Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charles, Robert Henry - *Charleston (West Virginia) - Charleston (dans) - *Charlier, C. V. L. - *Charlotta (svensk drottning) - *Charlotta (kejsarinna av Mexiko) - Charlotte (Nord-Carolina) - *Charlottenlund - Charlottesville - *Charpentier, A. F. - *Charpentier, F. M. - *Charpentier, G. - *Charpentier, J. H. R. T. - *Charput (Elâziz) - Chartier, Émile - *Chartres - Chase national bank of the city of New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Charleston—Chase national bank of the city of New York
824
mentala verket »The apocrypha and
pseud-epigrapha of the old testament in english»
(2 bd, 1913) oeh skrev värdefulla
kommentarer till Joh. Upp. (1920) och Danielsboken
(1929). A. Fr.
♦Charleston (i West Virginia) utvecklas
snabbt som fabriksort (tillv. av möbler, stål,
glas och kemiska produkter) och hade 60,408
inv. 1930.
Charleston [tJäTsten], dans av
negerameri-kanskt ursprung, vilken fått sitt namn av
staden Charleston i Syd-Carolina. C. hör till
de s. k. jazzdanserna (se Jazz) och spriddes
som sådan i Europa omkr. 1926. Den dansas
i livlig tvåtakt med inåtvridningar av knän
och fötter under samtidig utåtsparkning av
ena foten. Ryt-
miskt utmär- J 7 J) J | J V J
kande ar syn- — l
koperingen: H. G-t;V. Fr.
♦Charlier, C. V. L., dog 1934 8/n. C. avgick
1927 som prof, och föreståndare för Lunds
observatorium. Han översatte till svenska
och kommenterade Newtons grundläggande
verk »Principia» (1928, 1931) samt utgav på
franska en monogr. över statistikens
användning på stellarastronomiska problem. Hans
föreläsningar vid univ. i Berkeley utkommo
1926 under titeln »The motion and the
distribution of the stars». K. Lmk.
♦Charlotta, svensk drottning. Av »Hedvig
Elisabeth Charlottas dagbok» ha ytterligare
utkommit bd 5 för tiden 1795—96 (1923) och
bd 6 för tiden 1797—99 (1927), båda övers,
och utg. av Cecilia af Klercker.
♦Charlotta, kejsarinna av Mexiko, dog 1927,
ej 1922.
Charlotte [JäTøt], stad i Nord-Carolina, U.
S. A., 200 km v. s. v. om Raleigh; 82,675 inv.
(1930); viktig järnvägsknut. C. har snabbt
uppblomstrat (46.338 inv. 1920) och är nu
statens största stad. Stora bomullsspinnerier
och -väverier; tillv. av textilmaskiner och
färgämnen.
♦Charlottenlund omfattar (1935) i
Snåre-stads och Balkåkra socknar 737 har, därav
605 har åker; tax.-värde 1,291,500 kr.
Charlottesville [JäTetsvil], stad i Virginia,
U. S. A., 105 km v. n. v. om Richmond; 15,245
inv. (1930). Säte för det statliga University
of Virginia (gr. 1819) med 2,360 stud. 1934.
Utanför C. ligger T. Jeffersons forna gods
Monticello, nu nationalmonument.
♦Charpentier, A. F., avgick 1928.
♦Charpentier, F. M., dog 1924.
♦Charpentier, G. Hans opera »Louise»
uppfördes på Kungl. teatern i Stockholm 1930,
förut endast given på Svenska teatern.
♦Charpentier, J. H. R. T., dog 1935 ®/7. Han
blev 1927 prof, i sanskrit med jämförande
indo-europeisk språkforskning vid Uppsala univ.
Under senare år kritiserade C. med skärpa
teorierna om ett indoeuropeiskt urhem i
Europa (jfr Ind o europeiska språk, sp.
550) och ansåg starka skäl föreligga för att
i stället söka de indoeuropeiska folkens
ursprungliga boplatser i Centralasien. Han
behandlade problemet i »The original home of
the indoeuropeans» (Bulletin of the Sehool of
Oriental Studies, vol. 4, 1926) och i Norstedts
»Världshistoria», bd 1
(1926), till vilken han
även författat en
inledning. I samma band
skildrar C. Iran och
Indien till Alexander
den stores död, och i
bd 15 (1928) följer han
Indiens historia till
modern tid. Populära
framställningar äro
»Jämförande
indoeu-ropeisk språkvetenskap» (1926), där
även frågan om urhemmet diskuteras, och
»Buddha» (s. å.). Bland C:s övriga arbeten
må nämnas »Brahman» (i Uppsala Univ:s
Ärsskr. 1932), en språkvetenskaplig,
exege-tisk och religionshistorisk undersökning, och
»The Livro da Seita dos Indios Orientais of
father Jacobo Fenicio» (1933; med inl. och
kommentar). Lqr.
♦Charput heter nu off. E 1 å z i z och är
huvudstad i ett vilajet med detta namn; 20,052
inv. (1927).
Chartier [/artie’], É m i 1 e, fransk filosof
(f. 1868), har under pseud. Alain framträtt
som en av den intellektuella vänsterns
förnämsta ledare och teoretiska impulsgivare.
Som tänkare utgår
han från Renan och
Bergson; hans
inflytande på yngre
generationer — icke minst
utövat från ett
Parisgymnasiums kateder
— låter sig i viss
mån jämföras med
Péguys före
världskriget. Sina berömda
»Propos d’Alain» (1906
ff.) publicerade han
först i La Nouvelle
Revue Frangaise, vars spiritus rector han
förblivit jämte A. Gide; de avhandla, med samma
intuitiva säkerhet och frihet från hävdvunna
synpunkter, såväl politiska, sociala och
pedagogiska som litterära och allmänt estetiska
ämnen. Stor uppmärksamhet väckte hans
»Éléments d’une doctrine radicale» (1925) med
den folkpsykologiska följdskriften »Le citoyen
contre les pouvoirs» (1926); andra
programskrifter äro »Système des beaux-ar|s» (1920)
och »Les dieux» (1934). — Litt.: G. Hess,
»Alain in der Reihe der französischen
Moralisten» (1932). Kj. S-g.
*Chartres, se också Fransk konst, bild
24—26 och 28.
Chase national bank of the city of New
York [tféPs nä^nl bä’nk ev öe si’ti ev njö’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
