Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bundgaard, A. J. - *Bunin, I. A. - *Bunsen, sir M. de - Bunsens element - *Bunyan, J. - Buræus - *Burano - *Burbank, L. - Burchellsebra - *Burckhardt, J. - *Bure, Johan - Bureau international contre l’alcoolisme - Bureau international de la paix - Burén, Julia af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Bundgaard—Burén
740
‘Bundgaard, A. J. Bland hans senaste
arbeten märkas återföreningsmonumentet i
Randers 1927, S:ta Katarinabrunnen i Ribe
1929 och monument på Vejle kyrkogård över
folkminnessamlaren E. T. Kristensen 1931.
‘Bunin, I. A., av gammal rysk adelssläkt,
debuterade som skald vid 18 års ålder. Efter
att en tid ha varit zemstvotjänsteman
ägnade han sig helt åt litteraturen. Hans första
alstring var nästan
uteslutande poesi, han
var det ryska
adelsgodsets skald, fylld
av vemod inför
minnena av denna redan
försvunna värld; hans
andra
inspirationskälla var den ryska
naturen, vars
skiftningar han iakttar
med utomordentlig
känslighet. Hans
poetiska stil är ytterst
sober och enkel, gammaldags i jämförelse
med den samtida dekadentpoesiens. Mest
typisk är diktsamlingen Lövfällning (1903).
Småningom vände sig B. till prosan. Hans
första noveller voro närmast prosapoem;
efter hand växte de ut och fylldes av
konkret innehåll. B. gav en rad livfulla, något
idealiserade bilder av det ryska
adelssam-hället, vars sista representanter, gengångare
från det förflutna, han tecknade med varm
sympati, varefter den ryska bondeklassen
nästan uteslutande fängslade honom. Han
sökte särskilt blotta bondens förment rena
och ofördärvade själ men stöttes tillbaka av
en bondepsykologi, som han icke förstod. Efter
den första ryska revolutionen skrev B.
skakande skildringar av bondeklassens liv; mest
bekant är den mustiga romanen »Byn», en
kaotisk tavla av den samtida ryska byn
som ett smutsens, fattigdomens, lättjans,
lasternas och vilddjursinstinkternas hemvist;
den är ett samhällsdokument av rang. I
romanen »Suchodol», en adelssläkts krönika,
konstaterade han de kräftskador —
oduglighet till arbete, oförmåga av ordnat samliv,
självförstörelseinstinkter, degeneration —,
som gjorde den gamla ryska överklassen
livsoduglig. Efter bolsjevikrevolutionen slog sig
B. ned i Frankrike. I den rad arbeten, som
han där utgivit, rör han sig till stor del inom
samma motivkretsar som förut, fortsätter
sin analys av det gamla Ryssland, skildrar
dekadansmärkta adliga typer som hjältarna
i »Mitjas kärlek» och »Målet mot kornett
Selagin» och stannar till sist vid en mindre
onyanserat hopplös syn på den ryska
musji-ken än förut: han är nu i alla fall ett »Guds
träd», ett träd på gott och ont (titelnovellen
i novellsamlingen »Guds träd»). En något
löst komponerad men på fängslande partier
rik rundmålning av det förrevolutionära
Ryss
land är det närmast självbiografiska arbetet
»Arsenjevs liv» (varav »Arsenjevs ungdom»
och »Arsenjevs irrfärder» ha utkommit), över
texten om alltings förgänglighet predikar han
i novell efter novell. Som stilkonstnär
utmärkt av sträng ordknapphet, grättet ordval
och betagande musikalisk rytm, är B. utan
motstycke i den ryska litteraturen. B. fick
1933 det litterära Nobelpriset. — I sv. övers,
finnas »Byn» (2:a uppl. 1933), »Arsenjevs
ungdom» (1931), »Arsenjevs irrfärder» (1933)
samt novellsamlingar, »Herrn från San
Francisco» (2:a uppl. 1933), »Mitjas kärlek» (1931),
»Livets bägare» (1933) m. fl. A. Kgn.
‘Bunsen, sir M. de, dog 1932.
Bunsens element [bo’nzøns-], se G a 1 v
a-niska element, sp. 350.
‘Bunyan, J. Biogr. av Augusta Björling
och F. M. Harrison (1928). Jfr även D.
Helander, »J. B. och Kristens resa» (1928).
Buræus, annan stavning för B u r e u s, se
B u r e, släktart.
‘Burano är numera införlivat med staden
Venezia.
‘Burbank, L., dog 1926. B. har även genom
korsning framställt tagglösa sorter av
Opun-tia (se Kaktusväxter) för användning
som foderväxter i nederbördsfattiga trakter.
— Litt.: H. de Vries, »Plant-breeding,
com-ments on the experiments of Nilsson and B.»
(1907); »L. B., his methods and discoveries»
(12 bd, 1914—15), utg. av J. Whitson samt
R. J. och H. S. Williams; H. S. Williams,
»L. B., his life and work» (1915); »The
har-vest of the years» (1927; autobiogr.; tills, m.
W. Hall). R. Fl.
Burchellsebra [böTJol-], se II ä s t d j u r e n,
sp. 324.
‘Burckhardt, J. Litt.: Monogr. av C.
Neu-mann (1927) och i Historische Zeitschrift, bd
150, 1934 samt av W. Rehm (1930). 1930
utkom på sv. »Renässanskulturen i Italien». B:s
saml. skr. äro under utgivning (1930 ff.).
*Bure, Johan. Litt.. V. Gödel,
»Riksantikvarieämbetet» (1930); H. Schück, »Kgl.
Vitterhets Historie och Antikvitets
Akademien», bd 1 (1932).
Bureau International contre 1’alcoolisme
[byrå’ ätärnasiånaT kä’tro lalkåli’sm], se
Nykterhetsrörelsen, sp. 14.
Bureau International de la paix [byrå’
ätär-nasiåna’1 do la pä’], se Fredsrörelsen,
sp. 1123.
Burén, Julia af, blindfilantrop (f. 1876
7/n), dotter till J. E. Centerwall (se d. o.) och
1902 g. m. den blinde, i Stockholm
praktiserande sjukgymnasten Knut Axel Daniel
a f B. (f. 1875). Var 1895—1902 lärarinna vid
blindskolorna i Växjö och Tomteboda. Även
sedan hon lämnat dessa befattningar, har
hon ägnat sin mesta tid åt arbetet för de
blinda. Så var hon 1900—28 led. av
styrelsen för De blindas förening, är medlem
av direktionen över Institutet och förskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
