Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brémond, Henri - Brems - Bremö - *Brenner, E. - Brenner, Magnus Widar - Brenner, Thord Johannes - *Brenner, V. D. - Brent, Charles Henry - *Brentano, L. - *Brentford - Brentford, viscount - Bresadola, Giacomo - *Bresjko-Bresjkovskaja, J. - *Breslau (biskopsstift) - *Breslau (stad) - Breslau, Louise Catherine - *Bresslau, H. - *Brest-Litovsk - Bret Harte - *Breuer, J. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
691
Brems—Breuer, J. G.
692
Beuve och kardinal Newman, över vilken han
skrev en stor monogr. (3 bd, 1905—06). Åt
den religiösa litteraturens utveckling under
l’ancien régime ägnade han sitt huvudarbete,
»Ilistoire littéraire du sentiment religieux en
France» (11 bd, 1916—33).
Religionspsykologiska synpunkter på aktuella litterära
problem anlade han i senare arbeten, ss. »Pour
le romantisme» (1923), »La poésie pure»
(1925), »Prière et poésie» (1926) och
»Ra-cine et Valéry» (1930). Led. av Fr. akad.
(1923). — Se IL Bordeaux, »Un sourcier: II.
B.» (1924), och M. Martin du Gard, »De
Sainte-Beuve ä Fénelon» (1927). Kj. S-g.
Brems, ett fängslingsinstrument för större
husdjur, vilket huvudsaki. begagnas för att
få djuren att stå stilla t. ex. vid smärre
operativa ingrepp. B. för häst består av
ett trähandtag med en repögla, som lägges
om hästens överläpp och omvrides. För
nötkreatur brukas ett tångliknande instrument,
som anbringas på nässkiljeväggen. N. L.
Bremö, fyr med ständig bevakning på
Bräm-ön (se d. o.), utanför inloppet till Sundsvall,
upprättad 1859. Ljusstyrka 15,000 Hefnerljus.
Lotsuppassningsställe.
♦Brenner, E., se även helsidesporträtt vid
art. Spegel, II.
Brenner, Magnus Widar, finlandssvensk
botanist och markforskare (1887—1932), bror
till Th. J. B.; docent 1920—30, adjunkt 1930
—32 vid Helsingfors univ. B. upptäckte de
märkliga bakterier, som kunna utnyttja
selenföreningar i sin ämnesomsättning. Hans
undersökningar gällde vidare bl. a.
cellpermea-bilitet, markens surhet och kalkhalt som
ståndortsfaktorer samt markens
kvävefixering, allt till stor del pioniärarbete åtm. för
Finland. Se R. Collander i Finska vet.-soc:s
årsbok, 11, 1933. L.-G. R-ll.
Brenner, Thord Johannes,
finlandssvensk geolog (f. 1892 1/2), bror till M. W. B.
Blev fil. dr i Helsingfors 1932. Sedan 1921
är B. föreståndare för järnvägsstyrelsens
geotekniska byrå i Helsingfors. Geol.
forskningsresor ha av B. företagits till Altai
(1916), n. Mongoliet (1917) och Kolahalvön
(tre ggr, f. ggn 1911). Bland B:s arbeten
märkes främst »Mineraljordarternas
fysikaliska egenskaper» (Bulletin de la Commission
Géologique de Finlande, n:r 94, 1931). N. Zn.
♦Brenner, V. D., dog 1924.
Brent, CharlesHenry, nordamerikansk
präst (1862—1929), biskop i
protestant-episko-palkyrkan, för Filippinerna 1901, över v.
New Yorkstiftet 1918. B. var led. av
kommissioner och kongresser rörande
opiumfrågan i Östasien, U. S. Ars sakkunnige rörande
narcotica hos N. F. 1923, ordf, vid
världskonferensen för troslära och kyrkoförfattning
(Faith and order) i Lausanne 1927 och var
även en av de främsta deltagarna i
Stock-holmsmötet 1925. Han var en högt skattad
föreläsare vid olika univ. och utgav flera
böcker i religiösa ämnen. G-r W-n.
♦Brentano, L., dog 1931. Hans »Eine
Ge-schichte der wirtschaftlichen Entwicklung
Englands» utkom 1927—29 i 3 bd, hans
själv-biogr. 1931.
♦Brentford. Sedan C h i s w i c k (se d. o.)
införlivats, kallas staden B. and Chiswick
och hade 62,617 inv. 1931.
Brentford [bre’ntfed], viscount, se J o y
n-s o n - II i c k s, suppl.
Bresadola [-a’dåla], G i a c o m o, italiensk
botanist (1847—1929), eg. prästman i Trento.
B. studerade de högre svamparnas systematik.
Han ägnade sig därvid huvudsaki. åt
hymeno-myceterna, i
synnerhet skivlingarna, och
beskrev ett stort
antal nya arter. Hans
utomordentliga
artkännedom togs i
anspråk för
bestämningar och bearbetningar
av flera amerikanska
och europeiska
mu-séers svampsamlingar.
Huvudparten av hans
värdefulla
svampherbarium inköptes till
Sverige av L. R o m e 11 (se d. o.) och kom
sedan genom en donation i Riksmuseets ägo.
De förnämsta av B:s arbeten, som innehålla
egenhändigt utförda, kolorerade svampbilder,
äro »Fungi tridentini novi vel nondum
deli-neati» (2 bd, 1881—1900), »Funghi mangerecci
e velenosi delkEuropa media» (1898; 3:e
uppl. 1933) samt planschverket »Iconographia
mycologica» (26 vol., 1927—33) med 1,200
kolorerade tavlor. H. Sv-n.
♦Bresjko-Bresjkovskaja, J., dog 1934 i
Tjeckoslovakien.
♦Breslau. Det katolska stiftet är sedan
1929 ärkebiskopsstift, under vilket lyda
stiften Berlin och Ermeland samt prelaturen
Schneidemühl.
♦Breslau. Staden hade 625,198 inv. 1933
efter införlivande av ett stort antal
grannkommuner. Flyghamn vid Klein Gandau v. om
staden. Rundradiostation.
Bre’slau, Louise Catherine,
schweizisk-fransk konstnärinna (1856—1927).
Utförde dam- och barnporträtt, interiörer etc. i
litografi och pastell. B., som en tid tillhörde
svenska kolonien i Paris, är porträtterad i
olja av Ernst Josephson (Nationalmuseum,
Stockholm). E. L-k.
♦Bresslau, H., dog 1926. Av B:s
»Hand-buch der Urkundenlehre» utkom bd II: 1—2
1915—31.
♦Brest-Litovsk heter numera off. B r z e s c
nad Bugiem; 48,431 inv. (1931).
Bret Harte [bre’t hä’t], F., se II a r t e, F. B.
♦Breuer, J. G. Utförligare uppgifter ang.
B:s verksamhet av E. Lundmark i »Svenskt
biografiskt lexikon», bd 6 (1926). Enl. B.
Thordeman i Numismatiska Meddelanden, 28,
1935 har B. som myntmästare i Braunschweig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
