Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dingler, Hugo - *Dingtuna - Dinitrofenol - Dinol - Dinter, Artur - Dioestrus - Dion, Jules Philippe Félix Albert de - *Dionysos - Dioxiaceton - Diplextelegrafering - *Diplomatarium - *Diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Dingtuna—Diplomati
1008
ristiska förutsättningarna för Einsteins
rela-tivitetsteori. D. föreläste i Sverige 1934.
Bland hans skrifter märkas »Grundlinien
einer Kritik und exakten Theorie der
Wissen-schaften, insbesondere der mathematischen»
(1907), »Die Grundlagen der
Naturphiloso-phie» (1913), »Die Grundlagen der Physik»
(1919; 2:a uppl. 1923), »Physik und
Hypo-these» (1921), »Der Zusammenbruch der
Wis-senschaft und der Primat der Philosophie»
(1926; 2:a uppl. 1931), »Das Experiment»
(1928), »Metaphysik als Wissensehaft vom
Letzten» (1929), »Das System, das
philoso-phiscb-rationale Grundproblem und die exakte
Methode der Philosophie» (1930),
»Philosophie der Logik und Arithmetik» (1931),
»Geschichte der Naturphilosophie» (1932),
»Die Grundlagen der Geometrie» (1933) och
»Das Handeln im Sinne des höchsten Zieles»
(1935). E. A-n.
*Dingtuna skall framdeles enl. k. resol.
1921 förenas med Västerås-Barkarö till D.
och Västerås-Barkarö pastorat.
Dinitrofenol [-nåT], kemisk förening av
sammansättning enl. vidst. formel. Verkar liksom
de besläktade ämnena
dini-trokresol och dinitrotymol
starkt stegrande på
ämnesomsättningen genom en
direkt stimulering av
cellernas oxidationsprocesser. D.
har fått stor användning
som avmagringsmedel, varvid det intages i
mängder av omkr. 2,5 cg per 10 kg
kroppsvikt. Större doser kunna medföra starka
svettningar och temperaturstegring.
Preparatet bör på grund av sin giftighet endast
användas under uppsikt av läkare. U. v. E.
Dinol [-nåT], seFramkallningsvätskor.
Dinter, Artur, tysk författare (f. 1876). D.,
som tidigare var nationalsocialistisk
distrikts-ledare i Thüringen, råkade småningom i
konflikt med Hitler på grund av sin religiösa
verksamhet och tvangs att utträda ur
partiet. Sedan dess ägnar han sig helt åt ett
religiöst omdaningsverk och en av honom
grundad Deutsche Volkskirche, vars lära han
fixerat i »197 Thesen zur Vollendung der
Reformation» (1926; många uppl.). D. fordrar
G. T:s slopande och har utgivit N. T. i dess
enl. hans mening ursprungliga form. Sin
största betydelse har D. genom sin antisemitiska
roman »Die Sünde wider das Blut» (1917), som
fått en enorm spridning och kanske mer än
något annat verk banat vägen för
antisemitismen. R. C-n.
Dioe’strus, en av de rytmiskt
återkommande tillståndsväxlingarna i den honliga
könsapparaten. Jfr Sexualcykel, suppl.
Dion [diä’], J u 1 es Philippe Félix
Albert de, fransk markis, industriman,
(f. 1856), grundade tills, m. mekanikern B o
u-t o n 1881 en fabrik för till v. av ångvagnar,
vilken småningom även upptog tillv. av
motorer och automobiler. D:s konstruktioner
voro ofta mycket före sin tid. Han byggde
1889 en tolvcylindrig och 1890 en fyrcylindrig
motor, båda roterande stjärnmotorer, men det
var främst en för lätta automobiler,
motorcyklar och båtar avsedd encylindrig motor,
som skaffade firman dess världsrykte. D. är
en av den franska automobilismens och
auto-mobilindustriens förgrundsmän. Han var en
av grundarna av franska automobilklubben
och franska aeroklubben. J. N-n.
*Dionysos, se också Grekisk konst,
bild 23.
Dioxiaceton [-tå’n], ett dioxiderivat av aceton
(se d. o.) med formeln HO . CH2 . CO . CH2 . OH,
tillhör ketoserna (se Sockerarter).
D. anses numera uppstå såsom mellanprodukt
vid den fysiologiska nedbrytningen av hexoser
(druvsocker m. m.); även dess
monofosfor-syreester, dioxiacetonfosfat, torde spela en
biokemiskt viktig roll som mellanprodukt
vid jäsning och glykolys (se dessa ord, suppl.).
D. är en fast, vit, lätt polymeriserbar
substans. H. E.
Di’plextelegrafering, se Telegraf, sp. 76 f.
*Diplomatarium. En historik över svenska
urkundspublikationer finnes i S. E. Bring,
»Bibliografisk handbok till Sveriges historia»
(1934); om det svenska d:s historia se även
B. Hildebrand, »Bror Emil Hildebrand» (i
Fornvännen s. å.). En viktig svensk
publikation på området är »Acta et processus
canoni-zacionis beate Birgitte» (1924—31), utg. av I.
Collijn. Av L. Weibulls »Diplomatarium
di-oecesis Lundensis. Lunds ärkestifts
urkunds-bok» ha hittills utkommit bd 3—6: 1 (1909—32)
för tiden 1421—okt. 1508. Hjälpmedel för
studiet av det svenska d. äro M. Hammarström,
»Glossarium till Finlands och Sveriges latinska
medeltidsurkunder» (1925; jfr även
Hammarström i Hist. Tidskr. för Finland 1923 och
1925), och S. O. Nordberg, »Fornsvenskan i
våra latinska originaldiplom före 1300» (2
bd, 1926—32). Till K. F. Söderwalls
ordbok över medeltidssvenskan är ett supplement
under utgivning (av W. Åkerlund). Av
»Finlands medeltidsurkunder» har R. Hausen
ytterligare utgivit bd 5—7 (1928—33) för tiden
1481—1518. I Danmark utges f. n. en andra
serie av »Repertorium diplomaticum regni
danici mediævalis» (hittills 6 bd, 1928—34;
för tiden 1451—1510), utg. av W.
Christen-sen. Där ha även utkommit »Bullarium
dani-cum» för tiden 1198—1316 (2 halvbd, 1931
—32), utg. av A. Krarup, samt »Acta
processus litium inter regem Danorum et
archiepis-copum Lundensem» (1932), utg. av A. Krarup
och W. Norvin. Ett stort danskt d. är under
utarbetande, redig, av E. Arup och L.
Wei-bull; se härom L. Weibull i Scandia 1934
och Lis Jacobsen i dansk Hist. Tidsskr., 10: 2,
s. å. Jfr även H a n s a, sp. 512, och D i p
lomat i k, nedan. B. H-d.
*Diplomati. Nyare litt.: R. Genet, »Traité
de diplomatie et de droit diplomatique» (3
bd, 1931—32); I. Bernays, »Die Diplomatie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
