- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
759-760

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Båtgrav - Båtnadsvärde - *Båtskärsnäs - Båtstjärt - Båtyxa - Båtyxkultur el. Enmansgravkultur - *Bååth, A. U.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

759

Båtnadsvärde—Bååth, A. U.

760

båt, oftast försedd med rika gravgåvor. B.
ligga i allm. samlade till gravfält, där
tydligen medl. av betydande släkter under flera
generationer begravts på samma vis. I regel
har denna gravform endast brukats för män,
ehuru undantag finnas (se
Osebergsfyn-det). Från Sverige äro b. kända bl. a. längs
vattenvägarna i Uppland vid Vendel, Tuna i
Alsike, Ultuna, Valsgärde och Ärby i Rasbokils
socken. Särskilt under vikingatiden var det
vanligt, att man brände den döde i eller med
en båt och uppkastade en hög över bålresterna,
ett gravskick, som kan betecknas som en
variant av b. — Litt.: H. Shetelig,
»Oseberg-fundet», III (1920); Hj. Stolpe och T. J.
Arne, »Graffältet vid Vendel» (1912); S.
Lindqvist, »Valsgärde gravbacke» (i Rig 1929);
T. J. Arne, »Das Bootgräberfeld von Tuna in
Alsike, Uppland» (1934). H. An.

Båtnadsvärde kallas värdet av den båtnad
el. förbättring, som i vissa hänseenden
be-redes egendom genom utförande av
vattenreglerings- el. torrläggningsföretag. För
strömfall kan båtnad sålunda uppkomma i form av
ökning el. möjlighet till ökning av
vattenkraften. I fråga om torrläggning av mark
består båtnaden vanl. av höjning el.
möjlighet till höjning av markens alstringsförmåga
(jordförbättring) med hänsyn till dess
utnyttjande såsom åker el. äng el. för skogsbörd.
Båtnaden kan även bestå i ökning av
markens värde som tomtmark, byggnadsplats,
torgplats, övningsfält el. dyl. el. i ökad
möjlighet att utvinna torv ur torvmosse m. m.
Enl. vattenlagens bestämmelser skall b.
utgöra grunden för skyldigheten att taga del
i kostnaderna för företag av ifrågavarande
slag. Beträffande vissa slag av båtnad
inträder sådan skyldighet dock först när
vederbörande delägare begagnar sig av båtnaden
i fråga. T. Win.

♦Båtskärsnäs. Sågverket tillhör nu
Domän

styrelsen. Orten hade 1931 886 inv. Jfr
Nederkalix.

Båtstjärt, se Vävarstarar.

Båtyxa, arkeol., stenyxa av en
karakteristisk, båtliknande form. B., som förekommer
i flera varianter, har givit namnet
båtyxkul-tur (se d. o., nedan) åt hela den kulturgrupp
de tillhöra. Se Stenåldern, bild 27 B.

Båtyxkultur el. Enmansgravkultur,
benämning för en under senare gånggriftstid
påvisbar kulturströmning (jfr Stenåldern,
sp. 453). Den föreg. tidens stora massgravar
ersattes nu av gravar, där den döde jordades
ensam, liggande med uppdragna knän. Ofta
täcktes graven av ett lager kullerstenar.
Gravgodset består av båtyxor (se B å t y x a, ovan),
flintyxor med hålslipad egg (se S t e n å 1 d e r n,
bild 21), halvklotformiga eller rundade,
bägar-formiga lerkärl, ofta med en rik, tidigare
okänd ornamentik, vars mest karakteristiska
motiv äro bågar eller stora vinkelband (se
Stenåldern, bild 27 A), genomborrade
svinbetar etc. Ursprunget till denna nya
formvärld är att söka på kontinenten, men
dess utveckling äger rum på svensk botten.
B. antas återspegla en invandring av ett nytt
folkelement. Till Sverige kom b. trol. direkt
över Östersjön söderifrån, medan samtidigt
två andra grenar av samma kulturform, men
med något avvikande vapen- och
redskaps-kultur, gingo parallellt med den svenska b.
upp genom Danmark och via Baltikum till
Finland. Det har antagits, att b. uppbars av
ett ryttarfolk, vilket skulle förklara dess
snabba utbredning över stora områden. I
Sverige sträcker sig b. i stort sett ej n. om
Uppland. — Litt.: J.-E. Forssander, »Die
schwedische Bootaxtkultur und ihre
konti-nentaleuropäischen Voraussetzungen» (1933).

H. An.

♦Bååth, A. U. Litt.: Emma Bendz, »A. U.
B. och hans krets» (1926).

Båstad- Malen

Skala 1:25000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free