Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calverton, Victor Francis - *Calvin, J. - Calvocoressi, Michel D. - Calzini. Raffaello - Cambay - Cambó y Batille, Francisco de Asís - *Cambon, J. - *Cambridge (Massachusetts) - *Cameron, D. Y. - Campana - *Campanella, T. - Campanile, Achille - Campanius, J. J. - Campanularia - Campbell (Patrick Campbell), Beatrice - Campbell, Douglas Houghton - Campbell, Joseph - Campbell, sir Malcolm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T13
(1926), »The liberation of american literature»
(1931) och »The compulsive basis of social
thought» (1933).
>Calvin, J. C:s verk utges av P. Barth (1926
ff.). Litt.: Fr. monogr. av J. Moura och P. Lou-
vet (1931) samt eng. av R. N. C. Hunt (1933).
Calvocore’ssi, Michel D., musikskriftstäl-
lare av grekisk härkomst (f. 1877), höll 1905
—14 musikföreläsningar vid École des hautes
études sociales i Paris och är efter världs-
kriget verksam i London bl. a. som korres-
pondent till kontinentala musiktidskrifter.
Han har på fr. utgivit flera biogr., bl. a. över
Musorgskij (1908; ty. övers. 1922), samt för-
fattat »La musique russe» (1907), memoar-
verket »Musicians gallery» (1933; betitlat
»Musie and ballet», 1934) m. m. H. G-t.
Calzini [kaltsi’-], Raffaello, italiensk för-
fattare (f.. 1885). Med sina tekniskt skickliga
dramer, »La fedeltå» (1919), »La diva» (1920),
»La tela di Penelope» (1923), och sina lika-
ledes välskrivna, om också täml. ytliga roma-
ner och noveller (»Le tre grazie», 1921, m. fl.)
har C. förvärvat stor popularitet. C:s goda
iakttagelseförmåga och lätta stil komma dock
bättre till sin rätt i reseskildringarna »Da
Leptis Magna a Gadåmes» (1925), »Russia gaia
e terribile» (1926) och »Sulle orme di Afrodite»
(1928) m. fl. G. B-h.
Cambay [kämbeli’], stad i Gujarat agency,
v. Indien, vid innersta delen av Cambayviken;
31,877 inv. (1931). Var under 1400- och 1500-
talen en av Indiens förnämsta handelsstäder;
berömda agat- och karneolsliperier. Huvudstad
i en liknämnd vasallstat (906 km?, 87,761 inv.).
Cambéö [-bå’] y Batille, Francisco de
Asis, spansk politiker (f. 1876). Som ledare
för Lliga regionalista bedrev C. från 1918 en
intensiv kampanj för autonomi åt Spaniens
olika särpräglade områden (regiones). Han
var 1918 minister för näringslivets främjande
och 1921—22 finansminister, båda gångerna
i Mauras ministärer, och verkade särskilt för
den nationella industriens uppryckning och
exportens stegring. Deputerad från 1907,
drog han sig tillbaka från politiken under
Primo de Riveras diktatur men återinsattes
i cortes 1933 och intar en ledande ställning
inom Lliga catalana. C. har grundlagt två vik-
tiga kulturella institutioner: Fundaciö Ber-
nat Metge, som utger grekisk och latinsk
klassisk litteratur på katalanska, och Fun-
daciö Cambö, en till Sorbonne anknuten stif-
telse. Han har utgivit flera företrädesvis eko-
nomiska och finansiella arbeten. D-y.
&zCambon, J., dog 1935.
Cambridge (i Massachusetts) är även säte
för Massachusetts institute of technology (gr.
1861; 2,831 stud. 1934), en av U.S. A:s för-
nämsta tekn. läroanstalter.
Cameron, D. Y., adlades 1924.
Campa’na, stad i prov. Buenos Aires, Ar-
gentina, vid en av Paranäs mynningsarmar;
omkr. 22,000 inv. Viktig hamn med betydande
export av spannmål och fruset kött.
Calvin—Campbell, M.
774
+Campanella, T. It. monogr. av R. de Mat-
tei (1928) och P. Treves (1930).
Campanile, Achille, italiensk författare
(f. 1897), en humorist, som i någon mån går
i Jerome K. Jeromes stil och f. ö. från sin
första ungdoms anslutning till futurismen
lärt lusten att skriva spexliknande parodier
på äldre och samtida litteratur. Täml. grov
i sina medel, har C. framför allt med roma-
nerna »Ma che cos” & quest amore» (1927),
»Se la luna mi porta fortuna» (1928) och
»Goal» (1929) vunnit stor framgång. G. B-h.
Campaänius, J. J.. se Holm, Th. C.
Campanulaäria, se Nässeldjur.
Campbell [kämbl] (Patrick C.), Bea-
trice, engelsk skådespelerska (f. 1865). C.
har sedan 1888 i London framträtt såsom en
av den engelska scenens främsta karaktärs-
skådespelerskor inom klassiskt och modernt
drama, skådespel som komedi. Hon har med
lysande framgång också spelat i Amerika.
Bland hennes roller märkas Elektra, Rosa-
linda i »Som ni behagar», lady Macbeth i
»Macbeth», lady Teazle i »Skandalskolan»,
Hedda Gabler, Fédora, Magda i »Hemmet» och
Liza i »Pygmalion». G. K-g.
Campbell [kämbl], Douglas Houghton,
nordamerikansk botanist (f. 1859), prof. vid
Stanford university 1891. Har framför allt
ägnat sig åt jämförande systematisk morfo-
logi och embryologi, särskilt mossor och orm-
bunkar. C. har bl. a. utgivit »Structure
and development of mosses and ferns» (1895;
3:e uppl. 1918), »Plant life and evolution»
(1911) och »An outline of plant geography»
(1926). K.A.
Campbell [kämbl], Joseph, irländsk för-
fattare (f. 1881). Han var en av de första
imagisterna och står samtidigt den irländska
renässansen nära. Bland hans verk märkas
diktsamlingarna »The mountainy singer»
(1909) och »Earth of Cualann» (1917) samt
dramat »Judgment» (1912). S. B.L.
Campbell [kämbl], sir Malcolm, engelsk
motorman (f. 1885), kapten. Byggde 1909 en
flygmaskin och var’ :
en av Englands för-
sta flygare. C. har
särskilt intresserat
sig för automobil-
sport. 1929 höjde han
med en Napier avse-
värt dels Segraves
rekord på 5 km, dels
rekordet på 5 eng.
mil från 124 till 211
mil/tim. 1931 höjde
han även Segraves
rekord på 1 km från
372 till 396 km/tim.
och nådde 7 mars
1935 för samma sträcka ett rekord på 449
km/tim. C. adlades 1931. Han har bl. a. ut-
givit »My greatest adventure» (1931) och
»Thunder ahead» (1934). J. N-u.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
