Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danviks hospital - *Danzig - *Daponte, L. - Daraquès, Jean Gabriel - Darbow, Erica Johanne, f. Michelsen - *Dardanellerna - *Dardel, F. L. v. - *Dardel, N. E. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Danzig—Dardel
950
i k. kung. 17 maj 1861, förordna om
avlösning av de till D. utgående
rekognitions-avgifterna. 21 april 1933 förklarade K. m:t
hinder icke möta för hospitalsdirektionen att
medge ägarna av sådana fastigheter, vid
vilkas försäljning D. äger att av köparen
uppbära rekognitionsavgift av 3 % på
köpeskillingen, rätt att för framtiden avlösa denna
avgiftsplikt på vissa villkor. 31 maj 1934
förklarade K. m:t hinder icke möta för
försäljning till skatte av D. tillhöriga, med
ständig stödje- och besittningsrätt upplåtna
hemman och lägenheter, utan att därvid förbehåll
sker om hospitalets rätt till åtnjutande av
rekognitionsavgift. Vid skatteförsäljningen
må till skatteköpeskilling, beräknad enl. 1861
års kung., läggas ett belopp, motsv. l1/, %
av fastighetens tax.-värde. Schg.
*Danzig. 1. Fristaten hade vid 1929 års
folkräkning 407,517 inv., därav 55 %
protestanter, 38,6 % katoliker och 2,2 %
mosaiska trosbekännare. Av yrkesutövarna voro
20,9 % sysselsatta inom jordbruk och
skogsbruk samt fiske, 31,5 % inom industri och
28,7 % inom handel och samfärdsel. S. F.
Författning och förvaltning. Enl. den
reviderade konstitutionen av 1930 minskades
antalet led. i folkdagen till 72. Folkdagen kan
upplösas genom sitt eget beslut eller genom
folkomröstning. Indelningen av senaten i
Hauptamt och Nebenamt upphävdes. Senaten
består av president, vice president, fyra
avlönade senatorer och sex oavlönade, samtliga
valda av folkdagen med absolut majoritet och
för obestämd tid. Led. av senaten måste avgå,
om folkdagen antar misstroendevotum mot
honom. Lagar stiftas gemensamt av folkdagen
och senaten. Om senaten icke ger sitt bifall
till ett av folkdagen fattat beslut,
återremitteras lagen till folkdagen. Om folkdagen
vidhåller sitt beslut, måste senaten inom en
månad foga sig eller vädja till
folkomröstning. Konstitutionella lagar stiftas enl.
särskilda bestämmelser och fordra N. F:s
godkännande.
Historia. För att genomföra den beslutade
myntreformen grundades D:s bank 1924. —
Konstitutionen av 1922 ändrades, med bifall
av N. F:s råd, 1930 (se ovan). 1933 erövrade
nationalsocialisterna en knapp majoritet i
folkdagen. Vid valen 1935 stärkte de sina
positioner, men trots energisk agitatorisk
hjälp av sina tyska meningsfränder
lyckades de dock icke vinna kvalificerad
majoritet. Sommaren s. å. lät den
nationalsocialistiska senaten häkta ett antal
oppositionsledare. — Upprepade tvister med Polen
ha under de senaste tio åren dragits inför
N. F. Ett valuta- och tullkrig mellan D. och
Polen utbröt på sommaren 1935 men avblåstes
snart efter direkta förhandlingar. F. K. J.
2. Staden beräknades 1933 ha 262,300 inv.,
sedan Oliva o. a. förorter inkorporerats.
Sedan 1925 är D. säte för en rom.-kat. och sedan
1934 för en protestantisk biskop. Handeln är
alltjämt betydande trots konkurrensen från
Gdynia (se d. o., även i suppl.).
Totalexporten över D:s hamn uppgick 1933 till 4,7 mill.
ton, därav stenkol 3,7 mill. och sågat virke
0,7 mill. ton; importen var s. å. 0,5 mill. ton.
I hamnen ankommo s. å. 4,278 fartyg om
2,762,616 nettoton. D. är nu ett viktigt
lufttrafikcentrum och har regelbunden
förbindelse med bl. a. Berlin, Stettin, Königsberg,
Warszawa och Poznan. Rundradiostation. S. F.
Nyare litt.: Po. samlingsmonogr., »Gdansk»,
utg. av S. Kutrzeba (1928); po. monogr. av A.
M. Wodzinski om Stanislaw Leszczynski och
D. (1930); K. Hämmerle, »D. und die deutsche
Nation» (1931). Om förhållandet mellan D.
och Sverige se även G. J. V. Ericsson,
»Handlingar och brev i D:s arkiv till Sveriges
medeltidshistoria» (1923), och E. Wendt, »Det
svenska licentväsendet i Preussen 1627—
1635» (1933; akad. avh.).
*Daponte, L. Sitt äventyrliga liv skildrade
D. i memoarer, senast utg. av R. Vèze,
»Me-moires 1749—1838», jämte förut outgivna brev
från D. till Casanova (1931). I sammandrag
och med nödiga beriktiganden återges D:s
memoarverk av Elisabeth Wærn-Bugge i »En
hedervärd äventyrare» (1929).
Daraquès [-kä’s], Jean Gabriel, fransk
grafiker (f. 1886). D., som även är målare, är
mest känd som bokillustratör, och ett stort
antal av efterkrigsårens franska lyxböcker
åtföljas av etsningar och träsnitt med D:s
signatur. Hans fantasi är rik och exklusiv,
och med säker blick för typografiska värden
arbetar han ihop bild och satsyta. E. L-k
Darbow, Erica Johanne, f.
Michel-s e n, kallade sig tidigare D a r b o, norsk
opera- och operettsångerska (f. 1891). Var
elev av Ellen Gulbranson och fru Cahier. D.,
som är sopran, debuterade 1913 i Oslo, där
hon varit engagerad vid flera teatrar.
Senare har hon sjungit på operascener i Berlin
och Breslau. Hon har flera gånger uppträtt i
Stockholm, bl. a. som Madame Pompadour på
Oscarsteatern 1923, som primadonna i
Rolf-revyn där 1924 och som Carmen och Tosca på
Kungl. teatern 1933. Hon är sedan 1924 g. m.
disponent A. K a 11 e v i g. H. G-t.
*Dardanellerna. Litt.: V. J. Puryear,
»England, Russia and the Straits question
1844—-1856» (1931); A. de Lapradelle, L. Eisenmann
m. fl., »Constantinople et les Détroits» (2 bd,
1930—31).
*Dardel, F. L. v. D:s »Minnen från senare
år. 1888—1898» utgåvos 1931.
*Dardel, N. E. v. Hans excentriska
läggning och egenartade uppfinningsrikedom ha
de senare åren tagit sig uttryck i målningar
som »Paranoikern» (akvarell, 1925; Äbo
konstmuseum), »Jon Blund» (fresk, 1928;
Stockholms stadsbibliotek) och »Den nya rutan»
(olja, 1930). D:s yngre porträtt visa en
linje-renare form och mera klart lysande färg, ofta
i sötaktig ton (Mauritz Stiller, »Oxögat»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
