Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einstein, Alfred - *Einthoven, W. - *Eira - Eirik Raudes land, Erik Rödes land - Eisen, Mathias Johann - Eisenachresolutionen - Eisenstein, Sergej Michajlovitj - Eiserman, Carl Theodor - *Eisler, R. - Eissfeldt, Otto - Eitel, Wilhelm Hermann Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Einthoven—Eitel
• 1104
i Berliner Tageblatt men lämnade Tyskland
efter det nazistiska genombrottet och har
sedan uppehållit sig i England och Italien. E.
har i facktidskrifter skrivit många uppsatser,
särskilt om den världsliga musiken under
1500- och 1600-talen, samt utgivit en
kortfattad »Geschichte der Musik» (1917; 3:e
uppl. 1927) jämte »Beispielsammlung zur
älteren Musikgeschichte» (1917; 4:e uppl.
1930). Sedan Riemanns död 1919 har han
varit utgivare av det efter denne
benämnda musiklexikonet (senaste, 11 :e uppl.
i 2 bd 1929) och har under titeln »Das neue
Musiklexikon» (1926) publicerat en
bearbetning av A. Eaglefield-Hulls »Dictionary of
modern music». Han redigerade Zeitschrift
für Musikwissenschaft 1918—33 och har även
utgivit äldre musik. H. G-t.
♦Einthoven, W., dog 1927.
*Eira sjukhus har 1929—35 ytterligare
moderniserats och utvidgats. Sedan 1932 står E.
under 1928 års sjukhuslag. Direktionen
består av 5 led., därav 3 utsedda av Stockholms
stad och 2 av Stockholms län. K. M-s.
Eirik Råu’des land [ä’j-], Erik Rödes
land, norsk benämning på den del av
Grönlands östkust, på vilken Norge 1931
framställde anspråk; jfr Grönland, suppl.
Eisen [éi’zen, äTzøn], MathiasJohann,
estnisk filolog och författare (1857—1934). E.
verkade 1888—1912 vid svensk-finsk-estniska
militärkyrkan i Kronstadt och blev 1920 prof,
i estnisk folkloristik i Dorpat. — Han
var en av Estlands produktivaste
författare och utgav diktsamlingar, prosaarbeten
och skådespel. E:s mest lyckade verk äro
bearb. av folksägner, ss. »Kaks kuningapoega»
(Två konungasöner; 1926). Han översatte
Kalevala till estniska (1891—98) och ivrade
för upptagandet av finska ord i det estniska
språket. E. grundade den första estniska
nykterhetsföreningen. Sina största insatser gjorde
E. som folklorist. Redan 1880 började han
samla estniska folksägner. Det av E. skapade
arkivet omfattar numera 113,469 n:r och
skänktes av E. till Dorpats univ. Han utgav
på estniska bl. a. arbeten om estniska
folkgåtor (1889), estniska folkriter (1910),
estniska ordspråk (1914), estnisk mytologi (1919;
övers, till ty. 1925), fornestnisk tro (1927) och
vårfester (1932). R. Ljl.
Eisenachresolutionen [äTzsna^-], resolution
i fredsfrågan, antagen i något olika editioner
av Ekumeniska rådet i Eisenach 1929 och av
Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden i Avignon s. å.
I anslutning till Kelloggpakten hävdar E.
kyrkans plikt att stödja uppbyggandet av en
internationell rättsordning. Med E. åsyftas
särskilt resolutionens fjärde punkt: däri
uppmanas de ansvariga ledarna av alla kristna
kyrkor att i oförtydbar form förklara, att de
icke vilja ge sitt erkännande åt eller
uppmuntra sina landsmän att deltaga i något
krig, som utbryter, sedan deras eget lands
regering vägrat anta ett erbjudande om
skiljedom. Denna punkt antogs av allmänna
kyrkliga mötet i Sverige 1931 med tillägget,
att genom denna förklaring principen om
nationernas försvarsplikt i andra än nu berörda
fall icke blivit rubbad. — Litt.: Protokoll
över ovannämnda sammanträden; Kristen
Gemenskap 1929, h. 3, 1930, h. 3, och 1931, h. 1
och 2; N. Söderblom, N. Beskow och J.
Cull-berg, »Kristus i folkens samliv» (1931). N. Km.
Eisenstein [äTzonJTåin], Sergej
Michaj-lovitj, rysk filmregissör (f. 1898 i Riga), en
av det moderna Rysslands filmpioniärer, vars
revolutionerande montageteknik bildat skola i
Ryssland och i viss
mån påverkat den
västeuropeiska filmens
konstnärliga
utveckling. Uppmärksammad genom sina stora
filmer »Kryssaren
Po-temkin», »Kampen om
jorden»
(»Generallinjen») och »Tio dagar
som skakat världen»,
vilka överallt
beundrats för sina
artistiska förtjänster,
ehuru man icke blundat för deras påtagliga
propagandakaraktär, engagerades E. hos
Pa-ramount. Tills, m. sina fotografer Alexandrov
och Tisse — E :s »filmkollektiv» — reste han
till Hollywood, där han dock snart bröt med
affärsledningen. Han stannade emellertid två
år i Amerika och inspelade med Upton
Sinclair som förläggare »Storm över Mexiko»,
återvände därefter till Ryssland och är nu
lärare vid filmhögskolan i Moskva. Under
resan till U. S. A. inspelade han i Paris
kortfilmen »Rysk romans». R. A-g.
Eiserman, Carl Theodor, industriman
(f. 1865 7/7). Är sedan 1913 verkst. dir. för
a.-b. Sveriges förenade trikåfabriker och har
även eljest spelat en framträdande roll i Borås’
ekonomiska liv, bl. a. som ordf, i styrelsen
för Borås sparbank och som styrelseled. i
industri- och järnvägsföretag. E. Hlr.
♦Eisler, R., dog 1926.
Eissfeldt [ai’sfält], Otto, tysk teolog och
orientalist (f. 1887), docent i G. T. i Berlin
1913, prof, i Halle 1921. E. menar sig ha
upptäckt en ny källskrift för Moseböckerna.
Bland hans skrifter märkas »Der Mascbal
im Alten Testament» (1913),
»Hexateuch-Synopse» (1922) och »Einleitung in das Alte
Testament» (1934). G. Bsm.
Eitel [åTtol], Wilhelm Hermann
Julius, tysk kemist och mineralog (f. 1891).
Blev 1920 e. o. prof, i fysikalisk mineralogi
vid univ. i Leipzig, 1921 prof, i mineralogi
vid univ. i Königsberg och 1926 i samma
ämne vid tekn. högskolan i Berlin samt
föreståndare för Kaiser-Wilhelm-Institut für
Silikatforschung där (Berlin-Dahlem). Av
E:s arbeten må nämnas »Über die Synthese
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
