Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Denar - Dendra - Dendrokronologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Dendra—Dendrokronologi
974
de romerska denarskatterna se S. Bolin,
»Fynden av romerska mynt i det fria Germanien»
(1926). N. L. R.
Dendra’, by i landskapet Argolis i Grekland,
omkr. 12 km n. om Nauplia och omkr. 1 km
v. om Mideia (jfr M y k e n s k kultur). Av
en tillfällighet upptäcktes här en igenrasad
kupolgrav, som visat sig tillhöra den på
Mi-deias borg residerande fursteätten och
daterats till omkr. 1350 f. Kr. Den utgrävdes
sommaren 1926 av prof. A. W. Persson och
medhjälpare. Graven, som var orörd, har
givit det största samlade fyndet på senare år
från den mykenska tiden och viktiga
upplysningar om begravningssättet. I golvet funnos
fyra schakt, av vilka två voro täckta av flata
hällar. Det mindre av dessa, »prinsessans
grav», innehöll skelettet av en ung kvinna,
och där påträffades bl. a. en ring, ett
halsband och gördelbeslag av guld. Av de
talrika fynden från det större schaktet,
»konungens grav», med två skelett (av en man
och en kvinna) är det förnämsta den s. k.
bläckfiskskålen av guld, diam. 18,5 cm, höjd
5 cm, med en framställning av djurlivet i
havet, driven i relief. Vidare märkas
föremål av guld och silver, skurna stenar, vapen
o. s. v. Av de båda andra, grundare schakten
innehöll det ena brända rester av metall,
elfenben o. s. v., det andra obrända
människo-och djurben. Uppenbarligen ha en del gåvor
till den döde bränts i graven, vari
forskningen funnit en anknytning till de homeriska
begravningssederna, och kanske ha även
människooffer förekommit. Sommaren 1927
utgrävde prof. Persson ett par kammargravar
i närheten. Den ena, som hade en grop i
ingången med ett femtiotal bronskärl, var en
kenotaf och innehöll i st. f. skelett två
stenar, liknande menhirer, med skålformiga
fördjupningar, ett slaktbord och en härd
med rökspår. Denna grav är viktig för
utforskandet av dödskulten. — Litt.: A. W.
Persson, »The royal tombs at Dendra near
Midea» (Skrifter utg. av Hum. Vet.-samf. i
Lund, XV, 1931) och »Kungagraven i Dendra»
(1928; populär). M. Pn N-n.
Dendrokronologi, tidsbestämning med
tillhjälp av trädens årsringar, viktigt
hjälpmedel vid tillväxtundersökningar i skogsvården.
Vetenskapligt utnyttjades d. först av A. E.
Douglass (se d. o., suppl.)., som 1901
påbörjade en undersökning över sambandet mellan
nederbörden, solfläckarna och årsringarnas
tjockleksvariationer hos Pinus ponderosa i
Arizonas bergstrakter (årsnederbörden
uppgår till 500—750 mm eller mera). En
liknande undersökning över Sequoia gigantea
i Kalifornien utfördes 1911 av E.
Hunting-ton (se d. o., även i suppl.). Årsringarnas
tjocklek mätes med särskilda instrument,
uppfunna av Douglass, och diagram, utvisande
växlingarna, upprättas. Dessa kurvor ha olika
utseende för träd på torra och på fuktiga
lokaler samt för olika skeden i trädens ut-
Det inre av kupolgraven vid Dendra med utblick mot
gravens ingång.
veckling. Starkaste tillväxten sker under
tidigare delen av deras livstid. Kurvorna för
de olika träden måste därför bearbetas med
hänsyn till dessa förhållanden och jämföras
inbördes, så att de lokala växlingarna kunna
elimineras och en standardkurva upprättas.
Denna i sin tur jämföres med
nederbördskur-van för området och med solfläckskurvan.
Denna tillväxtkurva blir då en nyckel för
kurvor, som icke kunnat jämföras med
klimatet. Huntington upprättade en kurva,
omfattande 3,000 år. De nämnda forskarna ha
utfört liknande undersökningar över
barrträdens årsringar även inom andra delar av
världen, bl. a. Sverige, där olika utslag erhållits
i landets norra och södra delar. Tydligtvis
är frågan här ytterst komplicerad (markens
Bläckfiskskålen från Dendra. Detalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
