Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonnard, Abel - *Bonnat, J. F. L. - *Bonnesen, K. J. - Bonnesen, Sten - Bonnes projektion - Bonnet, Georges - Bonnet rouge - *Bonnevie, C. E. Chr. - *Bonnevie, K. E. H. - *Bonnier, släkt - Bonnier, Gert - *Bonnier, K. O. - *Bonsdorff, släkt - *Bonsdorff, A. v. - *Bonsdorff, C. G. v. - Bonsdorff, Hjalmar von - *Bonsdorff, Hj. G. v. - *Bonsdorff, Johan - *Bonsdorff, M. O. v. - *Bonsels, W. - *Bonstorp - Bontempelli, Massimo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Bonnat—Bontempelli
628
framför allt gjort sig ett namn som mondän
kåsör och artistisk reseskildrare. I bokform
har han utgivit »En Chine» (1924), »L’éloge
de 1’ignorance» (1926), »L’amitié» (1928;
»Vänskapens konst», 1934) och »L’argent» (1929),
slutligen ett par populära monogr. över
Henri Beyle (1926) och Franciscus av Assisi
(1929). I Fr. akad., vars stora pris han fick
1924, invaldes han 1932. Kj. S-g.
*Bonnat, J. F. L. Målningar av B. avbildas
på helsidespl. vid art. L e s s e p s, F. de, och
T a i n e, H. A., samt vid art. Th ier s, L. A.
*Bonnesen, K. J., dog 1933.
Bonnesen, Sten, historiker (f. 1886 u/io).
Blev fil. dr i Lund 1918, var docent i historia
där 1918—33 och är sedan 1933 lektor i
Vänersborg. B. var sekr. i Karolinska förbundet
1928—33 och red. för dess årsskrift. Han har
bl. a. skrivit »Studier över August II :s
utrikespolitik» (bd 1, akad. avh., 1918; bd 2: 1
1924), »Peter den store» (1925),
»Stormaktstidens senare skede» (hittills 4 h., 1924—32;
utgör bd 3 av »Svenska folkets historia»)
samt ett flertal studier rörande karolinska
tiden, bl. a. i Karol. Förb-.s Årsbok 1921 (tr.
1922), 1928 (tr. 1929; »De nordiska allierade
och Hamburg 1712—1713»), 1929 (tr. 1930;
»Die Erinnerungen Axel von Löwens», utg.
tills, m. F. Adler), 1931 (tr. 1932) och 1932
—33 (tr. 1933; »Konungamötet på
Frederiks-borg 1658»). S. B-n.
Bonnes projektion [båns ], se
Kartprojektion, sp. 473, med bild 3.
Bonnet [bånä’], Georges, fransk
radikal-socialistisk politiker (f. 1889), invaldes i
deputeradekammaren 1924, blev följ, år
budget-minister i Painlevés och 1926
pensionsminis-ter i Herriots andra ministär. Slagen vid
valen 1928, återkom han till parlamentet 1929
och har sedan flera gånger ånyo varit medlem
av regeringen (bl. a. finansminister 1933 i
Daladiers, Sarrauts och Chautemps’
ministärer och handels- och industriminister i
Lavals sedan juni 1935). L-ts.
Bonnet rouge [bånä’ rö’^], fr., se F r i
hetsmö s s a.
*Bonnevie, C. E. C h r., blev 1923 assessor
i Oslo byrett och är sedan 1929 sorenskriver
i Lofoten. 1926—29 var han ordf, i Norges
fredsförening och är vald till stortingsman
för perioden 1934—36 som representant för
arbetarpartiet. B. har vidare utgivit »Sociale
synspunkter. Socialpolitiske studier i
Tyskland» (1923). W-t K.
*Bonnevie, K. E. H., deltog i N. F:s
försam-lingsmöten till 1924 och var led. av
kommissionen för intellektuellt samarbete till 1930.
*Bonnier, släktart. I. Bonnier dog 1925 14/8.
