Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coloeus - *Colombes - *Colombia - Näringsliv - Myntväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Coloeus—Colombia (Myntväsen)
874
Coioe’us, se Kaja.
*Colombes har nu även mångsidig industri;
57.313 inv. (1931).
*Colombia. Efter gränsreglering mot Peru
1928 uppges C:s areal till 1,150.220 km2.
Befolkningen har ökat till 7,851,000 inv. (census
1928; 8.893.030 enl. uppskattning 1933). De
administrativa områdenas yta och folkmängd
voro 1933:
km2 inv.
Departement:
Antioquia ................. 65,595 1,152,059
Atlåntico ................ 3,070 270,920
Bolfvar ................... 60,450 740,918
Boyacå .................... 70,000 1,041,267
Caldas .................... 14,035 743,515
Cauca ..................... 28,065 353,148
Cundinamarca .............. 22,300 1,228,228
Huila ..................... 26,925 237,163
Magdalena ................. 56,340 341,896
Narino .................... 31,235 473,461
Santander ................. 31,740 662,152
Santander del Norte ....... 23,200 378,249
Tolima .................... 23,560 513,276
Valle ..................... 21,100 519,335
Intendencias:
Amazonas ................. 33,700 . 2,668
Choco .................... 47,000 95,156
Meta .................... 84,040 22,232
San Andrés y Providencia 55 7,114
Comisar ! as:
Arauca ................... 27,790 14,269
Caquetå ................. 126,000 16,007
Goajira .................. 11,875 38,240
Putumayo ................. 75,000 18,675
Vaupés ................ 168,155 10,672
Vichada .................. 98,990 12,450
Rena indianer uppges utgöra omkr. 2 %
av befolkningen, negrer 5 %; av återstoden
äro 35 % helt vita och 58 % av blandad ras.
Antalet utlänningar uppgick 1928 till 35,251,
därav 14,743 venezuelaner och 2,967 syrier.
Immigrationen är obetydlig. Huvudspråket är
spanska, som i C. talas renast i Sydamerika.
Näringsliv. Jordbruks- och plantagearealen
utvidgas i samma mån som vägväsendet
förbättras. Kaffeproduktionen har starkt ökats;
den är i allm. Vs av Brasiliens, och exporten
är oberoende av överproduktionen i Brasilien.
U. S. A. ta omkr. 80 % av totalexporten.
Kaffekulturen, mest i händerna på
småbrukare, har sitt huvudcentrum i dep. Antioquia
(Medellfndistriktet). Kvaliteten skyddas
sedan 1923 genom importförbud på utländska
kaffefrön. Bananodlingen har betydligt
utvidgats, framför allt i det irrigerade Santa
Martadistriktet, där omkr. 25,000 har äro
upptagna av bananplantager, av vilka The
united fruit co. äger omkring hälften.
Exporten, varav U. S. A. ta omkr. 1/3, uppgick
1934 till 7,668,347 stockar. Bomullsodlingen,
f. n. upptagande omkr. 60,000 har, fyller
ej de inhemska bomullsfabrikernas behov
men lämnar bomullsfrö för export. Ej heller
sockerrörsodlingen, särskilt stark vid
Carta-gena, täcker landets behov. Tobaksodlingen
lämnar exportöverskott (till U. S. A. och
Frankrike). Nötkreaturshudar äro en
viktig exportartikel. Stora naturliga
betesmarker finnas i reserv i östra C. samt i
Cauca- och Patfadalarna. Vidsträckta
outnyttjade statsdomäner (baldios) återstå
utmed kusterna, på llanos och i Amasonflodens
område.
Petroleumindustrien har starkt utvecklats
i dep. Santander kring mell.
Magdalenaflo-den, och en dubbel rörledning går från
Bar-ranca Bermeja till Cartagena. Produktionen
uppgick 1933 till omkr. 1,8 mill. ton. Stenkol
brytes vid Cali, Bogotä och Medellfn (omkr.
210,000 ton årl.). Som platinaproducent (export
1,402 kg 1932) överträffas C. endast av
Sovjetunionen. Guldproduktionen, lokaliserad
särskilt till dep. Antioquia, var 1933 9,276 kg.
Smaragder brytas nu även av ett amerikanskt
bolag i den givande gruvan vid Chivor;
exporten står under statens kontroll. Staten har
monopol på saltbrytningen i Zipaquira och på
saltberedningen vid Karibiska havets kust. —
Elektriskt ljus och kraft ha kommit till allt
större användning, men endast omkr. 25.000
hkr äro utbyggda av den till 4 mill.
beräknade utbyggnadsbara vattenkraften.
Textilindustrien förser alltmer den inhemska
marknadens behov; som exportindustri är särskilt
tillv. av panamahattar av större betydelse.
Utrikeshandelns värde 1934 i mill.
guld-pesos framgår av följ, tab.:
Export ............................ 123,s
därav kaffe ...................... 82,5
petroleum ....... 28,2
bananer ............. 6,1
hudar och skinn ..... 2,9
platina ............ 2,7
Import ............................. 87,6
därav textilvaror ......... 38,5
maskiner m. m........ 7,5
Det största handelsutbytet 1933 ägde rum
med U. S. A. (68 % av exporten, 37 % av
importen), Storbritannien (10 % av exporten,
22 % av importen) och Tyskland (16 % av
importen). Handeln på Sverige värderades
s. å. till 1,7 mill. kr. i import (papper,
maskiner, metallarbeten, ammunition och
sprängämnen) och 1,2 mill. kr. i export (huvudsaki.
kaffe). Järnvägsnätet, som under senare år
utvidgats betydligt, främst i Cauca- och
Mag-dalenadalarna, omfattade 1933 3,186 km;
dessutom voro ytterligare omkr. 1,250 km
under byggnad. Regelbunden lufttrafik
upp-rätthålles numera på ett stort antal linjer,
bl. a. Bogotä—Barranquilla (anslutning till
New York) och Barranquilla—Buenaventura
—Tumaco. De båda sistnämnda städerna
angöras även av den nordamerikanska linjen
Cristobal—Mon tevideo. Goda bilvägar
finnas kring huvudstaden, nya vägar äro under
byggnad; viktig är särskilt vägen från
Bogotä till venezuelanska gränsen via
Buca-ramanga och Cücuta. M.
Myntväsen. Myntenheten var tidigare
anknuten till pd st. i relationen 5 guldpesos =
1 pd st. När England lämnade guldmyntfoten,
söktes anpassning till dollarn (U. S. A.) i
relationen 1 peso — 95,oi (tidigare 97,33)
dollar-cents. Handelsdepressionen, särskilt på
kaffemarknaden, framkallade ett behov att
depre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
