Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Création - Creditbank, Den norske, Oslo - Crédit foncier de France - *Crédit lyonnais - *Crédit mobilier - *Crédit national - Credito italiano - Credner, Wilhelm - *Credo (månadsskrift) - Creed, Frederic George - Crémieux, Benjamin - *Crémieux, I. M. (Adolphe) - Crenilabrus - Crescini, Vincenzo - Creswell, Frederick Hugh Page - Crew, Frances Albert Eley - *Crewe, R. O. A. C.-M. - Criollismo (Kreolism) - Cripps, sir Richard Stafford - *Crispien, A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Création—Crispien
898
Création [-siä’], fr., skapelse;
modehandels-term och reklamord för elegant nyhet på
kvinnodräktens område.
Creditbank, Den norske, Oslo,
Norges näst största affärsbank, gr. 1857 med ett
kapital om 8 mill. kr., vilket genom
nyemissioner intill 1920 hade ökats till 44 mill.
De-flationen 1921—23 samt den senaste
världskrisen medförde stora förluster, och kapitalet
nedskrevs successivt till 22 mill. Nytt
kapital om 5 mill. anskaffades genom nyemission
1932. I form av inlåning har Norges bank
dessutom ställt kapital till förfogande (62
mill. 31 dec. 1934). För 1934 återupptogs
utdelning på det gamla stamaktiekapitalet. Det
egna kapitalet utgjorde 1 jan. 1935 29,8 mill.
kr. E. H-ss.
Crédit foncier de France [kred? fäsie’ do
frä’s], fransk hypoteksbank, ställd på aktier
samt gr. 1852. C. hade i slutet av 1933 en
omslutning av 19,7 milliarder frcs.
*Crédit lyonnais, Frankrikes största
»depo-sitionsbank». Under ledning av II. Germain
(d. 1905) fick banken en storvulen och för
de franska depositionsbankerna banbrytande
utveckling. C. hade 31 dec. 1934 1,474 kontor
i Frankrike och utlandet. Eget kapital 31
dec. 1934 1,229 mill. frcs. Se även
Frankrike, bankväsen, suppl. E. H-ss.
*Crédit mobilier. C. frangais sammanslogs
1932 med den närmast större
industriförlags-banken, Banque de 1’union parisienne.
*Crédit national. Sedan
återuppbyggnadsarbetet efter världskrigets skadeverkningar i
viss mån slutförts, är bolaget verksamt för
att stödja näringslivet i Frankrike med
biländer. Bolaget, vars aktiekap. är 100 mill.
frcs, hade 31 dec. 1933 en omslutning av 35,7
milliarder frcs. E. H-ss.
Cre’dito italia’no, Italiens näst största
affärsbank, gr. 1870. Förutom i Italien är C.
representerat i London, Paris, Berlin och New
York. Eget kapital 30 juni 1934 618,6 mill.
lire. E. H-ss.
Crédner, Wilhelm, tysk geograf (f. 1892),
son till R. C. Blev 1925 privatdocent i Kiel,
studerade i Sverige och utgav en ekonomiskt
geologisk studie, »Landschaft und Wirtschaft
in Schweden» (1926). C. företog 1927—29
studieresor till Siam, Burma o. a. delar av
Bortre Indien. Han blev 1930 prof, i Sun
Yat-senuniv. i Kanton, sedan efter vartannat i
Kiel, Nürnberg och München (vid tekn.
högskolan, 1932). K. A. G.
*Credo, tidskrift. Huvudred, är numera B.
D. Assarsson (se d. o., suppl.).
Creed [krld], F r e de ric George,
kanadensisk uppfinnare (f. 1871), mest känd
genom ett snabbtelegrafisystem (se Tel
e-g r a f, sp. 77).
Crémieux [-iö’], Benjamin, fransk
kritiker (f. 1888). C. är en kringsynt litterär
kosmopolit, generalsekr. i franska sektionen
av Pennklubben (se d. o.). Han har
specialiserat sig på den italienska litteraturen, översatt
Pirandello och utgivit »Panorama de la
lit-térature italienne contemporaine» (1928),
urspr. doktorsavh., men också ägnat den yngre
franska diktningen värdefulla essäer, samlade
i »XX :e siècle» (1924) och »Inventaires»
(1931). Kj. S-g.
*Crémieux, I. M. (A d o 1 p h e). Jfr S.
Po-sener, »A. C.» (2 bd, 1933—34).
Creniläbrus, se Snultre släkte t.
Crescini [kreJYni], V i n c e n z o, italiensk
romanist (1857—1932), prof, vid univ. i
Pa-dova. Utgav bl. a. Boccacciostudier och en
mycket använd »Manuale per 1’avviamento
agli studi provenzali» (3 :e uppl. 1926). A. Lbd.
Creswell [kre’stool], Frederick H ugh
Page, sydafrikansk politiker (f. 1866). C.
deltog som brittisk officer i boerkriget och
avancerade under världskriget till
överstelöjtnant. Sedan 1910 tillhör han
Sydafrikanska unionens parlament. 1924—25 var
han arbetsminister och 1924—33
försvarsminister. B. E-r.
Crew [krö], Fr a n c e s Albert Eley,
engelsk genetiker (f. 1888). C. blev 1921
föreståndare för en avd. för husdjursförädling,
som grundades i anslutning till
lantbrukshög-skolan i Edinburgh. 1928 ombildades denna
avd. till en institution för djurgenetik
(In-stitute of animal genetics) vid univ. i
Edinburgh. Samtidigt utnämndes C. till prof, i
genetik vid samma univ. Han har publicerat
ett stort antal vetenskapliga avh. rörande
ärftlighet, sexualfysiologi och intersexualitet
hos däggdjur och höns samt utgivit ett flertal
handböcker i samma ämnen, bl. a. »Animal
genetics» (1925) och »The genetics of sexuality
in animals» (1927). I. J-n.
*Crewe, R. O. A. C.-M., avgick som
brittisk ambassadör i Paris 1928. Han var
krigsminister i MacDonalds nationella ministär
aug.—nov. 1931.
Criollismo [kriåljPsmå] (Kreoli’sm), en
exklusivt nationell riktning inom det latinska
Amerikas konst och litteratur, som har haft
många märkesmän inom de olika staterna.
Den första rent »criollistiska» romanen var
bygde- och dialektromanen »Peonia» (1890)
av venezuelanen Romero Garcfa. K. A. H.
Cripps, sir Richard Stafford,
engelsk jurist och politiker (f. 1889), yngre son
till lord Parmoor (se d. o.). C. var urspr.
advokat, solicitor general 1930—31 och
invaldes 1931 i underhuset, där han hastigt
blivit en av arbetarpartiets mera ledande
representanter. C. är ordf, i en 1933 av
vänsterelement inom partiet bildad
stridsorganisa-tion, Socialist league, där han gjort sig till
tolk för en mera aktiv och mera radikal
politik från arbetarpartiets sida än den, som på
sistone förts. C. lämnade sept. 1935
arbetarpartiets exekutivkommitté på grund av
missnöje med dess hållning till regeringens
utrikespolitik. L-ts.
*Crispien, A., var led. av ty. riksdagen till
1933 och emigrerade s. å. till Schweiz.
XXI. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