— Om släkten se Bonnier, K. O., nedan.
Bonnier [bå’nje], Gert, ärftlighetsforskare
(f. 1890 1S/U), son till K. O. B. Blev 1924 fil.
dr på avh. »Contributions to the knowledge
of intra- and interspecific relationships in
Drosophila» och s. å. docent vid Stockholms
högskola. Sedan 1928 är B. föreståndare för
Institutet för husdjursförädling (se d. o.,
suppl.). B., som studerat hos Th. H. Morgan
(se d. o., även i suppl.), har utgivit avh.
rörande ärftlighet hos bananflugan m. m. samt
de populärvetenskapliga arbetena »Om
könsbestämningen» (1925) och
»Ärftlighetsforskning och husdjursförädling» (1927). O. H-n.
*Bonnier, K. O. Som delägare i firman
upptogs 1929 B:s sonson Albert B. (f. 1907
18/8). B. utgav 1930—31 ett stort memoarverk.
»Bonniers. En bokhandlarefamilj» (4 bd), som
är både en släktmonogr. och en viktig
källskrift för den svenska bokhandels- och
litteraturhistorien under 1800-talets senare hälft.
*Bonsdorff, finländsk släkt.
WäinöWal-d e m a r B. (f. 1876), bror till I. B., är sedan
1911 lärare, sedan 1920 prof, i kemi och
varukunskap vid den fi. handelshögskolan i
Helsingfors (Kauppakorkeakoulu) och sedan 1919
dess rektor. — I. B. tog 1924 initiativet till
grundandet av Baltisk-geodetiska
kommissionen (se G e o d e s i, suppl.), vars generalsekr.
han sedan dess varit; han är samtidigt red.
för Verhandlungen der Baltischen
Geodäti-schen Kommission 1925 ff. H. E. P.
*Bonsdorff, A. v., dog 1928.
*Bonsdorff, C. G. v., blev emeritus 1927 och
har utgivit en stor biogr. över G. M. Armfelt
(se d. o., suppl.).
Bonsdorff, Hjalmar von, finländsk
sjöofficer (f. 1869), kusin till M. O. v. B. Blev
officer vid ryska flottan 1891, deltog i
ryskjapanska kriget och världskriget. B. inträdde
1918 vid frihetskrigets utbrott som överste i
finska armén och utnämndes, sedan svenska
och tyska trupper besatt Aland, till
militärguvernör och t. f. landshövding över
ögruppen. Efter frihetskrigets slut blev han
generalmajor och övergick därefter till
tjänstgöring vid den nybildade finska flottan. Han
utnämndes 1919 till konteramiral och erhöll
s. å. avsked. C. A. E.
*Bonsdorff, H j. G. v., dog 1932.
*Bonsdorff, Johan. Jfr E. Anthoni i Hist.
Tidskr. för Finland 1925 och 1928.
*Bonsdorff, M. O. v., blev teol. hedersdr i
Uppsala 1932.
*Bonsels, W., har med oförminskad
popularitet fortsatt sitt författarskap. Av B-.s
senare verk må nämnas »Menschenwege»
(1918), »Eros und die Evangelien» (1921),
»Mario und die Tiere» (1928), »Mario und
Gi-sela» (1930), »Brasilianische Tage und Nächte»
(1931; tills, m. A. von Dungern; sv. övers.
1933) och »Die Nachtwache» (1933). Monogr.
av F. Adler (1925) och K. Rheinfurth (1921:
2:a uppl. 1930). R-nB.
*Bonstorp heter enl. k. br. 1927 off. numera
Bondstorp.
Bontempe’lli [bån-], M a s s i m o, italiensk
författare (f. 1878). Först ansluten till
futu-rismen (som B. senare satiriserar i »Mio zio
non era futurista», 1920), blev B. ledaren för
den utlöpare därav, som kallas ’900 (efter en
av B. redig, tidskr.). Denna riktnings huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
