- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
735-736

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bull, H. - *Bull, J. B. - *Bull, O. J. M. L. - *Bullarium - *Buller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Bull, H.—Buller

736

Bild 1. Diagram över sambandet mellan
Ijudförnim-melsens styrka och ljudintensiteten enligt
Weber-Fech-nerska lagen och enligt Geiger-Firestones praktiska
prov. Var och en av abskissans skaldelar motsvarar
en halvering av ljudförnimmelsens styrka.

*Bull, H., avgick 1934 som dir. för
hantverks- och konstindustriskolan i Oslo.

*Bull, J. B., dog 1930.

*Bull, O. J. M. L., dog 1933. Han var
den moderna norska litteraturens störste
lyriker. Hans kanske yppersta diktsamling,
»Metope» (1927), tillhör otvivelaktigt det
bestående i nordisk diktning. B.s verk »De
hundrede år» (1928) är en själfull lyrisk
teckning av det senaste årh:s kulturutveckling.
Hans »Samlede digte» utkommo 1934. R. Fgn.

*Bullarium. I Danmark har utkommit
»Bul-larium Danicum» (2 halvbd, 1931—32), utg.
av A. Krarup.

*Buller, i vidsträckt bemärkelse ljud, som
är sammansatt av många komponenter utan
harmoniskt sammanhang. B:s
frekvensspektrum är vanl. kontinuerligt, även om vissa
toner kunna urskiljas i en del fall, t. ex. i
b. från dammsugare.

Med det tilltagande bruket av motorer har
b., särskilt i storstäder, ökats i oroväckande
grad. B. har på människan ung. samma
fysiologiska verkan som rädsla: pulsen och

blodtrycket ökas, magmusklernas arbete
påverkas. Mycket starka b., t. ex. vid
press-luftnitning, orsaka småningom avsevärd
hörselförsämring. Man anser, att b. med lägre
ljudstyrkenivå än 60 decibel (se
Akustiska enheter, suppl.) är oskadligt för
hörseln, men nervsystemet kan likväl
påverkas, särskilt om b. är pulserande, varjämte
arbetsintensiteten och vilan störas. I en del
storstäder ha särskilda kommissioner varit
verksamma för att utröna vilka bullerkällor,
som äro de farligaste, och sökt neutralisera
deras verkningar (t. ex. The noise abatement
commission i New York 1931).

Ljudstyrkenivån hos olika slag av b.
framgår av följ. tab.:

Decibel

B. i flygmaskin ............................. 100

Tåg i tunnel ................................ 95

Fartygssirener i hamn ....................... 90

Ånghejare, nitning av byggnadsstomme, för-

orts- eller järnvägståg på gata ............. 85

Spårvägståg, omnibus, motorcykel, b. i tun-

neltåg ..................................... 80

Högröstat tal i rum ........................ 75

Skrivmaskinsbuller ......................... 70

B. i tåg .................................. 65

Vanligt tal i rum .......................... 60

Lågmält tal i rum .......................... 45

B. i bostadslägenhet i storstad ........ 45—20

Viskning i rum ............................. 30

Geting i rum ............................... 25

Prassel av löv i svag vind ................. 10

Hörbarhetsgräns ............................. 0

Förr antog man, att hörselförnimmelsen av
ett ljud var direkt proportionell mot
Ijud-styrkenivån (Weber-Fechnerska lagen), men
nya undersökningar (Fletcher,
Geiger-Fire-stone m. fl.) ha visat, att sambandet mellan
ljudstyrkenivå och förnimmelse är ett helt
annat (se bild 1).

De bullerstyrkor, som skäligen böra tålas
i olika lokaler, torde vara följ.:

Decibel

Upptagningsrum för ljudfilm, radio o. s. v. 10
Störningsfria sjukrum .................... 10

Vanliga sjukrum .......................... 15

Sovrum i hotell och bostäder ............. 25

Hörsalar och vanliga arbetsrum .............. 25

Arbetsrum för manuellt arbete ............... 40

Bild 2. Kurvor för bedömning av intensiteten hos toner med samma
ljudstyrka men olika frekvens (enl. Kingsbury).

För att nedbringa styrkan
hos ett b. vidtar man helst en
lämplig åtgärd med själva
ljudkällan. Är detta ej möjligt,
får man tillgripa ljudisolering
av väggar, dörrar m. m. eller
bekläda rummets ytor med
ljudabsorberande material (se
Byggnadsakustik, suppl.).

Mätning av b. Fyra olika
typer av bullermätare finnas.
Utsläckningsmetoden
fordrar en reglerbar mätton,
som avlyssnas med samma öra
som b. och som först inställes
så. att den nätt och jämnt
utsläcker b., och sedan så, att den
nätt och jämnt utsläckes av
b. Medelvärdet av inställning-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free