Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ehrhard, Albert - *Ehrhardt, E. - *Ehrhardt, H. - Ehrhart, Otto - *Ehrie, F. - Ehrnberg & sons läderfabrik - Ehrnrooth, Ernst Hjalmar - *Ehrnrooth, L. A. - *Ehrnrooth, L. R. - *Ehrström, R. O. F. - Eickstedt, Egon von - Eide, Kaja Andrea Karoline, f. Hansen - *Eidem, Erling - Eideman (Ejdeman), Robert Petrovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099
Ehrhardt—Eideman
1100
tusproblem der Gegenwart» (1914). En
festskrift till E. utkom 1922. Hg Pl.
♦Ehrhardt, E., dog 1929.
♦Ehrhardt, H., tillhörde i mitten av
1920-talet Stahlhelm, ledde någon tid
organisationen Wiking och upptogs 1933 i det
nationalsocialistiska partiets Schutz-Staffel (S. S.; jfr
Schutz-Staffel, suppl.).
Ehrhart [è’r-], Otto, tysk författare (f.
1893), lämnade skolan som gymnasist,
vandrade på måfå söderut och österut till
Konstan-tinopel, tjänade i tyska marinen fyra freds- och
fyra krigsår, försökte sig som sångare och
sedan som målare. Hans första bok, »Der
glä-serne Turm» (1927), är en framtidsvision av
ett ödeläggande krig mellan »Ameropa» och
»Asinesien», »Der blaue Reiher» (1928)
innehåller noveller från Alaska. E. är bosatt i
Dachau, där han utvecklats till en betydande
skildrare av heden och bergen och djurlivet
(»Der Paderlüh. Mein Wald, meine Tiere und
ich», 1926; omarb. 1933 till »Mein Bergbuch»;
»Das sterbende Moor», 1930, en roman om hur
den fria naturen och faunan förstöras och
förintas för att bli industrialiserade och
allmänbanala tomter). R-n B.
♦Ehrle, F., dog 1934 i Rom. Festskriften
till E. 1925 (»Miscellanea Francesco Ehrle»)
omfattar 5 bd och utgör bd 32 av »Studi e
testi», utg. av Vatikanbibl. Jfr nekrologer i
Hist. Tidskr. 1934 och Revue Historique s. å.
Ehrnberg & sons läderfabrik, a.-b.,
Simrishamn, ett av Sveriges största garveriföretag,
gr. 1808, a.-b. sedan 1898. Tillverkar läder av
olika slag samt pegamoid. Aktiekap. 4 mill.
kr., omkr. 150 arb. E. Hlr.
Ehrnrooth [-röt], Ernst Hjalmar,
finländsk läkare (f. 1871), sonson till G. A. E.
Blev e. o. prof, i rättsmedicin vid Helsingfors
univ. 1904 och är överläkare vid Stengårds
sinnessjukhus, Helsingfors, sedan 1905. Som
läkare och universitetslärare har E. gjort sig
bemärkt bl. a. genom arbeten i patologisk
anatomi, rättsmedicin och psykiatri. Han har
varmt intresserat sig för alkoholfrågan och
energiskt bekämpat totalförbudet. E. har
livligt deltagit i det interskandinaviska
medicinska samarbetet. Han är chef för
skyddskårens i Finland motortrupper. V. W-rt.
♦Ehrnrooth, L. A. Biogr. av Helena
Wester-marck (1928).
♦Ehrnrooth, L. R., var 1928—35
kommunikationsminister i Saarområdets regering.
♦Ehrström, R. O. F., blev 1930 prof, i inre
medicin vid Helsingfors univ. och var 1929—31
red. av Finska Läkaresällsk :s Handl.
Eickstedt [aFkJtät], Egon von, tysk
antropolog och etnograf (f. 1892), prof, i Breslau.
E. har skrivit bl. a. »Rassenkunde und
Ras-sengeschichte der Menschheit» (1934) och »Die
rassischen Grundlagen des deutschen
Volks-tums» (s. å.). Han utger Zeitschrift für
Rassenkunde. Rbg.
Eide [ä’jdo], Kaja Andrea
Karolin e, f. H a n s e n, norsk operasångerska
(f. 1884), sedan 1909 g. m. E. N. E.
Debuterade i Oslo 1905 och gästspelade på Kungl.
teatern i Stockholm 1909 som Madame
But-terfly och på Lorensbergsteatern i Göteborg
1919 som Eurydice i »Orfeus». Under det
senaste årtiondet har E. under
konstnärsnamnet E i d é Norena sjungit på flera
utländska scener, bl. a. Scalateatern i
Milano, Covent garden i London, Stora operan
i Paris och Metropolitanoperan i New York,
och har som sopransångerska därvid
särskilt gjort lycka i Verdiska
koloraturpartier. E. är även uppskattad som
konsertsångerska. H. G-t.
♦Eidem, E., blev 1927 t. f., 1928 ord. prof,
i exegetik i Lund men återbördades till det
kyrkliga arbetsfältet, då han utnämndes till
ärkebiskop 1931. Han hade dessförinnan
stått på biskopsförslag i Lund 1925 och i
Linköping 1927. Som ärkebiskop har E. 1933
erhållit uppdrag att utarbeta förslag till
fortsatt revision av kyrkohandboken och
leder sedan 1934 som ordf, arbetet på en ny
psalmbok. Till hela sin läggning ganska olik
sin företrädare, Nathan Söderblom, har E.
dock vetat att väl förvalta det ekumeniska
arv, som denne lämnade efter sig. Vid
upprepade tillfällen har E. gjort sin röst hörd
och befäst det ekumeniska förtroendet till
ärkestolen i Uppsala. Intimt har han därvid
samarbetat med dr Bell, biskopen av
Chi-chester. — Bland E:s senare exegetiska
skrifter, liksom de föreg. kännetecknade av sträng
filologisk metod, parad med konkret inlevelse
i det bibliska innehållet, märkes »Det kristna
livet enligt Paulus», I (1927). Stor
uppmärksamhet har E. tilldragit sig som religiös
skriftställare. Som sådan har han präglat
sin egenartade form, den personligt hållna
bibelmeditationens, vilken trycker sin
stämpel också på hans predikan och hans
muntliga religiösa förkunnelse. Bland hans nyare
skrifter i uppbyggeisens tjänst märkas
»Själens Jakobskamp» (1927), »Herrens moder.
Magnificat-variationer» (1929) och »Allt —
intet» (1931). Hit kan också räknas
»Herdabrev till kyrkans tjänare inom Uppsala
ärkestift» (4 uppl. 1932). — E:s porträtt återges
på plansch vid sp. 1096. E. M. R.
Eideman [ai’do-] (ry. transkription E j d
e-man), Robert Petrovitj, rysk
militär (f. 1895). Studerade vid
skogsinstitutet i Petersburg och
tog tidigt verksam
del i den
revolutionära rörelsen. Han
genomgick krigsskola
1916, inträdde i
kommunistiska partiet
1917 samt deltog s. å.
i revolutionen i
Sibirien. E. förde lägre
och högre befäl i
striderna mot tjeckerna
1918, mot Krasnov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
