Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Daily Herald - *Daily News - Daily Sketch - *Daily Telegraph - Daily Worker - *Daimler, G. - Dainelli, Giotto - *Dairen - *Dakar - Dakhma - Daktyliotek - *Dal (härad) - *Dal (Nyadal) - Daladier, Édouard - *Dala—Hälsinglands järnväg - *Dalarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Daily News—Dalarna
926
inom kort upp upplagan från omkr. 300.000
till omkr. 2 mill. ex. Tidningen är fortfarande
organ för arbetarpartiet. A. A-t.
♦Daily News upptog 1928 Westminster
Ga-zette och kallades därpå Daily News and
Westminster Gazette. Juni 1930 sammanslogs
denna tidning med Daily Chronicle till
News-Chronicle.
Daily Sketch [deiTi skeTJ], populärt hållen,
rikt illustrerad tidning i London, gr. 1909,
tillhör numera Berrygruppen (se B e r r y, J.
G., suppl.).
♦Daily Telegraph såldes dec. 1927 till
Berrygruppen (se B e r r y, J. G., suppl.).
Daily Worker [déiTi coä’ke], kommunistisk
tidning i London, gr. 1930.
♦Daimler, G., se även Automobil, suppl.,
sp. 337, och Automobilindustri, suppl.
DaineTli, G i o 11 o, italiensk geolog och
geograf (f. 1878), prof, i geologi och fysisk
geografi 1914 i Pisa, sedan i Neapel och
slutligen i Florens. Deltog 1913—14 i De Filippis
expedition till Centralasien och företog 1930
en egen expedition till v. Tibet. D. har även
gjort undersökningar i Eritrea, Dalmatien
och Alperna, särskilt Friulialperna, över vilka
han författat en geologisk och en
paleontolo-gisk monogr. K. A. G.
♦Dairen har utvecklats ytterst snabbt
under senare år och är nu s. Manchuriets
förnämsta handelscen trum; 292,071 inv. (1933),
därav 111,293 japaner. Hamnen har
utvidgats betydligt för att tillgodose den starkt
ökade trafiken; stora kvantiteter stenkol
från Fu-shun (se d. o.) utskeppas nu över D.
Exporten över D. uppgick 1932 till 6.2 mill.
ton (därav 2,2 mill. ton stenkol, 1,9 mill. ton
sojabönor och 0,9 mill. ton oljekakor) och
importen till 1,3 mill. ton.
♦Dakar bildar jämte ön Gorée (se d. o.)
m. m. sedan 1924 ett eget förvaltningsområde
(Circonscription de D.), skilt från Sénégal;
72,764 inv. (1932), därav 10,158 européer. D.
har utvecklats snabbt och har delvis
europeisk prägel. Hamnen, som betydligt
utvidgats, angöres av ett stort antal fartygslinjer
på Västafrika och Sydamerika och är nu en
av den afrikanska västkustens förnämsta.
D:s flyghamn har regelbunden förbindelse
med Toulouse över Casablanca och är
utgångspunkt för den franska lufttrafiklinjen
till Sydamerika.
Dakhma’ [da^-], se Tystnadens torn.
Daktyliotèk, se G e m m e r, sp. 490.
♦Dal (härad) tillhör Motala fögderi.
♦Dal (Nyadal). Sågverket är f. n. nedlagt.
Daladier [-die’], Édouard, fransk politiker
(f. 1884), urspr. lärare. Invaldes 1919 som
radikal i deputeradekammaren, var 1924—25
kolonialminister, okt. 1925 krigsminister och
nov. 1925—juli 1926 undervisningsminister.
Dec. 1930—jan. 1931 var han minister för
offentliga arbeten. D., som varit
krigsminister i Paul-Boncours ministär 1932, blev
sålunda hastigt en av den franska politikens
för
grundsfigurer, och det kom ej oväntat, då han
själv bildade ministär i jan. 1933 och bibehöll [-krigsministerportföljen;-]
{+krigsministerportföl-
jen;+} ministären föll
okt. s. å. på en
budgetfråga. Efter att
som krigsminister ha
tillhört Sarrauts och
Chautemps’
ministärer blev D. 31 jan.
1934 åter
regeringschef, även
utrikesminister. Hans främsta
uppgift blev att sanera
republiken efter
Sta-viskyskandalen (se
Frankrike, historia, suppl.). Han
misslyckades emellertid, och efter de blodiga
kravallerna i Paris 6 febr. s. å. nödgades han avgå
(8 febr.). B. E-r.
♦Dala—Hälsinglands järnväg införlivades
1927 med S. J.
♦Dalarna. Folkmängden hade 1935 nedgått
till 249.963 inv. Om landskapsgränsen mot
Värmland vid Äppelbo, som länge varit
omtvistad, se Äppelbo, om förändringar i
näringsliv, samfärdsel m. m. se
Kopparbergs län, suppl.
Turisttrafiken har numera börjat
uppmuntras genom turistorganisationer, dels D:s
tu-ristfören., som omfattar hela länet och har
ombud på skilda platser, dels ortsföreningar
i Falun, Säter, Leksand, Rättvik, Mora, Orsa
och Ludvika. Föreningen för skidlöpningens
främjande i Sverige har turiststationer i
Rämshyttan (se d. o.) och Logården.
Förberedelser pågå f. n. att genom ett större
turisthotell i Sälen och bättre järnvägsförbindelser
göra D:s fjällvärld mera tillgänglig. G. R-ll.
D:s kulturminnesvård har gamla anor.
Redan på 1700-talet gavs genom enskildas och
statens försorg visst skydd åt
byggnadsmo-nument som Ornässtugan och logen vid
Rankhyttan, båda förknippade med
Vasatraditio-nen. I Leksand grundläde bonden Jones Mats
Persson 1898 landets första friluftsmuseum
utanför Stockholm. Senare skapades respekt
och förståelse för de säregna bygdekulturerna
bl. a. genom Anders Zorns och Gustaf
An-karcronas auktoritet. F. n. finnas inom
landskapet icke mindre än omkr. 45
hembygdsföreningar, de flesta med egna samlingar av
byggnader och föremål. De största
friluftsmuseerna ligga i Domnarvet, Mora och Säter.
Sockenföreningarna äro anslutna till
Dalarnas fornminnes- och hembygdsförbund (se
d. o., nedan). I Falun har Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. grundat ett specialmuseum för
kulturhistoriskt material, belysande dess
verksamhet. G. Brg.
Nyare litt.: Sv. Turistfören:s Ärsskr. 1926
är ägnad D.; Sv. turistfören:s resehandbok
över D. utkom 1934 i 6:e uppl. Av K.-E.
Forsslunds »Med Dalälven» etc. ha hittills
(1935) fullbordats första avd., »Öster Dal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
