Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Cypern - Cypressmossa - Cyprisk skrift - Cyrén, Otto - *Cyrillus - Cyrtophormis - Cysarz, Herbert - Cystnjure - Cystokarp - Cytheridae - *Cytologi el. Cellära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Cypressmossa—Cytologi
910
Vuni nära Soloi utgrävde Gjerstad ett palats
med ett tempel, som tillhör 400-talet f. Kr.;
där påträffades talrika och vackra skulpturer
av kalksten, terrakotta och brons, smycken
och mynt. Under den hellenistiska tiden
tillhörde C. Egypten och därefter romarna, dess
konst stagnerade fullständigt. Av byggnader
från denna tid må nämnas teatern i Soloi.
Litt.: E. Gjerstad, »Studies on prehistoric
Cyprus» (1926) och »Sekler och dagar. Med
svenskarna på C. 1927—1931» (1933; populär).
Av det till 4 bd planlagda stora
utgrävnings-verket av E. Gjerstad m. fl., »The swedish
Cyprus expedition», utkom bd I (text och
planschbd) 1934. Se även J. L. Myres, »A
handbook of the Cesnola collection of
anti-quities from Cyprus (in the Metropolitan
museum)» (1914), och C. M. Fürst, »Zur Kenntnis
der Anthropologie der prähistorischen
Bevöl-kerung der Insel C.» (Lunds Univ:s Årsskr.,
Ny följd, avd. 2, bd 29: 6, 1933). M. Pn N-n.
Cypre’ssmossa, se Hypnaceae.
Cyprisk skrift. De forntida grekerna på
Cypern, vilka invandrat under den
senmy-kenska tiden i slutet av andra årtusendet f.
Kr. och talade en arkadisk dialekt, skrevo
sitt språk med en stavelseskrift, som med
skäl anses härstamma från den förgrekiska
(minoiska) skriften. Den har ung. 60 tecken,
av vilka fem beteckna en vokal, de övriga
en stavelse, bestående av en konsonant och
en vokal. Den är ett mycket klumpigt medel
att återge det grekiska språkets ljud.
Namnet Aphrodita skrives t. ex. med tecken, vilka
var för sig läsas: a-po-ro-ti-ta. C. tyddes av
W. Deecke. — Litt.: W. Deecke och J.
Siegis-mund i (Curtius’) »Studien zur griechischen
und lateinischen Grammatik», 7 (1874).
Samling av inskrifter i H. Collitz, »Sammlung der
griechischen Dialektinschriften», I (1884).
M. Pn N-n.
Cyrén, Otto, zoolog och herpetolog (se
d. o-, suppl.), ingenjör (f. 1878 ®/«). Blev 1917
ombudsman i Sveriges kemiska
industrikontor. C. har företagit flera . zoologiska och
botaniska studieresor i Orienten och
Medelhavsländerna, till Madeira och Kanarieöarna,
utgivit ett flertal vetenskapliga och populära
arbeten av kemiskt-tekniskt och
herpetolo-giskt innehåll (ss. »Ormar i fantasi och
verklighet», 1934) samt bl. a. utfört
illustrationerna i A. Stuxberg, »Sveriges och Norges
fiskar» (1895). N. O.
*Cyrillus, se även K i r i 11.
Cyrtopho’rmis, se pl. R h i z o p o d a.
Cysarz [tsi’sarj*], Herbert,
österrikisktjeckisk litteraturhistoriker (f. 1896), prof, i
Prag 1928, har skrivit »Erfahrung und Idee»
(1921), »Deutsche Barockdichtung» (1924),
»Literaturgeschichte als Geisteswissenschaft»
(1926; en teoretisk-metodisk undersökning),
»Von Schiller zu Nietzsche» (1928), »Zur
Gei-stesgeschichte des Weltkriegs» (1930) och
»Schiller» (1933). R-n B.
Cystnjure, se Njursjukdomar, sp. 1054.
Cystoka’rp, se R ö d a 1 g e r, sp. 61.
Cytherldae, se Musselkräftor.
*Cytologi el. C e 11 ä r a, vetenskapen om
djur- och växtcellerna (jfr Cell). Om c-.s
äldre historia se Cell, sp. 770—771.
Av nydanande betydelse för c. blevo
återupptäckten av G. Mendels ärftlighetsregler
1900 (se M e n d e 1, J. G., och M e n d e 1 i s m)
och den snabba utvecklingen av den moderna
ärftlighetsläran. Huvudintresset
koncentrerades nu kring det nya problemet om det
materiella underlaget för Mendels regler. Den
tidigt framställda teorien, att
reduktionsdel-ningen utgör detta underlag och att
kromo-somerna äro bärare av de »mendlande»
arvsanlagen (ärftlighetslärans kromosomteori), har
senare kunnat med full säkerhet bekräftas
(Th. Morgan m. fl.). Under de två senaste
årtiondena har kromosomstudiet även trätt i
systematikens och artbildningsforskningens
tjänst (jfr Artbildning, suppl.).
Samtidigt ha forskningarna över cellernas plasma
i hög grad utvecklats genom att studiet
grundats på uppfattningen av plasman som ett
kolloidalt system. Såväl plasman som
kromo-somerna studeras numera mycket på levande
material (medan fixerat och färgat dylikt
tidigare varit nästan allenarådande), och
härigenom ha många missförstånd kunnat
undanröjas. Genom dylika studier har c. även trätt
i nära förbindelse med fysiologi occh biokemi.
Den del av c., som behandlar cellkärnans
byggnad och funktioner, kallas numera ofta
karyologi, är väsentligen en vetenskap
om kromosomerna och kan till övervägande
del uppfattas som en gren av ärftlighetsläran.
En av dess tidigare huvuduppgifter var
klarläggandet av »kromosomernas individualitet»,
d. v. s. huruvida kromosomerna bibehållas
från cellgeneration till cellgeneration eller
om de upplösas, när kärnan inträder i
vil-stadiet mellan två delningar, för att sedan
helt nybildas under begynnelsestadierna till
nästa kärndelning. Frågan om
individualitetens existens kan numera besvaras jakande.
Viktiga uppgifter för modern karyologi äro
studiet av kromosomernas
storleksförhållanden, yttre morfologi (s. k. insnörningar och
drabanter enl. S. G. Navasjin, se d. o.) och
inre byggnad (förekomsten av en central del,
kromocentrum, av pärlbandslikt ordnade
smådelar, s. k. kromomerer, och spiralvridna
trådar eller kromonemata). För studiet av
kromosomernas byggnad har behandling med
röntgen- och radiumstrålar under senaste år
kommit till användning (H. J. Muller m. fl.).
Framför allt domineras karyologien
emellertid numera av undersökningar rörande
reduk-tionsdelningens natur,
kromosomkonjugatio-nens mekanism och det materiella underlaget
för crossing-over (jfr Ärftlighet, sp. 1409).
Mycket är här rent hypotetiskt, men många
egendomliga samband ha dock påvisats, och i
det hela framstår cellkärnan genom dessa
undersökningar som en mycket komplicerad
mi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
