Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bowen, Norman Levi - Bower, Frederick Orpen - Bovet, Pierre - Bovin, Karl Emil - *Bowley, A. L. - Bowling - Bowman, Isaiah - Boxer - *Boxholm - *Boxning - Boy - Boye, Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Bower—Boye
668
laboratory vid Carnegie institution i
Washington, D. C. Det framgångsrika arbete, som
B. därvid bedrivit på den experimentella
petrografiens och mineralogiens område, har
gjort honom till en av de ledande forskarna
inom dessa vetenskaper. Mest bekant är B.
för utarbetandet av teorien för den s. k.
kristallisationsdifferentiationen (se Magma).
Av hans arbeten därom kan här blott nämnas
»The evolution of the igneous rocks» (1928).
Uppmärksammad är bl. a. även hans i
samarbete med andra forskare gjorda upptäckt
av mullit (se d. o., suppl.), 3 Äi2O3.2 SiO2, det
aluminiumsilikat, som uppstår vid stark
bränning av eldfast lera. N. Zn.
Bower [bau’e], Frederick Orpen,
brittisk botanist (f. 1855), prof, i botanik vid
univ. i Glasgow 1885—1925. B:s arbeten
omfatta framför allt .ormbunkarnas och
närstående gruppers anatomi, embryologi och
fylogeni och äro på detta område
grundläggande; flera av dem äro sammanförda i
serien »Studies in the phylogeny of the
Fili-cales», 1—7 (i Annals of Botany 1910—18).
Av mera allmänt sammanfattande arbeten
märkas »The ferns» (3 bd, 1923—28) samt
»Size and form in plants» (1930). Genom den
utpräglat fylogenetiska läggningen av sina
arbeten kom B. att ägna uppmärksamhet åt
generationsväxlingens natur och dess
eventuella samband med den första uppkomsten
av en landvegetation (»The origin of a land
flora», 1908, »Primitive land plants, also
known as the archegoniatae», 1935).
Utmärkande för B:s fylogenetiska arbeten är, att
han redan tidigt beaktade och byggde på
resultaten av andra forskares undersökningar
av de fossila växterna. Th. H-e.
Bovet [båvä’], Pierre, fransk-schweizisk
psykolog och pedagog (f. 1878), dir. för det
av honom och E. Claparède grundade Institut
Jean-Jacques Rousseau i Genève. Detta
institut, vars uppgift är att bedriva
barnpsykolo-gisk och pedagogisk forskning samt att
utbilda lärare för den lägre undervisningen, har
under B:s ledning vunnit internationell
ryktbarhet. B., som är påverkad av den
psykoanalytiska åskådningen, är en av målsmännen
för de nyare pedagogiska rörelser, som gå
under namn av »ny uppfostran» och som
givit upphov till organisationen The new
edu-cation fellowship. Bland B:s skrifter må
nämnas »L’instinct combatif» (1917) och »Le
sentiment religieux et la psychologie de 1’enfant»
(1925). Bjstm.
Bovin, Karl Emil, läkare (f. 1868 19/8),
blev 1903 med. dr och 1906 docent i obstetrik
och gynekologi vid Karol. inst. samt var
1924—33 prof, och överläkare vid Södra
barn-bördshuset i Stockholm. Har utgivit talrika
obstetriska och gynekologiska arbeten. Ljd.
*Bowley, A. L. Av B:s handbok »An
ele-mentary manual of statistics» (1910) utkom
4:e uppl. 1928. Han utgav 1924 »The
mathe-matical groundwork of economics», vars
be
handling av de matematiska metoderna i
nationalekonomien underkastades granskning
av K. Wicksell i Ekonom. Tidskr. 1925. Av
B:s talrika andra arbeten märkas
undersökningar rörande inkomstfördelningen och
arbetslösheten. B. tillhör styrelsen för Royal
statistical och för Royal economic society
samt är led. av Internationella statistiska’
institutet. E. F. K. S-n.
Bowling [båu’lin], se Kägelspel.
Bowman [båu’men], I s a i a h, amerikansk
geograf (f. 1878). Har verkat som lärare vid
flera univ. och är sedan 1915 dir. för
American geographical society i New York. B. har
medarbetat i och lett upptäcktsresor, bl. a.
till Sydamerika 1907, 1911 och 1913, var
geografisk expert vid fredskonferensen i
Versailles 1919 samt är justitiedep :s geogr.
ombud vid gränsregleringar. Han har bl. a.
utgivit »Forest physiography» (1911), »South
America» (1915), »The Andes of Southern
Peru» (1916), »The new world. Problems in
poli-tical geography» (1921). »An american
boun-dary dispute» (1923), »Desert trails of
Ata-cama» (1924), »The mohammedan world»
(s. å.), »The pioneer fringe» (1931) och
»Geography in relation to the social Sciences»
(1934). G-aJ.
Boxer [bå’ksor], se Hundraser, sp. 133
och bild 17 på pl.
*Boxholm (municipalsamhälle) tillhör sedan
1927 h. o. h. Ekeby socken; 121 har, 2,601
inv. (1935). Större delen av B. utgöres av
de B-.s a.-b. tillhöriga B:s och Flemminge
bruk samt ett egnahemsområde; endast inom
en mindre, stadsplanerad del med tills. 720
inv. gälla samtliga stadsstadgar.
*Boxning. Gränserna mellan viktklasserna
äro (maximivikt): flugvikt 50,802 kg,
bantam-vikt 53,524, fjädervikt 57,152, lättvikt 61,237,
weltervikt 66,678, mellanvikt 72,574, lätt
tungvikt 79,378 kg, tungvikt över sistnämnda vikt.
— Boxningsmästare korades i England redan
på 1700-talet. Bruket att använda stoppade
boxhandskar infördes där 1730. Den förste
officielle världsmästaren i tungvikt var John
L. Sullivan, titelhållare 1890—92. Hans
efterträdare ha varit Robert Fitzsimmons, U. S. A.,
1897—99, James J. Jeffries, U. S. A., 1899—
1906, Tommy Burns, U. S. A., 1906—08. Jack
Johnson, U. S. A., 1908—15, Jess Willard,
U. S. A., 1915—19, Jack Dempsey, U. S. A.,
1919—26, Gene Tunney, U. S. A., 1926—30,
Max Schmeling, Tyskland, 1930—32, Jack
Sharkey, U. S. A., 1932—33, Primo Garnera,
Italien, 1933—34, Max Baer, U. S. A., 1934—
35, och James J. Braddock 1935. Bland
svenska professionella boxare är Harry Persson,
off. innehavare av svenska
tungviktsmäster-skapet 1922—31, den namnkunnigaste. — Jfr
R. Hentzel och V. Smeds, »Boken om
boxning» (1934). Hzl.
Boy [båj], se Z e 1 e n s k i, T.
Boye [bVjo], Karin, författarinna (f. 1900
28/io)j fil- mag. i Uppsala 1928. Har utgivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
