Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diatomacéanalys - *Diatomacéer - *Diaz, A. - *Diaz, B. - Díaz Mirón, Salvador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Diatomacéer—DIaz Mirön
994
sålunda generellt i fornsjöarnas minerogena
sedimentunderlag, underst Ancylussjöns och
Litorinahavets sediment, därovan det
definitiva lagun- eller isoleringsstadiet och överst
fornsjöns egna (sötvattens-)stadier. De allra
äldsta skedena (före Ancylussjön) äro ännu
ganska ofullständigt utforskade. Under
Väst-skandinaviens fornsjöar träffas marina
sediment med en artrikare, av Nordsjön och
Atlanten påverkad diatomacéflora, som visat
sig särskilt brukbar för ovan angivna syftemål.
För geologiska ändamål började d. utföras
under 1860-talet av P. T. Cleve och fortsattes
fr. o. m. 1890-talet av Astrid Cleve von Euler,
H. Juhlin Dannfelt m. fl. De geologer, som
först till fullo insågo d:s betydelse för
geologien, torde ha varit N. Holst och H. Munthe.
Ett alltjämt ökat antal kvartärgeologer i de
skandinaviska och östersjöländerna begagnar
sig numera av d. Själva metodiken och det
statistiska förfarandet ha sedan Cleves tid
väsentligt förändrats.
Klassifikationsförslag för kvartärgeologisk
diatomacé-analys av fennoskandiska sediment. (Former med
svagt förkislade, sålunda mindre resistenta skal äro
uteslutna.)
I. Sötvattensf ormer (2 och 3 efter G. Lundqvist).
1. »Klarsjöformer» (Arenaria-tormer). En
ekologiskt synbarligen skiftande grupp: Galoneis
la-tiuscula, Gampylodiscus hibernicus, C. noricus,
Gocconeis disculus, Cyclotella bodanica,
Cymato-pleura elliptica, Gymbella prostrata, Diploneis
alpina, D. domblittensis, D. elliptica var.
lado-gensis, Epithemia Hyndmannii, Eunotia Glevei,
Gyrosigma attenuatum, Melosira ar enaria, M.
is-landica subsp. helvetica, Rhopalodia gibba var.
parallella, Stephanodiscus astraea, Surirella
Ga-pronii ävensom t. ex. Acbnanth.es Glevei,
Gymbella ancyli, Diploneis Mauleri och Navicula
scutelloides. Utmärkande för Ancylussjöns
samt större insjöars,
fjällbäckars m. m. slamsediment.
2. Mer eller mindre kalkbetingade arter:
Ano-moeoneis sphaerophora, Gymbella Ehrenbergii,
Fragilaria, Navicula cuspidata, N. oblonga,
Pinnularia distinguenda m. fl. Utmärkande för
kalk- och alggyttjor, vissa d e t r
i-tu sgyttj or.
3. Mer eller mindre järnbetingade arter:
Cyclotella comta, Diploneis fennica, Eunotia formica,
E. robusta, Frustulia, Pinnularia, Surirella
elegans, S. robusta, Tetracyclus lacustris.
Utmärkande för järnrika gyttjor,
diato-macéockta m. m.
II. Brack- eller saltvattensformer.
4. Glypeus-termer. Huvudsaki. bottenformer1, t. ex.
Amphora mexicana var. major, Anomoeoneis
po-lygramma, A. sculpta, Gampylodiscus clypeus,
Nitzschia circumsuta, N. scalaris, N.
tryblio-nella, Surirella striatula. Bland epifyter:
Mastogloia Smithii, M. B raunii. Utmärkande för mer
eller mindre starkt utsötade
lagun- eller isoleringsstadier.
5. Övriga grundbottensformer (ej alltid skilda från
4) : Gampylodiscus echeneis, Navicula
digito-ra-diata var. cyprinus, N. elegans, N. humerosa, N.
palpebralis, N. peregrina, Nitzschia acuminata,
N. punctata, Pinnularia Trevelyana,
Pleurosig-ma angulatum, P. elongatum, Surirella gemma
m. fl. Särskilt i marskslam förekomma : Galoneis
formosa, Eupodiscus argus, Nitzschia
navicula-ris. Utmärkande för grundhavsslam.
1 Åtskilliga diatomacéer äro mindre deciderade med
avseende på levnadssättet. Kännedomen härom
behöver kompletteras.
