Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dupré, Marcel - Dupren - Dupoytrens kontraktur - Duquesne - *Duquesne, A. - *Dura - *Duræus, J. - Duralumin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Dupren—Duralumin
1050
Rompriset. Ilan har efterträtt
Widor som organist i
S:t-Sul-pice i Paris och blev 1926
orgelprof. vid konservatoriet i
samma stad. Särskilt genom
sitt Bachspel har D. på
vidsträckta, även amerikanska
turnéer väckt mycken
beundran. D., som är en mästare
även i improvisation, har
utgivit »Traité de
Timprovisa-tion pour 1’orgue» (1926). Som
tonsättare har han främst
framträtt med orgelverk, ss.
preludier och fugor,
»Sympho-nie-passion» m. m. H. G-t.
Dupren, se Kautschuk,
suppl.
Dupuytrens kontraktür [-[dy-puiträ’s-],-] {+[dy-
puiträ’s-],+} en ökning och
hopdragning av bindväven i
handens insida, vanl. vid lill- och ringfingret.
Åkomman är kronisk och leder i svåra fall
till hopböjning av fingrarna. För att hindra
detta bör tidigt göras en grundlig
bortskär-ning av de hårda fiberstråken. T. R.
Duquesne [djokel’n], stad i s. v.
Pennsylvania, U. S. A., vid Monongahela, s. ö. om
Pittsburgh; 21,396 inv. (1930). Stora stålverk m. m.
•Duquesne, A. Jfr J. Beresford, »Mr Du
Quesne and other essays» (1932).
*Dura är det semitiska namnet, »borg», på
den grekiska koloni (Europos), som grundades
redan omkr. 300 f. Kr. av Seleukos I.
Utgrävningarna i D. tillhöra de viktigaste, som
företagits under senare år; de kasta nytt och
rikt ljus över den antika kulturens
sammanträffande med den orientaliska. De fortsättas
nu av en av Yale-univ. utsänd expedition under
Rostovtzeffs ledning. Fynden ha varit
mycket betydelsefulla. Staden är väl bevarad
med murar och torn, gator och
torg, tempel och privathus.
Templen äro ägnade åt
orientaliska gudar, även om någon
fått ett grekiskt namn, och
ha babylonisk plan. De
palmyrenska gudarnas tempel har
ytterst intressanta
väggmålningar, de första, som
upptäcktes, i en orientalisk stil,
som förebådar den bysantinska
konsten. En annan målning
visar romerska soldater,
offrande åt de palmyrenska
gudarna; garnisonen bestod av
orientaliska trupper. Senare
har man upptäckt ett kristet
kapell från början av 200-talet,
inbyggt i ett privathus, en
judisk synagoga från mitten
av samma årh. och en
Mithra-grotta, alla rikt prydda med
målningar. Mycket viktiga och
uppseendeväckande äro fynd
Stadsport i Dura.
av dokument på pergament och papyrus, de
första från dessa trakter. Inskrifter, graffiti
och lösa fynd äro talrika. — Litt.: F.
Cu-mont, »Fouilles de Doura-Europos» (1926; 1
bd text, 1 bd planscher); P. V. C. Baur och
M. I. Rostovtzeff, »The excavations at
Dura-Europos, Report» (1927 ff.); populär
framställning av M. P:n Nilsson, »Ett syriskt
Pompeji» (i Sv. Tidskr. 1927). M. Pn N-n.
*Duræus, J. Litt.: G. Westin,
»Negotia-tions about church unity 1628—1634» (1932;
i Uppsala Univ:s Årsskr. s. å.), »Svenska
kyrkan och de protestantiska enhetssträvandena
under 1630-talet» (1934; ibid. s. å.), »Brev från
John Durie åren 1636—1638» (i Kyrkohist.
Årsskr. 1933, tr. 1934) och »John Durie in
Sweden 1636—1638» (ibid. 1934, tr. 1935;
urkundspublikation). B. H-d.
Duralumin, se
Aluminiumlegering-a r, suppl.
Väggmålning i de palmyrenska gudarnas tempel i Dura.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
