Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsbodelägare - Dödsfall - *Dödsstraff - Dödstecken - Dörfler, Peter - *Dörj - *Dös - Dösjöbro - Dött lopp - *Dövhet - Dövstumförbundet, Svenska - Dövstumhem - Dövstumlitteratur - *Dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa, De - Dövstumtidningar - *Dövstumundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1061
Dödsfall—Dövstumundervisning
1062
testamentstagare. Ställningen som d. medför
rätt att deltaga i dödsboets förvaltning men
kan också medföra ansvar för den dödes
skulder. Jfr Boutredning, suppl., och
U r a r v a. Ä. M.
Dödsfall, se Jordfästning, sp. 1178.
‘Dödsstraff. Diskussionen för och emot
detta straff fortsätter alltjämt med mycken
livlighet i talrika länder, särskilt i samband
med större straffrättsliga
lagstiftningsarbeten eller djupgående politiska nydaningar. I
England har framträtt en allt starkare
stämning mot d., men avrättningar äro alltjämt
ej sällsynta. I Tyskland minskades under
1920-talet användningen av d. starkt,
beroende bl. a. på det sätt, varpå
benådningsrät-ten utövades; under arbetet på en
strafflags-reform vägde inom riksdagen meningarna för
och emot täml. jämnt. Inom det
nationalsocialistiska Tyskland synes däremot straffets
fortbestånd vara givet. — Betr, lagstiftningen
kunna bland nya strafflagar, som — om ock
i ganska begränsad omfattning — bibehållit
d., nämnas Italiens (1930) och Polens (1932),
likaså ett strafflagsförslag för Frankrike
(1934). Avskaffats har d. genom nya
strafflagar för Danmark (1930) och Spanien (1932).
I Österrike, där d. avskaffades 1919, utanför
militärstraffrätten, återinfördes det 1934
(provisoriskt redan 1933). R. B-l.
Dödstecken, se Död, sp. 213.
Dö’rfler, Peter, tysk katolsk författare
(f. 1878), teol. dr, led. av tyska diktarakad.,
har skrivit »Als Mutter noch lebte» (1912) och
folklivsskildringar från den schwabiska
hembygden: »Neue Götter» (1920), »Der ungerechte
Heller» (1922), »Die Papstfahrt durch
Schwa-ben» (1923), »Siegfried im Allgäu» (1924), »Und
das kommende Geschlecht» (1932) m. fl.,
präglade av vederhäftighet och katolsk tro. R-n B.
*Dörj, se även Fiskredskap, bild 3.
‘Dös. 2. Se också Skåne, bild 21.
Dösjöbro, stationssamhälle i V. Karaby
socken, Malmöhus län, vid Saxån och
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnväg.
Krutfabriker, tillhörande Skånska
bomullskrutfa-briks-a.-b. och a.-b. Svenska krutfaktorierna,
tobaksodlingar, bränneri. Om striden (vid
Dysiebro el. Dysie å) 1181 se Absalon, sp. 68.
Dö’ssing, Thomas Marius, dansk
bib-lioteksman (f. 1882). Blev assistent vid
kungl. bibi. 1906, underbibliotekarie vid
statsbibl. 1908 och bibliotekarie vid statens
boksamlingskommitté 1912. Sedan 1920 är
D. chef för statens biblioteksinspektion och
har haft mycket stort inflytande på
biblioteksväsendets starka utveckling. Tills, m. S. Dahl
började han 1916 utge Dansk Tidsskrift-Index
och 1918 Bogens Verden. P. E-t.
Dött lopp, sportv., dets. som död
löpning (se d. o.).
‘Dövhet, jfr Armbindel, suppl.
Dövstumförbundet, S v.e n s k a,
samman
slutning mellan dövstumföreningar (jfr
Dövstu mhem. nedan) i skilda delar av landet,
bildad 1922. Vid 1934 års slut voro till D.
anslutna 17 dövstumföreningar med 699
medlemmar. E. Jr.
Dövstumhem. 1906 grundades
Stockholms dövstum hem av fröken O. W
il-kens, som tillhörde f rälsningsarmén; det
övertogs 1908 av Föreningen till förmån för
Stockholms dövstumhem. Hemmet, som nu är
beläget på Lidingön och har 12—14
vårdplatser, är ett ålderdoms- och invalidhem men
mottar även dövstumma, som tillfälligt
behöva hjälp. I Karlskrona upprättades 1908 ett
d., 1912 flyttat till Råbylund (se
Dövstumundervisning, sp. 242), där ett 20-tal
dövstumma från Skåne och Blekinge vårdas.
Liknande hem finnas nu i Hovmantorp,
Härnösand och Vänersborg, de båda
sistnämnda underhållna av föreningar till förmån
för dövstumma. Sådana föreningar ha bildats
i de flesta dövstumskoldistrikt. De bestå
företrädesvis av hörande personer. E.Jr.
Dövstumlitteratur. En allmänt spridd
missuppfattning är, att de dövstumma
obehindrat kunna läsa böcker och tidningar.
Språkets rikedom på former och nyanser blir
utom i undantagsfall främmande för dem.
Därför utges en speciell d., vilken bör
utmärka sig för enkel satsbyggnad och
begränsat ordförråd, så att svårigheterna bli
överkomliga. Landsting, vissa städer och staten
bevilja årliga bidrag för ändamålet. E.Jr.
‘Dövstummas allmänna sjuk- och
begrav-ningskassa, D e, ombildades med anledning
av ny förordn. för sjukkasseverksamheten
1931. Dess namn blev De dövstummas
erkända centralsjukkassa, och
den nya verksamheten började 1 febr. 1934.
Medlemsantalet var vid 1934 års slut 698 och
kapitalbehållningen 98,216,13 kr. E.Jr.
Dövstumtidningar. Tidning för
Dövstumma, gr. 1891 av dövstumme typografen
Fredrik Schreiber i Lund, utges i Stockholm med
statsunderstöd sedan 1909. I Vänersborg
grundade Svenska dövstumläraresällskapet.
1904 Ny Tidning för Sveriges Dövstumma.
Frälsningsarmén utger sedan 1910 tidskriften
Effata för dövstumma och blinda. E. Jr.
‘Dövstumundervisning. Av dövstumskolor
finnas vidare för dövstumma småbarn ett.
skolhem i Göteborg och en skola i Stockholm,,
upprättad 1921 och underhållen av Svenska
föreningen för dövas väl (se d. o.), samt en.
hantverksskola i Vänersborg sedan 1931, där
döva ynglingar under två—fyraårig kurs få
lära skomakeri, skrädderi och snickeri och<
meddelas boklig undervisning. —
Facktidskrifter för dövstumundervisningen äro
Nordisk Tidskrift för Dövstumskolan (se d. o.) och<
(sedan 1932) Tal- och Språkdefekter. Nordisk
Tidskrift rörande Dövstumma samt andra
Tal-och Språkdefekta (utg. av E. Aurell). E. Jr..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
