Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carter, Henry Rose - *Cartesius, R. - *Cartier, J. - *Carton de Wiart, H. - *Cartwright, Th. - *Caruso, E. - *Carver, Th. N. - *Casablanca - Casals, Pablo - Casarca - Casella, Alfredo - *Casement, sir R. - *Caserta - *Caserta, greven av - Casimiri, Raffaele - Caspar, Erich - *Caspari, C. Th.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Carter [kä’to]|. Hen ry Rose, amerikansk
läkare (1852—1925), var 1904—09 ledare för
sjukhusen i Panamakanalzonen. &C. deltog
verksamt i utforskandet och bekämpandet av
gula febern och malaria. Ljd.
+Cartesius, R. Litt.: C. Weibull, »Drott-
ning Christina» (1931); N. Ahnlund, »Drott-
ning Kristinas tronavsägelse» (i Personhist.
Tidskr. 1931, tr. 1932).
>Cartier, J. Aktsaml. utg. av H. P. Biggar
(1930), monogr. av Ch. de La Ronciere (1931).
+Carton de Wiart, H., utgav 1934 en biogr.
över Albert I av Belgien. C. avgick som mi-
nister för social välfärd jan. 1934 och blev per-
manent delegerad hos Nationernas förbund.
+Cartwright, Th. Jfr monogr. av A. F.
Scott Pearson (1925).
>”Caruso, E. En god föreställning om C:s
röst och sångkonst fås genom talrika gram-
mofonskivor, varav ett antal sedan 1932 tek-
niskt förbättrats. Litt.: P. Bruns, »C:s Tech-
nik» (1922; da. övers. 1923); S. Fucito och B.
J. Beyer, »C. and the art of singing» (1922);
biogr. av Dorothy Caruso och Torrance God-
dard (1928).
+Carver, Th. N., är numera emeritus. Bland
hans senare arbeten märkes »The present eco-
nomic revolution in the United states» (1925).
Casablanca är numera Marockos ekonomi-
ska medelpunkt och tillväxer raskt; 161,113
inv. (1931), därav 55,986 européer. Den mo-
derna, väl skyddade hamnen anlöptes 1932 av
1,665 fartyg om 3,368,134 ton. Järnvägsför-
bindelserna ha utvidgats över Rabat till Tan-
ger och Algeriet. Lufttrafiklinjen från Tou-
louse går till Dakar. Radiotelegrafstation.
Casa’ls, Pablo, spansk violoncellist och
dirigent (f. 1876), blev 1897 prof. vid konser-
vatoriet i Barcelona och är sedan 1919 diri-
gent där för en efter-honom benämnd orkes-
ter. Särskilt i Paris
nar C. ofta konserte-
rat såsom medlem av
trion Cortot-Thibaud-
C. Han räknas sedan
länge såsom nutidens
ypperste cellist, vars
tolkningar av Bach,
Beethoven, Brahms
m. fl. äro lika tek-
niskt fulländade som
besjälade. OC. konser-
terade i Stockholm
1930. Han var först
cellisten
gm
Guilhermina Suggia (f. 1888; konser-
terade i Stockholm 1906) och är sedan 1914
g. m. den amerikanska sångerskan Susan
Metcalfe (konserterade i Stockholm 1911
den portugisisk-italienska
och följ. år). Vid den sistnämndas romans-
aftnar har C. även framträtt som pianist. —-
Biogr. av L. Littlehales (1929). H. G-t.
Casa’rea, se Gåsfåglar, sp. 127.
Case’lla, Alfredo, italiensk tonsättare (f.
1883), studerade vid Pariskonservatoriet piano
Carter—Caspari
796
för Diémer och komposition för Fauré samt
ledde senare en pianoklass vid samma konser-
vatorium och 1915—23 vid Romkonservato-
riet. Som kompositör är C. en av de mest
omtalade och produktiva representanterna för
det s. k. avantgardet inom italiensk musik
och har anslutit sig till växlande riktningar
(impressionism, atonalism, nyklassicism etc.),
samtidigt som han gärna anknyter till ita-
liensk folklig eller konstmässig äldre musik.
Helt byggd på syditalienska temata är or-
kesterrapsodien »Italia» (1909; uppf. i Kon-
sertföreningen i Stockholm 1921 och senare),
medan »Scarlattiana», divertimento för liten
orkester med piano (uppf. i Konsertföreningen
1929), bearbetar motiv från D. Scarlatti. C.
har också skrivit symfonier, »Partita» för
piano och orkester (uppf. i Konsertföreningen
1929), »Serenata» för liten orkester (uppf. i
Konsertföreningen 1932), den urspr. för piano
å quatre mains komponerade orkestersviten
»Pupazzetti» (uppf. i Konsertföreningen 1935),
konserter för olika instrument, många kam-
marmusikverk, varav flera, delvis rätt kako-
font hållna, spelats i Stockholm, vidare piano-
verk, sånger, danskomedien »La giara» (efter
Pirandello), »Ballets suédois», operan »La
donna serpente» (efter C. Gozzi; Rom 1932,
Mannheim 1934) m. m. C. har även uppträtt
som pianist och dirigent, utövat musikkri-
tisk verksamhet och bl. a. författat »L”evolu-
zione della musica» (1919) och »21 + 26» (1930;
om Rossini, Tolstoj, Busoni m. fl.). — Litt.:
M. Labroca, »A. C.» (i Revue Musicale 1927);
L. Cortese, »Unité et diversité dans Vart
IA. C.» (ibid. 1934). H. G-t.
>Casement, sir R. Biogr. på eng. av D.
Gwynn (1930) och på ty. av B. Olden (1933).
+Caserta. 1. Prov. upplöstes 1927 och för-
delades :på prov. Napoli, Frosinone och Roma.
— 2. Staden hade efter inkorporering av
grannkommuner 51,423 inv. 1931.
+Caserta, greven av, se Bourbon, suppl.
Casimi’ri, Raffaele, italiensk kyrkomu-
siker (f. 1880), är sedan 1911 kapellmästare
vid San Giovannibasilikan i Lateranen. Han
grundade 1919 Societå polifonica romana, med
vilken av gossar och män bestående kör han
på konsertresor i Europa och Nordamerika
framfört klassisk kyrkomusik. &C. har kom-
ponerat andlig musik, däribland två oratorier,
har utgivit tidskrifter, författat studier över
flera av kyrkomusikens mästare och publice-
rat sakral musik. HB G-t.
Ca’spar, Erich, tysk historiker (1879—
1935), blev prof. i Königsberg 1920 och i Ber-
lin 1930. C. gjorde sig bemärkt som en skarp-
sinnig medeltidsforskare och källkritiker.
Hans genom döden avbrutna huvudverk, »Ge-
schichte des Papsttums» (2 bd, 1930, 1933),
har till ledande tanke utvecklingen av påve-
dömets idé genom tiderna. N.A.
+&Caspari, C. Th., har vidare gett ut »Fra
bygdevei og se&etersti» (1926), »Höifjeld og
fjeldfolk» (1927), »Fra mine unge aar» (1929),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
