Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bouquiniste - Bourassa, Henri - *Bourbon, släkt - *Bourchier, A. - *Bourdelle, É. A. - Bourdet, Édouard - *Bourgeois, É. - *Bourgeois, L. - *Bourget, Ch. J. P. - *Bourne, F. - Bourne, Randolph Silliman - *Bournemouth - Boustedt, Bo Ivar - Boutens, Pieter Cornelis - Boutredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Bourassa—Boutredning
664
omkr. 1800). Förra seklets ofta både lärda
och vittra »bouquinister» hade fast kundkrets
och verkliga rariteter i sina gröna lådor;
deras efterträdare i våra dagar äro i regel
endast försäljare åt större företag i
branschen. — Se Ch. Dodeman, »Le long des Quais»
(2 bd, 1920—22). Jfr Paris, bild 35. Kj. S-g.
Bourassa [borasa’], Henri,
fransk-kanadensisk politiker och tidningsman (f. 1868),
huvudred, för den konservativa och klerikala
Montrealtidningen Le Devoir samt ledare för
den kanadensiska nationaliströrelsen. Han
var medlem av förbundsparlamentet 1896—99
och 1900—08. Sedan 1925 är han åter
parlamentsledamot. B. E-r.
♦Bourbon, släktart. Alfonso, greve av
Ca-serta, dog 1934. Den neapolitanska linjens
huvudman är nu hans son Ferdinand (f.
1869), hertig av Kalabrien. Alfonso XIII (se
Spanien, sp. 168 f.) abdikerade 1931.
♦Bourchier, A., dog 1927.
♦Bourdelle, É. A., dog 1929.
Bourdet [bordä’], É d o u a r d, fransk
dramatiker (f. 1887). B. har som satirisk
tecknare av parisiska typer och seder i de övre
samhällsskikten tagit arvet efter R. de Flers
och gått från klarhet
till klarhet utan att
väja för ömtåliga
eller skabrösa motiv;
hans flesta komedier
ha också spelats med
framgång världen
runt. Han slog
igenom med »L’heure
du berger» (1922;
»Herdestunden», 1923)
och »La prisonnière»
(1926; »Den fångna»,
uppf. i Sthlm 1928),
som finkänsligt behandlar ett fall av sapfisk
kärlek, för att i »Vient de paraitre» (1927;
»Nyss utkommen», uppf. i Sthlm 1929) svänga
sitt gissel över en krasst kommersialiserad
litteraturvärld; den perversa snobbismen i
efterkrigstidens kosmopolitiska societet får
schavottera i »Le sexe faible» (1930; »Det
svaga könet», uppf. i Sthlm 1931) och »La
fleur des pois» (1932), medan »Les temps
difficiles» (1934) behandlar cyniska
affärs-och äktenskapstransaktioner i världskrisens
skugga. Kj. S-g.
♦Bourgeois, É., dog 1934.
♦Bourgeois, L., dog 1925 2B/8. Fr. monogr.
av M. Hamburger (1932).
♦Bourget, C h. J. P., som fortsatt sin
moraliserande romandiktning in i det sista utan
nämnvärd förnyelse av motivkrets och metod
med bl. a. »Le danseur mondain» (1926) och
»Nos actes nous suivent» (1927), har varit
föremål för nya monogr. av V. Giraud (1932) och
F. Carco (s. å.); jfr även F. J. Lardeur, »La
vérité psychologique et morale dans 1’oeuvre
de P. B.» (1912), P. Mannoni, »Les idées
sociales de P. B.» (1930), och Ch. Maur-
ras, »Triptyque de P. B.» (1931). Ilan är
sedan kriget honorär styresman för slottet i
Chantilly, Fr. akad :s »diktarbostad». Kj.S-g.
♦Bourne, F., dog 1934.
Bourne [bän, bo’en el. bån], Rando Iph
Si Him an, nordamerikansk författare (1886—
1918). B:s skrifter omfatta »Youth and life»
(1913), »The Gary schools» (1916), »Education
and living» (1917) och de postuma »Untimely
papers» (1919), »History of a literary radical»
(1920), ett självbiografiskt arbete, vilket
visar honom som en typisk företrädare för det
släktled, som kallades »den yngre
generationen», den, som gav U. S. A. dess moderna
litteratur, och för den minoritet, vars talan
kvävdes under världskriget. R-n B.
♦Bournemouth hade 116,803 inv. 1931.
Rundradiostation.
Boustedt [bö’-], Bo Ivar, militär (f.
1868 28/8). Blev underlöjtnant i Bohusläns
regemente 1891 samt var generalstabsofficer
1903—09 och 1912—16, under den senare
perioden avdelningschef
vid
kommunikations-avd. B. utnämndes
1918 till överste och
chef för
Västernorr-lands reg:te och blev
1923 chef för
Upplands inf.-reg:te. 1926
förordnades han till
chef för
Lantförsva-rets kommandoexpedition. 1928 blev B.
generalmajor och 1929
chef för ö. arméför-
deln. 1930—33 chef för Generalstaben, var B.
särskilt verksam för att skapa grundvalar
för en tidsenlig härordning. Arbetet ledde
bl. a. till en omdaning av infanteriet genom
införandet av ökad utrustning med »tunga»
vapen, främst granatkastare. B., som blev
generallöjtnant 1933, har bl. a. utgivit
»Kriget i Tyskland 1809» (1912). C. A. E.
Boutens [båuTens], Pieter Cornelis,
holländsk skald (f. 1870), fil. dr 1899, har
givit ut flera diktsamlingar: »Verzen» (1898),
»Præludien» (1902), »Stemmen» (1907),
»Beat-rijs» (1908), »Vergeten liedjes» (1910),
»Car-mina» (1912), »Liederen van Isoude» (1919),
»Bezonnen verzen» (1931) m. fl.; ett urval
bjuder »Gedichten» (1930). B. har översatt
Aischylos, Platon, Sofokles, Novalis, Goethe
m. fl. Som lyriker erinrar B. om både
Ver-laine och D. G. Rossetti.
Boutredning är i lag 9 juni 1933 om b. och
arvskifte beteckning för utredningen av en
avliden persons kvarlåtenskap (bo). B.
om-händerhas normalt av samtliga
dödsbodelägare (se d. o., suppl.) gemensamt;
dessa företräda då dödsboet utåt och äga att
tala och svara i mål, som röra boet. Lagen
betraktar numera den samfällighet, som
dödsboet utgör, såsom ett särskilt
rättssubjekt (en »juridisk person»). För beslut
rö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
