164 i
städerna.
De f. n. förnämsta industriorterna äro,
vad arb.-antalet beträffar, förutom städerna
(se art. om dessa) Kallinge och Djupafors
vid Ronnebyån, Olofström vid Holjeån samt
Strömma, Mörrum och Svängsta kring
Mie-och Mörrumsåarnas nedre lopp, där länets
starkast industrialiserade bygd utbreder sig.
I stenindustrien sysselsattes 1930 2,700
arbetare, 1933 endast 1,115. Samtidigt nedgick
produktionsvärdet av gat- och kantsten från
3 mill. kr. till 0,46 mill. kr. Särskilt till följd
av stenindustriens nedgång har
arbetslösheten varit mycket svår. Vid årsskiftet 1933/34
funnos i B. 6,574 hjälpsökande arbetslösa.
För arbetslöshetens hävande ha bl. a.
omfattande vägarbeten utförts. Våglängden
uppgick 1932 till 206 km lands- och 1,136 km
bygdevägar. Vägnätet har moderniserats och
utvidgats genom om- och tillbyggnad bl. a. av
den s. k. kustvägen från Brömsebro i n. ö. över
Jämjö och Blekingestäderna till Valje i v. och
huvudvägarna i n.—s. riktning. I en planerad
ö.—v. led genom skogsbygden i n. ingår den
nya vägsträckningen Möljeryd—Backaryd,
som korsar Ronnebyån vid Långgölsmåla, där
Olofströms kraft-a.-b. anlägger en betydande
kraftstation. Vid Vesan, n. ö. om Sölvesborg,
ha 15,000 har torrlagts; vid Lyckebyån
för-beredes torrläggning av omkr. 18,000 har.
Hembygdsvården har en central i Blekinge
musei- och hembygdsförbund (över 1,200 medl.
1934). Förbundet, som bildades 1929 genom
sammanslagning av två äldre föreningar från
resp. 1923 och 1877, har inköpt den märkliga
offerplatsen vid Halahult och utfört
omfattande inventering, kartläggning och
avbildning av landskapets fornlämningar. En
inventering av naturminnena publicerades 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
