Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bulgarien - Näringar - Tidningspress - Mynt- och bankväsen - Finanser - Författning och förvaltning - Sport och idrott - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Bulgarien (Tidningspress—Historia)
732
brunkol och huvudsaki. från de statliga
gruvorna vid Pernik, Bobov-Dol och Marica. Av
vikt äro även brytningen av bauxit (2,800
ton 1932) och salttillverkningen (38,400 ton,
huvudsaki. från salinerna vid kusten).
Exporten värderades 1934 till 2,534,6 mill. leva
(tobak, ägg, vete, majs, rosenolja m. m.) och
importen till 2,229,5 mill. leva.
Exportländerna voro främst Tyskland, Österrike,
Italien och Belgien, importländerna Tyskland,
Italien, Storbritannien och Schweiz. Burgas
är numera den mest trafikerade hamnen.
Järnvägsnätet har utvidgats betydligt (3,084
km 1933). F. n. bygges bl. a. en direkt linje
Sofia—Kazanlik—Sliven, som ansluter till
järnvägen till Burgas. Sofia är nu en viktig
knutpunkt för lufttrafiken i Balkanländerna. S. F.
Tidningspress. B:s första tidning, Bulgarski
Orel, började utges i Leipzig 1848 och
flyttade senare till Konstantinopel, men först
efter 1878 började en press uppstå i B. Dess
utveckling har hämmats av den låga
folkbildningen, föreläsningen av tidningar i
byarnas läsehallar, den stora konkurrensen,
vilken trycker ned tidningarnas uppl. och priset,
samt på de senaste åren även
diktaturregeringarnas åtgärder. De flesta tidningarna
utges i Sofia; de opolitiska Utro och Sora
uppnå omkr. 50.000 ex., de partibetonade
vanl. högst 5,000—10,000 ex. Den officiösa, på
franska utg. La Bulgarie är mest avsedd för
utlandet. A. A-t.
Mynt- och bankväsen. Myntenheten, leva
(= 100 stotinki), motsvarade under latinska
myntunionen 1 franc. I nov. 1928
stabiliserades levans värde på basis av 92 leva = 1 g
fint guld. I nära överensstämmelse med denna
guldparitet har centralbanken, Banque
natio-nale de Bulgarie, genom valutakontroll
kunnat hålla levans värde ung. vid relationen
135 leva = 1 amerikansk gulddollar.
Nationalbanken, som har
sedelutgivnings-monopol, har överlämnat sin
affärsbanksrö-relse till en annan statsbank. De statsägda
bankinstituten utgöra det starkaste inslaget
i bulgariskt bankväsen. De största
privatbankerna äro Banque commerciale italienne
et bulgare, Banque de crédit och till helt
nyligen Union de banques bulgares.
Privatbanks-rörelse är numera beroende av statens oktroj
och inspektion. I syfte att stärka
kreditväsendet och förbilliga bankkrediten bildades
hösten 1934 under centralbankens ledning ett
bankinstitut, Crédit bulgare, som i sig
upptagit tolv privatbanker, bl. a. Union de banques
bulgares. Man överväger ett övertagande även
av de övriga omkr. 120 privatbankerna. Trol.
har man med denna åtgärd även åsyftat att
utestänga utländska inflytanden hos
bankerna. E. H-ss.
Finanser. Statsutgifterna beräknades i ord.
budgeten för juli 1934—juni 1935 till 5,330
mill. leva, därav finansministeriet (inkl,
statsskulden) 2,061 mill., krigsministeriet 927 mill.,
undervisningsministeriet 741 mill. etc. Motsv.
utgifter hade 1933—34 uppgått till 5,266
mill. leva, vartill kommit 1,104 mill. enl.
särskild budget (järnvägar, hamnar) samt
tilläggsanslag 126 mill. Statsinkomsterna hade
s. å. stannat vid 6,263 mill. leva (direkta
skatter 456 mill., tullar, acciser m. m. 626
mill., stämpelavgifter m. m. 553 mill.,
järnvägar, hamnar enl. särskild budget 1,276 mill.
etc.), varigenom en brist av 233 mill. uppstått.
Statens utländska skuld angavs vid utgången
av sept. 1934 till 19,405 mill. leva (714,2 mill.
guldfrcs), den inhemska till 7,362 mill. leva.
— Nationalbanken innehade vid utgången av
1934 guld för 1,547 mill. leva, medan
sedelomloppet angavs till 2,449 mill. N. Sbg.
Författning och förvaltning. Proportionella
val infördes 1927. Alla medborgare över 30 år,
som kunna läsa och skriva, äro valbara till
parlamentet (sobranjen). Jfr sp. 733—734. G. H-n.
Sport och idrott. En livlig turnrörelse
uppstod i B. på 1890-talet. Även svensk
gymnastik förekommer både i skolorna och vid
militärutbildningen. De äldsta idrottsgrenarna
äro bergbestigning, turism och brottning. I
internationell konkurrens ha bulgarerna ännu
ej kunnat göra sig mycket gällande;
ridsporten har dock, kraftigt understödd av
statsmakterna (statliga stuterier i Clementina och
Kabiuk), haft flera framgångar. Skyttet är
även en populär gren, och landets
skytte-förbund hade 1934 34,000 medl., som
huvudsaki. ägna sig åt jaktskytte. Den främsta
sportorganisationen är Bulgarska nationalna
sportna federatia i Sofia, som administrerar
fotboll, fri idrott, fäktning, ridsport, tennis och
vintersport. Fotbollen är B:s största
idrottsgren med 119 klubbar och omkr. 11,500
spelare. T. o. m. 1934 ha 40
fotbollslandskam-per spelats, av vilka 11 vunnits, 25 förlorats
och 4 slutat oavgjorda. A-ö.
Historia. B. hade 1925 ff. alltjämt att
brottas med stora svårigheter. Det icke minst
av det dryga krigsskadeståndet vållade
finansiella betrycket fortfor utan att vinna
varaktig bot genom av N. F. beviljade lån (så
1926 till hjälp åt flyktingar från de
förlorade områdena) o. a. åtgärder från dess sida.
Den kommunistiska jäsningen upphörde icke.
Framför allt oroades B. av de makedoniska
banden, som både inbördes bekämpade
varandra (strider mellan general Protogerovs och
Michailovs anhängare, den förstnämnde
mördad 1928) och begingo ständiga våldsdåd vid
grannländernas, särskilt Jugoslaviens,
gränser. Därigenom vållades gång på gång
diplomatiska sammanstötningar, som stormakterna
endast med möda lyckades dämpa. I okt.
1925 framkallade en gränskonflikt med
Grekland en militär aktion från dess sida, men
tvisten hänsköts till N. F. och avgjordes
snabbt till B:s förmån. Bland stormakterna
gav Italien under tydlig inverkan av sitt
motsatsförhållande till Jugoslavien B. sitt
stöd, vilket ytterligare underströks genom
giftermålet mellan konung Boris och Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
