Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Chydenius, J. W. - Chytridiaceae - *Ciampoli, D. - *Cicindela - Cicinnurus - Cicognani, Bruno - Ciconiiformes - *Cid - C. I. É. - Cielens, Felikss - Ciénaga - Cierva, Juan de la - Ciliarkropp - Cili Chainnigh - Cimbrishamns-Bladet - *Cincinnati - Cinosternidae, Cinosternum - Circinus - Circogonia - Circostephanus - Cirenaica - Cirencester - Cirkelpassaren - *Cirkulation - *Cisterciensorden - Citrine, Walter McLennan - Citroën, André Gustave - Città del Vaticano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Chydenius—Cittå del Vaticano
850
♦Chydenius, J. W., dog 1926 20/i0.
Chytridiäceae, se F y k o m y c e t e r.
♦Ciampoli, D., föddes 1852 (ej 1855) och dog
1933. Han utgav övers, från polska och ryska.
♦Cicindela, se även färgpl. Skalbaggar,
bild 12.
Cicinnürus, se Paradisfåglar.
Cicognani [tjikånja’ni], Bruno, italiensk
författare (f. 1879). I sina första
novellsamlingar skildrar C. med barsk realism och
ofta starkt dialektblandat språk sin hemstads
(Florens’) fattiga småborgare. Vidare
horisont och renare stil möta bl. a. i de ypperliga
noveller, som ingå i »Il museo delle figure
viventi» (1928) och romanen »La Velia» (1923),
den senare ett av efterkrigstidens främsta
italienska prosaverk. Anmärkningsvärda äro
även »Strada facendo» (1930) och »Villa
Beatrice» (1931). G. B-h.
Ciconiifo’rmes, se Fåglar, sp. 82.
♦Cid. Jfr R. Menéndez Pidal, »La Espana
del C.» (2 bd, 1929).
C. I. É., förk. för Confédération
internatio-nale des étudiants (se d. o., även i suppl.).
Cielens [tsie’-], F é 1 i k s s, lettisk
politiker (f. 1888). C. studerade juridik i
Petersburg 1906—10 och i Paris 1912—13. Från
1904 deltog han i de revolutionära rörelserna
i Ryssland, dömdes 1906 till döden, vistades
några år i hemlighet i Petersburg men
nödgades 1910 emigrera och uppehöll sig till
1917 i Belgien, Frankrike och Schweiz. Under
denna tid var han anonym medarb. i lettiska
socialdemokratiska tidningar samt författade
ett stort antal broschyrer om sociala frågor
och de baltiska problemen. 1917—18
arbetade C. i Dorpat och Petrograd på
förverkligandet av den lettiska
självständighetstanken och tog därvid initiativet till
grundandet av Förbundet för lettisk
självständighet (Latvijas pasnolemsanäs savieniba). Efter
att 1919 ha varit lettisk delegat i Paris blev
han medlem av lettiska folkrådet och den
konstituerande församlingen samt sedan av
riksdagen, där han hade säte till 1928.
Utrikesminister dec. 1926—jan. 1928, sökte han
genomföra det socialdemokratiska partiets
Rysslandsvänliga politik och fick 1927 till
stånd ett handelsfördrag med Ryssland, som
dock visade sig vara en besvikelse. — 1933
—34 var C. lettisk minister i Paris. R. Ljl.
Ciénaga [siä’-], stad i dep. Magdalena, u. ö.
Colombia, vid Karibiska havet och inloppet till
strandsjön Ciénaga grande; 45,428 inv. (1928).
Handel med bomull, tobak, bananer och
kakao. Järnväg till Santa Marta och omgivande
plantager; flyghamn.
Cierva [piä’r«a], Juan de la, se La C
i-e r v a, suppl.
Ciliärkropp, anat., se ögat, sp. 1429.
Cill Chainnigh [kil ^e’ni], irl. namnet på
staden och grevsk. Kilkenny.
Cimbrishamns-Bladet, tidning i
Simrishamn, gr. 1857, utges sedan dec. 1934 sex
ggr i veckan. J. O. Österman var 1895—1934
dess red., följd av N. I. Roslund (f. 1904).
Avläggare äro Tomelilla Tidning (gr. 1905)
och Ystads Dagblad (gr. 1934). Tidningens
politiska hållning är moderat.
♦Cincinnati hade 451,160 inv. 1930, därav
47.818 negrer. Förortsområdet, som bl. a.
omfattar Norwood i ö. samt Covington och
New-port i Kentucky, hade s. å. 308,304 inv.
Cinosternidae, Cinoste’rnum, se
Sköldpaddor.
Ci’rcinus, stjärnbild, se Stjärnor, sp.
502.
Circogo’nia, se pl. R h i z o p o d a.
Circoste’phanus, se pl. R h i z o p o d a.
CirenaTca [tjire-], it. namnet på K y r
e-n a i k a (se d. o.).
Cirencester [såForansesto el. si’sista], stad
i Gloucestershire, s. v. England, 50 km n. ö.
om Bristol; 7,200 inv. (1931).
Lantbrukshög-skola. C. är romarnas Corinium.
Cirkelpassaren, stjärnbild, se Stjärnor,
sp. 502.
*Cirkulation, lantbr., se även Växtföljd.
♦Cisterciensorden. Ny litt.: Dokumentsaml.
(1933), utg. av J. M. Canivez (hittills bd I,
som rör tiden 1116—1220); H. Svoboda, »Die
Klosterwirtschaft der Cistercienser in
Ost-deutschland» (1930); E. Ortved,
»Cistercie-ordenen og dens klostre i Norden», 1—2 (1927
—33; jfr rec. i Hist. Tidskr. 1933, Personhist.
Tidskr. s. å. och Rig s. å.); Toni Schmid,
»Sveriges kristnande» (1934).
Citrine [siträl’n], Walter McLennan,
engelsk fackföreningsmän (f. 1887). C. har
sedan 1926 varit den engelska
fackförenings-kongressens generalsekr. och sedan 1928
president i den internationella
fackförenings-federationen. 1929 blev han ekonomisk chef
för Daily Herald. C. har tagits i anspråk
av en stor mängd organisationer och
institutioner. 1930—33 var han medlem av ett av
regeringen tillsatt Economic advisory
coun-cil. C. har utgivit arbeten bl. a. om den
engelska fackföreningsrörelsen (ett i sv. övers.
1927). L-ts.
Citroen [-tråä’n], André Gustav e,
fransk ingenjör och industriman (1878—
1935). Innehade en verkstad i Paris för
spe-cialtillv. av kugghjul till automobiler och
blev under världskriget ledare för stora
anläggningar för krigsmaterieltillv. Efter
kriget grundade C. egen automobiltillv., som
snabbt utvecklades till en av de mest
betydande i Europa (jfr Automobilin
du-s t r i, suppl.) med 30,000 arb. under
högkonjunkturåren. Skicklig konstruktör, gjorde
sig C. bemärkt bl. a. genom sina med
specialvagnar utrustade Saharaexpeditioner.
Finansiella svårigheter nödvändiggjorde 1934 en
rekonstruktion av Citroenfirman, varvid C.
måste frånträda den direkta ledningen, men
han kvarstod som ordf, i firmans
styrelse. E. Hlr.
Cittå del Vatica’no [t/ita’-], se V a t i k a
n-staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
