Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boheman, Ezaline, f. Giron - *Bohlin, K. H. - *Bohlin, K. P. Th. - Bohlin, Torsten Bernhard - Bohlmann, Gerhard - *Bohr, H. A. - *Bohr, N. - Bohrs frekvensbetingelse - Bohus (samhälle) - *Bohus (fästning) - *Bohuslän - Bohusläningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Bohlin—Bohusläningen
602
skriftställarinna (f. 1863 17/io), g. m. red.
av Sv, Turistfören :s Årsskrift (1897—1907)
fil. dr M a u r i t z B. (1868—1908). Efter
makens död blev hon red.-sekr. i Svenska
turistföreningen och redigerade 1911—28
årsskriften. B. var ordf. 1905—06 och 1912—15, v.
ordf. 1906—12 i föreningen Svenska hems
styrelse. Hon har ivrigt deltagit i
kvinnornas medborgarrörelse och var sekr. i
Lands-föreningen för kvinnans politiska rösträtt
1909—16. B. har även varit verksam som
översättarinna (av Musset, Kipling. Hall
Caine m. fl.). E. H-n.
♦Bohlin, K. H., avgick 1934 som rektor för
Nya elementarskolan i Stockholm.
♦Bohlin, K. P. T h., avgick 1927 från sin
befattning som Vet.-akad:s astronom och 1926
som ordf, i Sv. astronomiska sällskapet.
Under senare år har B. utgivit flera arbeten
ang. de föränderliga stjärnorna. K. Ljnk.
Bohlin, Torsten Bernhard, teolog,
biskop (f. 1889 2/ia). Blev teol. docent i
Uppsala 1918 och teol. dr där 1921, prof, i
systematisk teologi vid Åbo svenska akad. 1925
och var prof, i samma
ämne vid Uppsala
univ. 1929—35. B.
utnämndes 1934 till
biskop över Härnösands
stift. Han har utgivit
flera arbeten om
Kier-kegaard (bl. a.
»Sören Kierkegaards
etiska åskådning», 1918,
»Kierkegaards
dogmatiska åskådning»,
1925). Hans etiska
huvudarbete är »Das
Grundproblem der Ethik» (1923), där han
påvisar moralens beroende av en religiös
gudstro. Bland hans övriga skrifter märkas »Blaise
Pascal»(2 bd. 1920—21), »Henri-Frédéric Amiel»
(1921), »Nutidsmänniskan inför kristendomen»
(1922), »Tro och uppenbarelse» (1926),
»Gudstro och Kristustro hos Luther» (1927), »Den
kristna gudsrikestanken» (1928) och
»Naturlig moral och kristen etik» (1930). J. Cbg.
Bohlmann [båT], Gerhard, tysk
författare (f. 1887), ostpreussare, studerade
ger-manistik och filosofi i Berlin och Königsberg,
stred i världskriget vid både öst- och
västfronten och var adjutant vid en
artilleribataljon. Senare har B. varit tidningsman, dels
i Königsberg, dels i Berlin 1925 ff., där han
är red. i Deutsches Nachrichtenbüro. B. har
väckt uppmärksamhet genom två historiska
skildringar, »Die silberne Jungfrau» (1932)
och »Der vergessene Kaiser» (1934), den
förra med Jeanne d’Arc, den senare med
Diocle-tianus som huvudfigur. B. har behandlat
stoffet synnerligen fritt. Hans framställning
är en impressionistisk naturalism, buren av rik
fantasi och lidelsefull inlevnad. Med
visionär styrka frammanar han scener och syner,
som levandegöra gestalter och tidevarv. De
båda centralgestalterna, Frankrikes
rädda-rinna och romarrikets kraftfulle återställare,
tecknas som utkorade tragiska hjältar, som
offra sig för sin uppgift. R-n B.
♦Bohr, II. A., blev prof, i matematik vid
Köpenhamns univ. 1932.
♦Bohr, N., har på senare år särskilt
arbetat med djupgående principiella frågor
rörande kvantumteorien, sambandet mellan
våra observationsmöjligheter och den bild av
naturen våra observationer ge oss m. m. Se
bl. a. »Atomteori og naturbeskrivelse» (1929).
Bohrs frekvensbetingelse [bårs -], se A t o m,
sp. 450.
Bohus, stations- och fabrikssamhälle i
Nödinge socken, Älvsborgs län, på Göta älvs ö.
strand, mittemot Kungälv, vid Bergslagernas
järnväg; 600 inv. (1931). Stor elektrokemisk
fabrik, tillhörande Elektrokemiska a.-b. (gr.
1895, aktiekap. 1,234,000 kr., 190 arb.). B.
är Kungälvs närmaste järnvägsstation
(färj-förbindelse).
♦Bohus fästningsruin var 1926—33 föremål
för konserveringsarbeten, vartill anvisats
årliga statsanslag, växlande mellan 30,000 och
15,000 kr. Samtidigt därmed företog
arkitekten Gerhard Fischer, Oslo, vetenskapliga
undersökningar, särskilt av anläggningens
medeltida delar. Såväl Fischers som
arbetsleda-ren arkitekten Erik Lundgrens utförliga
redogörelser återfinnas i Byggnadsstyrelsens
och Vitt.-akad:s arkiv. Genom k. br. 8 dec.
1933 anvisades 280.000 kr. till statliga
reservarbeten på B., avseende renschaktning och
konservering av framför allt fästningens
ytterområden. Arbetena ha ställts under
Byggnadsstyrelsens och riksantikvarieämbetets
kontroll. B. B-n.
♦Bohuslän. Viktigare förändringar i B:s
näringsliv m. m. framgå av art.
Göteborgs och Bohus län (främst i suppl.).
Nyare litt. och kartor. Förutom avh. och
uppsatser i Göteborgs och Bohusläns
Fornminnesförenings Tidskr. och Göteborgs
jubi-leumspublikationer må utöver tidigare anf.
litt. nämnas Sv. Turistfören:s Ärsskr. 1917
och resehandbok »Västkusten och Göteborg»
(1925); C. A. Tiselius, »B:s gamla adliga gods
och sätesgårdar» (s. å.) och »B:s märkligare
gårdar» (2 bd, 1926—27); A. Haglund och A.
Hagnell, »B.» (1930); V. Källström, »Den
svenska grovstensindustrien» (i Sv. Geogr. Årsbok
1930); O. Hasslöf. »B:s fisklägen, en
bebyggelse på avskrivning» (i Vikarvets Årsbok
1931); O. Sjögren. »Sverige», IV (1933); M.
Sjöbeck, »B. och Göteborg» (1932; med
litt.-förteckn.). 1929 påbörjades ekonomisk
kartläggning i skalan 1 : 10.000 av Göteborgs och
Bohus län på flygfotogrammetrisk väg; dels
utges en topografisk s. k. fotokarta (37 blad av
omkr. 375 utg. jan. 1935), dels en ekonomisk
karta, vari fotokartan ingår i rastertryck
(första bladet utg. i början av 1935). G. R-ll.
Bohusläningen, tidning i Uddevalla, gr. som
halvveckotidning 1878 av T. Malmgren, utges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
