Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bro - *Bro (socken på Gotland) - Broadstairs and Saint Peter’s - Brobyggnadsskyldighet - Brocchi, Virgilio - *Broch, O. - Brock, Fritz Pär Hansson- - *Brockdorff-Rantzau, U. v. - *Brockelmann, C. - *Brod, M. - Brodd - *Brodén, T. - Broderi - Broderskap - Broglie, Louis Victor de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Bro—Broglie
702
Bält blev färdig 1935. Den egentliga b. är
byggd som balkbro enl. Gerbersystemet med
åtta spann; det mellersta har längden 220 m
och en segel fri höjd av 33 m.
Vid större spännvidder, där utrymmet ej
medger förläggning under farbanan av
huvudreglarna, utföras dessa ofta som ovanför
farbanan förlagda armerade betongbågar med
dragband (b. över Långsjön vid Anvedbo med
94 m spännvidd). En med snedställda
häng-stag försedd variant av denna typ möjliggör
ännu större spännvidder (b. över Ume älv vid
llamptjärnskammen med omkr. 107 m
spännvidd). Mera sällan göras bågarna av järn
med avstyvningsbalkar, s. k. Langerbalkstyp
(b. över Ångermanälven vid Åsele med 72 m
spännvidd).
Bland nya valvbroar av armerad betong
märkes Tranebergsbron i Stockholm (färdig
1934), som med en spännvidd av 181 m är
den hittills mest vidspända av denna typ
Den numera största bågbron av järn är
Kill van Kullbron vid New York (spännvidd
509,2 m). En annan dylik b. går över
inloppet till Sydney (se bild vid d. o.) och
har spännvidden 505 m. Västerbron i
Stockholm har tre bågspaun av järn med 168,
204 och 56 m spännvidder; den har delvis
svetsats. N. R-n.
Militära b. indelas numera i Sverige
efter avsedd tyngsta trafik i spänger för
fotgängare, ryttare och kärror, körbroar
för övriga hästanspända fordon, lätta och
tunga bilbroar samt stridsvagn
s-broar för olika slag av motorfordon. För
ersättning av förstörda järnvägsbroar finnes
i flertalet utländska arméer särskild
krigs-järnvägs bro materiel, som på grund
av sin lätthanterlighet medger snabb
brobyggnad. Se även B r o s 1 a g n i n g. O. E. S.
*Bro, socken på Gotland, ingår sedan 1 maj
1925 i Västkinde, B., Fole och Lokrume
pastorat.
Broadstairs and Salnt Peter’s [bru’dstäoz
an sant pi’taz], stad i grevsk. Kent, s. ö.
England, på Isle of Thanet. mellan Margate och
Ramsgate; 12,748 inv. (1931). Mycket besökt
badort.
Brobyggnadsskyldighet. 1 svensk rätt
ingår av ålder b. i väghållningsskyldigheten,
antingen denna hänför sig till allmän eller
enskild väg. Se
Väghållningsskyl-d i g h e t och V ä g 1 a g.
Brocchi [brå’ki], V i r g i 1 i o, italiensk
författare (f. 1876), en av de mest lästa om ock
ej bästa representanterna för den sociala och
politiska nutidsromanen i Italien. B. formar
gärna sina verk som stora cykler, t. ex.
»LTso-la sonante» (4 bd. 1911—19) och »Figliuol
delPuomo» (3 bd, 1921—26). Mycket populära
äro dessutom »Il sapore della vita» (1929),
»Gli occhi limpidi» (1930), novellsamlingarna
»La coda del diavolo» (1915), »Fragilitå»
(1922) etc. B:s styrka ligger i hans
fotogra
fiska realism, hans svaghet i bristen på
fantasi och värme samt i en stundom uppstyltad
stil. G. B-h.
*Broch, O., har tills, m. E. W. Selmer
utgivit »Håndbok i elementær fonetikk» (1921;
2:a uppl. 1930). Han genomgick 1928—32 i
ryska statsarkiv material till Nordens,
särskilt Norges, historia. — Hans broder
Hjalmar B. organiserade 1931 biol. stationen i
Split. Han har publicerat flera arbeten i
systematik över celenterater, rankfotingar,
plankton och i allmän marin fauna samt
fiskeri-undersökningar. W-t K.; N. O.
Broek, Fritz Pär Hansson-,
nationalekonom (f. 1877 18/i). Blev jur. lic. i Lund
1909, disputerade i Uppsala s. å. på avh. »Om
den ekonomiska fördelningen och kriserna»
och blev docent där 1910. Efter
professorsför-ordnanden i Lund, Göteborg, Helsingfors och
Uppsala utnämndes B. till prof, i
nationalekonomi och finansrätt vid univ. i Uppsala
1921. Ett av hans talrika kommittéuppdrag
utmynnade i en skrift, »Den
nationalekonomiska betydelsen av allmänt
rusdrycksför-bud» (1917). I sitt författarskap har B.
bl. a. behandlat Sveriges tull- och
skattepolitik. E. F. K. S-n.
*Brockdorff-Rantzau, U. v., dog 1928.
Mo-nogr. av E. Stern-Rubarth (1929).
*Brockelmann, C. 2:a uppl. av »Lexicon
syriacum» utkom 1928.
*Brod, M. Av B:s produktion må vidare
nämnas »Tycho Brahes Weg zu Gott» (1916),
med bred och glänsande skildring av den
östbayerska barocken och starkt patos i
teckningen av titelfiguren, och ghettoromanen
från renässansen »Reuböni, Fürst der Juden»
(1925), de moderna »Die Frau, nach der man
sich sehnt» (1927) och »Zauberreich der Liebe»
(1928), skådespelet »Lord Byron kommt aus der
Mode» (1929), som haft stor framgång, och flera
böcker om judendomen (»Heidentum, Ch risten
-tum, Judentum», 2 bd, 1921, m. fl.). R-n B.
Brodd, se H o v b e s 1 a g.
*Brodén, T., dog T931 e/7.
Broderi, se K o n s t s ö m n a d.
Broderskap, organ för Sveriges kristna
socialisters förbund, veckotidning, gr. 1928 av
B. Mogård i syfte att ge arbetarhemmen
kristlig läsning och sammanföra kristendom
och arbetarrörelse. Nuv. red. är J. Wickman.
Broglie [bråj], Louis Victor de. prins,
fransk fysiker, Nobelpristagare (f. 1892), bror
till hertig M. de B.; prof, vid Sorbonne. I sin
doktorsavh. 1924, »Recherches sur la théorie
des quanta», förenade B. tankegångar från
den äldre kvantum teorien och från relativi
-tetsteorien och lade därigenom grunden till
vågmekaniken (se d. o., även i suppl.),
vilken tillskriver såväl ljuset som materien
samtidigt våg- och partikelegenskaper. Detta för
den moderna atomfysiken grundläggande verk,
vilket B. i senare arbeten fullföljt, belönades
med Nobelpriset i fysik för 1929. — B:s
porträtt återges på vidstående plansch. Sv. B-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
