Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bokhandel - Bokhandelsmedhjälpareföreningen - Boklåda - Bokskuld - Bokstavsmystik - Bokstugan - *Boktryckarkonst - Bokägarmärke - *Bolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Bokhandelsmedhjälpareföreningen—Bolag
608
■eller rentav gå något tillbaka. Omsättningen
genom den ordinarie b. höll sig någorlunda
uppe även under de senast inträdda krisåren,
tack vare de på ilera håll fortsatta
avbetal-ningsförsäljningarna. 1933 antogos
»Affärs-regler för bokhandeln» av Svenska
bokförläggareföreningen. Förlagen ha åtagit sig att
icke realisera böcker eller nedsätta
bokhan-delspriset förrän 4 år efter utgivandet (året,
då boken utgavs, räknat som det första). Ett
bokhandelsråd konstituerades 1934. Det
består av ett visst mindre antal förläggare och
bokhandlare, och dess huvudsakliga uppgift
är att utjämna och döma i tvistigheter m. m.
inom svensk b.
Svenska bokhandelns ömsesidiga
garanti-förening (stiftad 1913) träffades 1921—26 av
så stora förluster, att den måste upphöra. I
stället stiftades 1926 Garantiföreningen för
svenska bokhandlare, som borgar hos Svenska
bokförläggareföreningen för de krediter, som
lämnats de bokhandlare, vilka tillhöra
densamma (1934 170 medl.).
Kommissionssyste-met har även i Sverige börjat avtaga, i
det att bokhandlare med tillräckligt
rörelsekapital föredragit att mot kontant betalning
eller på månadskonton köpa sitt boklager och
endast använt det gamla systemet som ett
mottagande av provex., varefter behövliga ex.
rekvirerats i fast räkning. Denna
omläggning har år från år tilltagit, vilket gjort, att
de ekonomiskt svagaste bland bokhandlarna
blivit efter i tävlingen att få b. bärig. För
dem har det blivit nödvändigt att förskaffa
sig ökat rörelsekapital, och 1935 stiftades en
svenska b:s kreditkassa. Svenska
bokförläggareföreningen hade 1934 48 medl. och 222
antagna kommission ärer (bokhandelsfirmor)
med 142 filialer. Svenska
bokhandlareföreningen räknade s. å. 217 medl.
I Sverige finnas ung. 70
antikvariatsboklå-dor, därav i Stockholm 48 (1934), resten i de
allra största landsortsstäderna.
Litt.: K. O. Bonnier, »Bonniers, en
bokhandlarefamilj» (4 bd, 1930—31); I. A. Bonnier,
»Anteckningar om svenska bokhandlare» (I,
»Landsortsbokhandlare (utom Uppsala)», 1920;
II, »Stockholm och Uppsala», kompletterad och
utg. av A. Ilånell, tryckes 1935). A. Ilånell.
Bokhandelsmedhjälpareföreningen, se
Svenska bokhandelsmedhjälpareför-e n i n g e n.
Boklåda, se Bokhandel, även i suppl.
Bokskuld, se Bokfordran, suppl.
Bokstavsmystik spelar en stor roll särskilt
i judisk, kabbalistisk mystik, där den fått
gin principiella utformning i sépher jesvrä,
skapelseboken, ett kosmologiskt arbete från
800-talet eller tidigare, och vidare utvecklats
några årh. senare av Abulafia och Gikatilla.
— Grundtanken är. att ordet bildar en
enhet med därmed betecknat föremål, varför
bokstäverna äro tingens element. Däröver
stå som en helhet talen 1—10 och högst den
absoluta enheten. Ur denna framgår rösten,
resp, luften, så kommer vattnet (och
jorden), därpå elden, så de sex dimensionerna
(höjd, djup, fyra väderstreck). Med dessa 10
tal eller urprinciper träda de 22 (hebreiska)
bokstäverna i förbindelse, varvid tingen
uppstå. — För sina mystisk-magiska
ändamål använder b. särskilt följ, metoder:
gèmatrijjä (geometria, räknekonst), varvid
ett viktigt ord utbytes mot ett annat med
samma talvärde eller mot ett med detta
tal förbundet begrepp; nötrikän
(notaria-cum, abbreviatur), ordet behandlas som
hemlig förkortning för hela satser; temürä,
bokstäverna omställas till ett nytt ord; sérüf,
chiffer, t. ex. genom omkastning av
alfabetets ordning. — Litt.: S. Agrell, »Runornas
talmystik» (1927); jfr K a b b a 1 a. S. Lqt.
Bokstugan, en särskilt för
studiecirkelarbetet avsedd folkbildningstidskrift, gr. 1917 av
O. Olsson och R. Sandler. 1920—28 fanns vid
redaktörernas sida en redaktionskommitté,
bestående av riksstudieledarna i de
statsunderstödda riksförbunden av studiecirklar. Fr.
o. m. 1929 övertogs B. av Arbetarnes
bildningsförbund och Goodtemplarordens
studieförbund. Med 1931 utträdde Sandler ur
redaktionen. 1934 inträdde A. B. F:s och I. O.
G. T:s riksstudieledare i denna. Huvudred,
är dock alltjämt O. Olsson. B. innehåller
utom meddelanden ang. studiecirkelarbetet
uppsatser av litterärt och
bildningspsykolo-giskt innehåll samt recensionsavd. F. Hj-t.
♦Boktryckarkonst. Efter världskriget har
en ny riktning framträtt inom b., ofta
betecknad med namnet »den nya» eller
»elementära» typografien. Den begagnas i första
hand inom reklamtypografien, men även
böcker, särskilt illustrerade, framställas efter
dess principer. Den nya typografien
kännetecknas av ren typografi utan ornament,
asymmetrisk sats, utfallande illustrationer
m. m. Av typer komma särskilt
grotesktyperna till användning.
Nyare litt.: »Handbuch der
Bibliothekswis-senschaft», utg. av F. Milkau, bd 1 (1931);
»Lexikon des gesamten Buchwesens» (1934
ff.); »Printing, a short history of the art»,
utg. av R. A. Peddie (1927); S. Dahl, »Bogens
historie» (1927; sv. övers. 1929); R. B. Mc
Ker-row, »An introduction to bibliography» (2:a
uppl. 1928). Litt. ang. boktryckets historia
förtecknas i Internationale Bibliographie des
Buch- und Bibliothekswesens 1926 ff. (årlig).
Om det svenska boktryckets historia se I.
Collijn, »Sveriges bibliografi intill år 1600»
(bd 2-—3, 1927—33; bd 1 under utgivning
1934 ff.), och populär framställning av B.
Möller, »Svensk bokhistoria» (1931). C. Bjm.
Bokägarmärke, se E x 1 i b r i s.
♦Bolag. I aktiebolag kan aktie numera
med K. m:ts särskilda tillstånd lyda på
mindre belopp än 50 kr. (dock minst 10 kr.), även
om aktiekap. överstiger 50,000 kr. De 1916
införda regler, som begränsa utlänningars
(och vissa svenska samfälligheters) rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
