Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eckhardt, Tibor - Eckhel, Joseph Hilarius von - *Eckleff, C. F. von - *Ecklesiastikdepartementet - *Ecklesiastikåret - Ecks fistel - Economo, Konstantin - Ectoprocta - *Ecuador - Mynt- och bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eckhel—Ecuador (Mynt- och bankväsen)
1069
han sitt avsked 1922 och valdes efter livlig
politisk verksamhet till riksdagsman. Efter
Gaston Gaals död blev E. 1932 ledare för
ungerska bondepartiet. Han närmade sig mer
och mer ministerpresidenten Gömbös’ politik
och var Ungerns delegat i N. F. 1934—35.
Vid parlamentsupplösningen 1935 inledde E.
ett visst valsamarbete med Gömbös men
övergick efter valen åter till en stark
opposition mot Gömbös’ regering och fordrar
ett omedelbart förverkligande av en ny
valreform. B. L-r.
Eckhel [e’kel], Joseph H i la r iu s von,
österrikisk numismatiker (1737—98). Ingick
1751 i jesuitorden, studerade i Italien, blev
1774 chef för antikavd. i kejserliga
myntkabinettet i Wien samt var från 1776
kabinettets chef och prof, i arkeologi vid Wiens
univ. Genom att ge den antika numismatiken
vetenskaplig prägel blev E., vid sidan av
Winckelmann och Zoega, en av grundarna av
den moderna klassiska fornforskningen. Ilans
banbrytande huvudverk är »Doctrina
numo-rum veterum» (8 bd, 1792—98), ett
oöverträffat arbete om antikens mynt. — Litt.:
F. Kenner, »J. H. v. E.» (1871). B. H-d.
*Eckleff, C. F. v o n. Se monogr. av J.
Rud-beck (1930).
♦Ecklesiastikdepartementet. Ny stadga om
fördelningen av ärenden mellan statsdep.
utfärdades 12 dec. 1930. E:s ord. personal
ut-göres 1935 av 1 statssekr., 1 expeditionschef, 4
kansliråd, 4 förste och 5 andre kanslisekr., 1
registrator (kvinnlig), 1 kansliskrivare, 2
kanslibiträden, 5 kontorsbiträden, 1 förste
ex-peditionsvakt och 2 expeditionsvakter.
Därjämte äro på övergångsstat uppförda 1 förste
kanslisekr. och 1 expeditionsvakt samt på
extra stat 1 föredragande hos Regeringsrätten
och 1 andre kanslisekr. Dessutom finnas flera
amanuenser o. a. icke-ord. personal. Fr. Sg.
*Ecklesiastikåret är numera upphävt. Se
Prästlön, suppl.
Ecks fistel, konstgjord förbindelse mellan
portådern och undre hålvenen, uppkallad efter
den ryske fysiologen N. V. Eck (f. 1847).
Genom att levern undandrages det vanliga
kretsloppet, kunna viktiga
ämnesomsättnings-frågor studeras med denna metod. U. v. E.
Economo [ekå’nåmå], Konstantin,
österrikisk läkare (1876—1931). Blev 1921 e. o.
prof, i psykiatri och neurologi i Wien. E.
var den förste, som beskrev encephalitis
le-thargica (sömnsjuka). Han fann även i
mitthjärnan ett sömncentrum. Ljd.
Ectopro’cta, se Mossdjur.
♦Ecuador. Arealen uppges off. till 873,844
km2, varav dock omkr. 327,000 km2 utgöra
det område, som är omtvistat mellan E. och
Peru och delvis har ockuperats av det senare.
Folkmängden beräknades 1934 uppgå till
2,600,116 inv.; 10 % uppges vara vita, 39 %
indianer, 5 % negrer och 41 % av blandras.
Provinserna hade s. å. följ, areal och
folkmängd:
1070
Kma Inv.
Azuay .. 10,034 222,717
Bolivar 3,004 82,513
Cafiar 3,933 107 691
Carchi 3,872 64 836
Chimborazo 7,743 223^938
Colon (territorium) 7,430 2,031
El Oro 6^060 64^969
Esmeraldas 14,155 43 383
Guayas .. 21,278 351,438
Imbabura 6,256 129,872
Leon 6,722 176 831
Loja 9^600 156.847
Los Rios 5,947 104,547
Manabi .. 20,442 235,077
Pichincha .. 16,106 261,902
Santiago-Zamora och Napo-
Pastaza .. 304,231 186,272
Tungurahua 4,367 184,752
Kakaoproduktionen, som ända till senaste
tid varit E:s förnämsta inkomstkälla, har
varit utsatt för svåra kriser, dels på grund
av konkurrensen från bl. a. Guldkusten, dels
genom härjningar av en växtsjukdom.
Viktiga exportartiklar äro numera även kaffe
och stennötter (tagua), medan
kautschukproduktionen starkt avtagit. Bergsbruket har
fått ökad betydelse genom de rika
petroleum-fyndigheterna på Santa Elenahalvön v. om
Guayaquil (1933 erhöllos 231,000 ton olja).
Även guldproduktionen har ökats (1933
exporterades 16,943 kg guldmalm). Järnvägsnätet
(1,182 km 1934) har utbyggts (bl. a. en ny
linje Quito-Ibarra), och flera linjer äro under
arbete. Även landsvägarna ha förbättrats,
och förbindelse har bl. a. erhållits med
Colombia. Guayaquil och flera av de smärre
hamnstäderna ha regelbunden lufttrafik med övriga
sydamerikanska Stillahavsstater och med U.
S. A. Radiotelegrafstationer finnas i
Guayaquil, Quito och Esmeraldas. 1933 uppgick
exportvärdet till 44,3 mill. sucres, därav
petroleum 11,5, kakao 8,7, guldmalm 7,5, kaffe 5,6,
stennötter 3,o och panamahattar 2,4 mill.
sucres. Importvärdet uppgick s. å. till 31,9
mill. sucres, därav textilvaror 8,o, metaller
4,5, maskiner 3,2 och kemikalier 2,7 mill.
Exporten går främst till U. S. A.,
Frankrike, Storbritannien och Spanien; importen
kommer från U. S. A., Storbritannien och
Tyskland. Sveriges import från E. värderades
1933 till 59,286 kr. (huvudsaki. kakaobönor),
dess export till E. till 376,017 kr. (papper,
telefon- och telegrafapparater, metallvaror,
dieselmotorer). S. F.
Mynt- och bankväsen. Efter förslag av
amerikanen E. W. Kemmerer genomfördes 1927 en
mynt- och bankreform. E. återinförde
därigenom guldmyntfoten, och valutan, som
tidigare varit anknuten till pd st. men fallit
omkr. 50 % i värde, nedsattes i värde och
anknöts till amerik. doll. i relationen 5 sucres
= 1 doll. (eller 24,3325 sucres = 1 pd st.).
Myntenheten, sucre, delas i 100 centavos. Ett
guldmynt, condor = 25 sucres, har präglats
men ej släppts ut i rörelsen. 1932 övergavs
guldmyntfoten ånyo, och stränga
valutarestriktioner infördes, vilka dock efter hand
betydligt mildrats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
