Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bräkne och Listers domsaga - *Brändström, E. - *Brännare - *Brännkyrka - Brännmanet - Brännvidd - Brännvin - *Brännvinsbränning - Bränslefilter - Bränslepump - *Bräsch - Brödsädsinventering - Bröger, Karl - *Brögger, A. W. - Brögger, Kristian Fredrik - *Brögger, W. Chr. - *Brömsebro - Bröndal, Viggo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Brändström—Bröndal
720
Bräkne-Hoby) och Listers härad (tingsställe:
Sölvesborg). B. bildades 1 jan. 1934 genom
förening av förutvarande Bräkne härads
domsaga och Listers härads domsaga.
*Brändström, E. På Marienborn mottogos
under årens lopp 976 f. d. krigsfångar, som
där kostnadsfritt fingo hämta hälsa och
krafter. Genom frikostiga gåvor från särskilt
den tyska industrien och U. S. A. fick B.
möjlighet att 1923 för 10 år hyra slottet
Neusorge i Sachsen och kunde därigenom
förverkliga det löfte hon i Sibirien givit döende
fångar, att taga hand om deras barn. Där
tillbragte under årens lopp 2,933 barn
kostnadsfritt sina ferier och gåvos 157 barn hel
uppfostran och yrkesutbildning. 1929 kallades
hon till hedersdr vid univ. i Tübingen. S. å.
ingick hon äktenskap med professorn och
mi-nisterialrådet i Dresden Robert Ulich.
Då denne fått anställning vid Harvard-univ.,
flyttade familjen 1934 till U. S. A. P. B-m.
*Brännare, se även Eldningsapparater.
*Brännkyrka delades 1 jan. 1931 på två
församlingar, B. (41,03 km2, 30.910 inv. 1931) och
Enskede (20,47 km2, 18,419 inv.), vilka fr. o. m.
1 maj s. å. utgöra egna pastorat. 1935 hade
folkmängden i B. stigit till 31,263 inv.,
fördelade på 20 stadsdelar. Spårvägsnätet har
utvecklats, främst genom örbylinjen, och
om-nibuslinjer ha tillkommit (numera
kommuna-liserade). Dynamitfabriken vid Vinterviken
(se d. o.) är nedlagd. En större idrottsplats
anlägges i Älvsjö. G. R-ll.
Brännmanet, se M a n e t d j u r, med bild 2.
Brännvidd, se Lins, sp. 1282, och
Spegel, sp. 212.
Brännvin. Litt.: E. Olän, »Svenska
brännvinets historia» (1922).
*Brännvinsbränning. Om de av 1934 års
riksdag beslutade åtgärderna för tryggande
av tillv. och avsättning av inhemsk sprit se
Spritdryckslagstiftning, suppl.
Bränslefiiter, anordning, varigenom smuts
och vatten avskiljas ur bränslet till en motor.
Reningsanordningen i b. be tår vanl. av en
silduk med mycket fina maskor; i det
svenska Nifefiltret tvingas vätskan genom
ytterligt fina springor i två metallcylindrar. B.
utgöres numera vanl. av en fristående
apparat med ytterväggar av glas, genom vilket
man kan se om smuts samlats i sådan mängd,
att den behöver avlägsnas. J. N-n.
Bränslepuinp, en över en kuggväxel från
motorns kamaxel driven pump, som från
bränsletanken transporterar bränslet till den
högre än tanken liggande förgasaren. J. N-n.
*Bräsch benämnas även öppningar, som
upptagas i hinder under såväl fält- som
fäst-ningskriget för att möjliggöra infanteriets
anfall. Upptagandet sker med stridsvagnar
eller genom beskjutning med artilleri och
granatkastare, genom klippning av patruller,
utrustade med järntrådssaxar, eller genom
anbringandet och antändandet av
sprängladdningar i hindret. O. E. S.
Brödsädsinventering, se I n m al n i ng,
suppl.
Bröger, Karl, tysk författare (f. 1886),
arbetarson från Nürnberg, vart den förste
arbe-tarskalden i Tyskland genom diktsamlingen
»Die singende Stadt» (1912), som vill vara en
social framtidsdiktning för storstadens
arbetarmassor. Med sina dikter från kriget,
»Kamerad, als wir marschiert» (1916) och ännu
mer »Soldaten der Erde» (1918), väckte han
uppseende; han besjöng de kämpandes
kamratskap och utopien om människornas
broderskap, vilket också är huvudtemat i dikterna
»Die Flamme» (1920). Romanen »Der Held
im Schatten» (1920) är självbiografisk.
Dramat »Tod an der Wolga» (1923) är en
veklagan över ett folk, som dör av hunger, »Der
blühende Hammer» (1924), »Unsre Strassen
klingen» (1925) och »Deutschland» (s. å.)
innehålla lyrik med motiv från både storstaden
och landsbygderna. Småningom har han lärt
sig behärska även prosaepikens teknik.
»Bunker 17» (1929; sv. övers, s. å.), byggd på
hans personliga erfarenheter från
världskriget, är en av hans starkaste böcker. B.
har också skrivit essäer, »Phantasie und
Er-ziehung» (1926), och »Deutsche Republik»
(s. å.), vari han bekänner sig till
Weimar-republiken. Hans senaste verk är en roman
från Nürnberg på landsknektarnas tid,
»Gul-denschuh» (1934). R-n B.
*Brögger, A. W., som stiftat Det norske
arkeologiske selskap, har vidare skrivit bl. a.
»Det norske folk i oldtiden» (1925), »Gamle
emigranter» (1928; s. å. det större arbetet
»Ancient emigrants»), »Den norske bosetningen
på Shetland-Orknöyene» (1930) samt
»Nord-Norges bosetningshistorie» (1931).
Brögger, Kristian Fredrik, norsk
jurist (f. 1878). Blev jur. kand. 1902 och
höieste-rettsadvokat 1910. B. har tillhört de
kommittéer, vilkas arbete ledde till upprättandet
av Den norske stats fiskeribank och Norges
kommunalbank. Han har bl. a. utgivit
»Kreditlivets utvikling og nutidens
forretnings-banker» (2 bd, 1926—28), »Aktiespekulasjon,
börs- og samfundsliv i Rom for 2000 år siden»
(1930) och »Loven i praksis» (1934) samt
»Gullfeber. En advokats optegnelser fra siste
jobbetid» (1932). W-tK.
*Brögger, W. C h r., avgick från
professuren i Oslo 1917. Bland B:s senare arbeten
rörande Oslofältet (tidigare Kristianiafältet)
märkas ytterligare 3 dir (V—VII) i serien
»Die Eruptivgesteine des Oslogebietes» (i
Skrifter utgitt av Det Norske
Videnskaps-Akademi i Oslo 1930—33). Av en ny
publi-kationsserie, »On several archäan rocks from
the south coast of Norway», behandlar den
hittills utkomna första delen (ibid. 1933)
klotgraniter från trakten av Kragerö. N. Zn.
*Brömsebro. Om förbundet 1541 se G.
Landberg, »De nordiska rikena under
Brömsebro-förbundet» (1925; akad. avh.).
Bröndal, V i g g o, dansk språkforskare (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