6. Djupbottensformer: Amphora proteus, Auliscu»
sculptus m. fl. A.-arter, Galoneis blanda, G.
Ii-ber, Dimerogramma-arter, Nitzschia sigma
(särskilt långa former), Navicula Hennedyi, N.
la-tissima, N. (Trachyneis) aspera, Tropidoneis
lepidoptera m. fl. Gruppen visar övergång till 5.
Intermediära torde bl. a. Gyrosigma balticum,
Navicula lyra, N. (Scoliopleura) tumida samt
Nitzschia sigma (kortare former) vara.
Utmärkande för slamsediment från
djupare havsbotten (t. ex. sublitoral- och
närmaste elitoralzonen).
7. Epifyter (påväxtformer). I baltiska vatten och
sediment särskilt Epithemia turgida och
E.Wester-manni, Gocconeis pediculus, G. scutellum,
Gram-matophora oceanica och G. marina, Uyalodiscus
scoticus, Mastogloia baltica, Melosira
monilifor-mis (fakultativ planktonform1), Rhoicos phaenia
curvata, Synedra a.ffinis samt på djupare
vatten särskilt Rhabdonema arquatum och R.
mi-nutum. I saltare vatten (Nordsjön, Skagerak,
mindre allmänt i Baltikum) tillkomma bl. a.
Achnanthes brevipes, A. longipes,
Biddulphia-arter (t. ex. B. vesiculosa — »Amphitetras
ante-diluviana»), Diploneis didyma, D. interrupta,
Mastogloia angulata, M. exigua, Surirella
fastuo-sa, Synedra baculus, S. crystallina, S. undulata
ävensom t. ex. arter aJ Isthmia, Licmophora
och Plagiogramma. Utmärkande för
slamsediment från grundare eller
måttligt djup havsbotten, rik på högre
alger och »sjögräs».
8. Plankton. I Baltikum särskilt Ghaetoceros
mitra, O. seiracanthus (bibehållna äro endast
de förkislade spormembranerna), Cyclotella
stri-ata var. baltica, Coscinodiscus lacustris var.
sep-tentrionalis, Rhizosolenia calcar avis samt
Tha-lassiosira baltica. Nordsjösedimenten etc. bl. a.
med Melosira (Paralia) sulcata (havens
allmännaste diatomacé), Actinocyclus Ehrenbergii,
Ac-tinoptychus undulatus (båda fakultativa
epifyter), talrika Coscinodiscus-arter. Utmärkande
för djupare havsbottnars
slamsediment.
Jfr vidstående planscher 1—2.
Litt.: B. Halden, »Tvenne intramarina
tcrv-bildningar i norra Halland» etc. (i Sveriges
Geol. Undersöknings Ärsbok 1921) och
»Kvartärgeologiska diatomacéstudier» (i Geol.
För-en:s Förhandi. 1929); G. Lundqvist,
»Boden-ablagerungen und Entwicklungstypen der
Seen» (»Die Binnengewässer», utg. av A.
Thie-nemann, bd II, 1927); A. Hj. Olsson, »Om
anrikning av diatomacéer ur jordarter» (i Geol.
Fören :s Förhandi. 1929); H. Thomasson,
»Baltiska tidsbestämningar och baltisk
tidsindelning vid Kalmarsund» (ibid. 1927). B. Hdn.
*Diatomacéer, se även
Diatomacéana-1 y s, ovan.
*Diaz, A., dog 1928.
*Diaz, B. Cabo da böa esperanga, det goda
hoppets udde, kallades av konung Johan den
udde på Afrikas sydkust (ej Afrikas
sydspets) D. enl. sägnen nämnt Cabo tormentöso,
den stormiga udden. — Nyare litt.: A.
Nor-lind, »De geografiska upptäckternas tidevarv»
(i »Världshistoria», utg. av S. Tunberg och
S. E. Bring, 7, 1930). H. R-r.
Dfaz Mirön [öi’ap mirå’n], Salvador,
mexikansk författare (1853—1928), en av den
spansk-amerikanska modernismens
föregångsmän. Hans verser äro mycket beundrade och
betraktas nästan som klassiska i både spanska
Amerika och Spanien; bäst är samlingen
»Lascas» (1901). Ett urval (»Sus mejores
poesias») utgavs 1928. K. A. H.
XXI. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
