Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bolinders, J. & C. G., mekaniska verkstads a.-b. - *Bolívar, S. - Bolívar (mynt) - *Bolivia - Näringar och samfärdsel - Finanser - Mynt- och bankväsen - Armén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Bolfvar—Bolivia (Armén)
618
gets gamla namn har bibehållits genom att
ett äldre bolag ändrat sitt namn till J. & C. G.
Bolinders mek. verkstads a.-b. Detta, som har
säte i Eskilstuna, utgör försäljningsbolag för
a.-b. Bolinder-Munktell. E. Hlr.
♦Bolfvar, S. Litt.: Fr. monogr. av G. Lafond
och G. Tersane (1931), ty. av W. Dietrich
(1934); bibliogr. utg. av Pan-american union
(1933).
Bolivar [målfcoar], se Bolivia, mynt- och
bankväsen, suppl.
♦Bolivia. Arealen uppges off. uppgå till
1,332,808 km2, varvid dock en del (omkr.
100,000 km2) av det territorium Paraguay
(se nedan) gör anspråk på är inräknad.
Befolkningen beräknades 1932 till 3,066,815 inv.,
därav 54.5 % indianer, 30,6 % halvblod och
14,7 % vita. Ej mindre än 80 % av
befolkningen beräknas bo på en nivå av mer än
3.000 m ö. h. Stadsbefolkningen har starkt
ökats, särskilt i La Paz och Oruro. De olika
departementens och territoriernas yta och
folkmängd 1932 framgå av följ, tab.:
km2 inv.
Chuquisaca ................... 94,125 345,448
Cochabamba ................... 65,514 571,730
El Beni ..................... 247,033 56,064
La Paz ...................... 105,406 776,358
Oruro ........................ 53,518 149,972
Potosf ...................... 116,663 567,291
Santa Cruz .................. 375,763 365,154
Tarija ....................... 81,779 179,251
El Chaco (territorium) ...... 120,626 \
Noroeste (territorium) ....... 72,381 /
55,548
Näringar och samfärdsel. Jordbruket är
ännu föga utvecklat, dess förnämsta
produkter äro vete och majs, potatis, kakao, kaffe,
koka, kautschuk, frukt och vin.
Husdjurs-skötseln tjänar i stor utsträckning behovet
av dragare. Viktiga äro i detta avseende
lama- och alpackadjuren, som 1929 uppgingo
till omkr. 1,9 mill.; de senare lämna också
ull för export. Medelpunkten för bergsbruket
är Oruro. Större delen av det i bergsbruket
investerade kapitalet är utländskt (U. S. A.,
företag i Chile m. fl.). Tennmalmen
representerade 1920—29 omkr. 90 % av värdet av
B:s export, men genom prisfallet på tenn
sjönk denna andel till endast 63 % 1929.
Tennmalmen går mest till England för
förädling. B. är vidare ett av huvudländerna för
vismutproduktionen, som här behärskas av
ett enda, internationellt bolag.
Silverproduktionen (centrum är Potosf) har nästan
fördubblats sedan 1913 men bedrives mest som
biproduktion. Även framställningen av
koppar har starkt ökats; den har sin medelpunkt
i Corocoro. övriga mineral av betydelse för
exporten äro bly-, volfram- och
antimonmal-mer. Petroleumindustrien, behärskad av
Standard oil co., är emellertid under
utveckling i ö. Chaco. Exploateringen av de rika
mineraltillgångarna försvåras bl. a. av bristen
på kommunikationer och energikällor; kol
saknas, och den till 2,5 mill. hkr uppskattade
utbyggnadsbara vattenkraften är föga
utnyttjad. Härtill komma svårigheterna att anskaffa
lämplig, vid klimatet van arbetskraft på de
höga nivåer av 4.000—6.000 m ö. h., där de
viktigaste mineraltillgångarna ligga.
Av exporten 1933 (75,7 mill. bolivianos)
gingo 83 % till Storbritannien. Av importen
(41,3 mill. bolivianos) kommo 22 % från
Storbritannien och 30 % från U. S. A. Sveriges
export till B. värderades s. å. till 278,121 kr.
(mest maskiner och tidningspapper); dess
import är obetydlig. B:s förnämsta exporthamnar
vid Stilla havet äro Antofagasta och Arica,
båda i Chile. Av järnvägen Arica—La Paz. som
byggts av Chile, har 1928 dess bolivianska
sträcka definitivt övergått i B:s ägo.
Järnvägen La Paz—Oruro—-Ollague—Antofagasta är
B:s viktigaste. B. äger numera även
förbindelse med Argentina över gränsstationen La
Quiaca. Lufttrafiken organiserades 1927; de
viktigaste linjerna mötas i Cochabamba. M.
Finanser. Statsinkomsterna utgjorde enl.
1933 års ord. budget 20,o mill. bolivianos,
medan utgifterna uppgingo till 21,o mill.
(statsskulden 8,1 mill., undervisningsväsendet
3,2 mill. etc.). Utgifterna för försvaret
ut-brötos s. å. med anledning av kriget mot
Paraguay till en särskild krigsbudget
(centralbanken lånade staten 50,o mill. bolivianos
etc.). Statsskulden angavs vid utgången av
mars 1933 till 316,o mill. bolivianos, därav
utländska lån 172,7 mill., upplupen ränta och
amortering på dessa 35,5 mill. etc. Skulden
till utlandet är sedan dess minskad genom
värdenedgången för dollar, i vilken valuta
lånen avslutats. Centralbankens guldförråd
sjönk i samband med kriget till 2,o mill.
bolivianos i dec. 1933 (14,2 mill. 1932),
samtidigt med att sedelomloppet steg till 53,8
mill. bolivianos (37,6 mill. 1932). N. Sbg.
Mynt- och bankväsen. Enl. myntreformen i
juli 1928 motsvarar myntenheten, boliviano,
0,54917 g fint guld eller 36,5 amerikanska cents
i guld. Två större guldmynt, »bolfvar» och
»dubbel-bolfvar», motsvara resp. 10 och 20
bolivianos. Guldmyntfoten övergavs
emellertid i sept. 1931, innan guldmynt kommit i
omlopp. Banco central de Bolivia har sedan
1932 monopol på sedelutgivningen. Därjämte
existera två affärsbanker, Banco nacional de
Bolivia och Banco mercantil. Den enda
utländska banken. Banco alemän transatläntico
(Deutsche Überseeische Bank), upphörde 1930
med sin verksamhet i B. Bankverksamhet
utövas dock av utländska affärsfirmor. E. H-ss.
Armén. Enl. lagar av 1907 och 1917
fullgöres värnplikten fr. o. m. 19 :e t. o. m.
48 :e året med 6 år i linjen, 15 år i
reserven och 9 år i nationalgardet. Den första
tjänstgöringens längd är för viss del av de
värnpliktiga (enl. lottdragning) 2 år, för
övriga högst 3 mån. Under återstoden av
värn-pliktstiden fullgöres av samtliga årl. en
repe-titionsövning på 30 dagar i linjen; i reserven
förekommer endast en övning på 12—20
dagar. Arméns fredsstyrka utgjorde 1928 8.000
man. C. A. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
