Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Dell, F. - Della Porta - Della Quercia - Dellner, Gunnar Robet Vilhelm - *Del Lungo, I. - *Dellwik, C. A. - Delmar, Viña, f. Croter - *Delos - Delpino, Federico - del Rio, Dolores, f. Assunsolo - Del Sarto - *Delsbo - Deltakoppling - *Delteil, J. - Demaison, André - Demangeon, Albert - de Maré, Bror Erik August - de Maré, Rolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Della Porta—de Maré
970
(1932; förlagd till Boston på 1840-talet), »The
golden spike» (1934), självbiogr. »Homecoming»
(1933), en monogr. över Upton Sinclair (1927;
sv. övers. 1928) och essäsamlingar
(»Intellec-tual vagabondage», 1926, m. fl.).
De’lla Porta [-på’rta],se Por t a, även i suppl.
De’lla Quercia [-ka>ä’rtja], se Q u e r c i a,
även i suppl.
Dellner, Gunnar Robert Vilhelm,
ingenjör, industriman (f. 1888 7/o),
utexaminerades från mekaniska fackavd. vid Tekn.
högskolan 1912, var anställd vid Svenska a.-b.
Gasaccumulator 1912—17 samt var
överingenjör och disponent vid a.-b. Atlas Diesel
1917—27. Sedan 1927 är D. verkst. dir. i
a.-b. Nydqvist & Holm, Trollhättan, och tillika
sedan 1930 verkst. dir. i dotterbolaget a.-b.
Nohab flygmotorfabriker, Trollhättan. E. Hlr.
*Del Lungo, I., dog 1927.
*Dellwik, C. A., avgick 1927 från
disponentbefattningen.
Delmar [de’lmä], Vina, f. C r o t e r,
nordamerikansk författarinna (f. 1905), har
skrivit short stories (urval i »Loose ladies»,
1929), hade framgång med romanen »Bad
girl» (1928; sv. övers. 1930), en enkel
realistisk historia om fattigt folk i New York.
Senare arbeten äro »Kept woman» (1929) och
»Women live too long» (1932). R-n B.
*Delos. Jfr W. A. Laidlaw, »A history of
Delos» (1933).
Delpfno, F e d e r i c o, italiensk botanist
(1833—1905), prof, vid skogsakad. i
Vallom-brosa (1871), sedan vid univ. i Genua (1876),
Bologna (1884) och Neapel (1893). D.
räknas till växtbiologiens grundare och har gjort
viktiga insatser på pollinations- och
sprid-ningsbiologiens områden. Ehuru han
accepterade teorien om arternas föränderlighet,
var han en avgjord motståndare till
darwinismen, i synnerhet till den
ultradarwinis-tiska riktning, som företräddes av E. H a e
c-kel (se d. o.). D:s utvecklingsteorier voro
teleologiskt färgade, arternas förändringar
åsyftade och ledde enl. hans mening till en
större ändamålsenlighet i naturen. Belägg för
dessa åsikter trodde sig D. finna i
blommornas sinnrika pollinationsanordningar, och de
kommo först till klart uttryck i hans
»Pen-sieri sulla biologia vegetale» (1867), ett
grundläggande arbete inom den moderna
växtbio-logien. Andra blombiologiska arbeten av stor
vikt äro »Sugli apparecchi della fecondazione
nelle piante antocarpee» (1867) och »Ulteriori
osservazioni sulla dicogamia nel regno
vegetale» (2 bd, 1868—73). D:s betydelsefullaste
arbete är dock »Teoria generale della
fillo-tassi» (1883), som behandlar växternas
bladställning, vars inre och mekaniska orsaker han
söker utreda. Han har även författat
systematiska och växtgeografiska arbeten. II. Sv-n.
del Rio [- ri’å], Dolores, f. Assunsolo,
nordamerikansk filmskådespelerska (f. 1905),
mexikanska. Var en skicklig dansös men
övertalades att gå till filmen, där hon på
två år blev stjärna. Hennes första stora
film var »Rivalerna». Hon spelar oftast
roller, där hennes sydländska temperament
kommer till sin rätt, t. ex. i »Ramona». R. A-g.
Del Sa’rto [-tå], se S a r t o.
*Delsbo, socken. Av B. Hillgrens »En bok
om D.» utkom d. III 1927.
De’ltakoppling, se Elektriska
maskiner, sp. 600.
*Delteil, J., har fortsatt sina fantasifulla
historiebroderier med bl. a. »Les poilus» (1926),
som ställde världskriget i surrealistisk
belysning och väckte stort uppseende. »En robe
des champs» (1934) ger ett fylligt urval ur
hans skiftande och originella alstring, som
även rymmer en impressionistisk hyllning till
hembygden, »La belle Aude» (1930), och en
variation över temat Don Juan (1932).
Romanen »Jeanne d’Arc» belönades icke med
Goncourt- utan med Feminapriset. Kj. S-g.
Demaison [demäzå’], André, fransk
författare (f. 1885), har vunnit namn som
initierad djurpsykolog och tropikskildrare i »Le
livre des bétes qu’on appelle sauvages» (1929)
och »La comédie animale» (1930), varjämte
han ägnat den franska landsortspressen en
systematisk analys, »Les voix de la France»
(1932). Kj. S-g.
Demangeon [demä^ä’], Albert, fransk
geograf (f. 1872), prof, i geografi vid Paris
univ. D. har särskilt ägnat sig åt
bebyggelsegeografien, framför allt lantbebyggelsen, som
på hans initiativ upptagits till behandling
vid de internationella geografkongresserna (fr.
o. m. 1925 i Kairo). Bland D:s skrifter
märkas »La géographie de 1’habitat rural» (i
An-nales de Géographie 1927), »La Picardie et
les régions voisines» (1905; 3:e uppl. s. å.i och
»L’empire britannique» (1923; 2:a uppl. 1925).
Han har i serien »Géographie universelle»
skrivit »Les Hes Britanniques» (1927) och
»Belgique, Pays-Bas, Luxembourg» (s. å.). M.
de Maré [dö’mare], Bror Erik August,
affärsman (f. 1877 19/4), av urspr. samma släkt
som R. D. Anställd på sågverks- och
trävaru-kontor i Sverige, England och Frankrike 1893
—1905, blev D. 1905 avdelningschef i
trävaru-firman Churchill & Sim i London och
delägare i denna 1919. D. var v. ordf, i Svenska
handelskammaren i London 1921—23 och är
ordf, sedan 1933.
de Maré [döTnare],
Rolf, konstsamlare,
teaterman (f. 1888 9/5),
son till E. Roosval (se
R o o s v a 1, J. A. E.),
f. v. Hallwyl, i hennes
första gifte. Efter att
på vidsträckta resor
ha studerat etnografi
och konst grundade
D. 1920 tills, m. J.
Hébertot Svenska
ba
letten (se d. o.). Efter dess upplösning var
han intill 1927 ensam ledare för Théätre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
