Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eitel, Wilhelm Hermann Julius - Eitrem, Hans Thure Smith - Eitrem, Samson - Eitz, Carl Andreas - Ejdeman, R. P. - Eje, Anders - *Ek - Ek, Emy - Ek, Fritz Gunnar Rudolf - *Ek, Sverker - Ekbeg, Seve Ellenis - Ekblom, Olof (Olle) - *Ekblom, R. - Ekblom, Tore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1105
Eitrein—Ekblom
1106
der Feldspatvertreter» (1925),
»Physikalisch-chemisclie Mineralogie und Petrologie. Die
Fortschritte in den letzten 10 Jahren» (1925)
oeh »Physikalische Chemie der Silikate»
(1929). N.Zn.
Eitrem [ä’j-], Hans Thure Smith, norsk
skolman och litteraturhistoriker (f. 1871),
rektor vid Oslo katedralskola sedan 1927. Han
har författat avh. i språkliga och litterära
ämnen samt läroböcker i norska och engelska
och (tills, m. Chr. Collin) utgivit Björnsons
»Artikler og taler» (2 bd, 1912—13). Bland
hans arbeten märkes även »Utredning av
spörsmaalet om et mulig samarbeide mellem
landsmaal og riksmaal» (1909; tills, m. Amund
B. Larsen och S. Schjött). E. E-l.
Eitrem [ä’j-], Sam son, norsk klassisk
filolog (f. 1872), prof, i klassisk filologi vid Oslo
univ. 1914. E. har i synnerhet sysslat med
grekisk religion och grekiska papyrer. Bland
hans många skrifter märkas »Opferritus und
Voropfer der Griechen und Römer» (Skrifter
utg. av Videnskapsselskapet i Kristiania 1914)
och de populära »Cicero og hans tid» (1910)
samt »Ved Nilens bredder for et par tusen
år siden» (1930). Medred. av »Symbolae
Oslo-enses» sedan 1924, medutgivare av »Papyri
Osloenses» sedan 1925 och av »Papyri graecae
magicae» sedan 1928. M. Pn N-n.
Eitz [äits], Carl Andreas, tysk
musik-pedagog (1848—1924), folkskollärare med
professors titel. E. har blivit känd som
uppfinnare av »tonordmetoden», ett till den
kro-matiska skalan anknutet och av stavelser
(»tonord») bestående notnamnssystem, som
med sångbarare benämningar än de vanliga
notbokstäverna sinnrikt uttrycker
tonsystemets diatoniska och kromatiska förhållanden.
Han framlade sitt system i »Bausteine zum
Schulgesangunterricht im Sinne der
Ton-wortmethode» (1911) m. fl. skrifter. Den
länge omstridda metoden har kommit till
användning särskilt i Bayern och Preussen,
på senare tid även vid instrumental
undervisning, såsom framgår bl. a. av en av R.
Junker och R. M. Breithaupt utg.
»Tonwort-Klavierschule» (1933). Jfr T o n i k a-D o,
suppl. H. G-t.
Ejdeman [ä’j-], R. P., se E i d e m a n, R. P.,
suppl.
Eje, Anders, pseud. för A. E s s é n (se
d. o., även i suppl.).
*Ek, se även Ekregalet, suppl.
Ek, Emy, rektor, föreläsare (f. 18 8 8 22/2),
blev fil. lic. 1916 och rektor vid
Grevesmühl-ska samskolan 1928. Hon har föreläst särskilt
över svensk litteratur vid Stockholms
arbetarinstitut och borgarskola samt utgivit »Ola
Hansson» (1925), »Ur minnet och dagboken»
(1926), »Slättbyhistorier» (1927) och redigerat
2 dir av O. Hanssons skrifter. J. L-t.
Ek, Fritz Gunnar Rudolf,
tonsättare (f. 1900 21/s). Studerade violoncell och
komposition (för Ellberg) vid Konservatoriet
i Stockholm och tog organistexamen där 1926.
E., som är orkestercellist i Stockholm, har
huvudsaki. framträtt som kompositör av
orkesterverk, däribland en »Festuvertyr», två
symfonier (n:r 1 uppf. vid sydsvensk
musikfest i Hälsingborg 1928, n:r 2 bl. a. i
Konsertföreningen i Stockholm 1932), »Svensk
fantasi» (tr. 1935) och en svit, varur »Scherzo» och
»Fantasi och fuga» spelats i
Konsertföreningen (1931 och 1935). Utmärkande för E:s
kompositioner äro svenskt färgade motiv i
kontrapunktisk bearbetning. H. G-t.
*Ek, Sverker, blev prof, vid Göteborgs
högskola 1932. Senare skr. bl. a.: »Lars
Wi-vallius’ visdiktning» (1930) och »Studier till
den svenska folkvisans historia» (1931).
Ekberg, Seve E 11 e n i s, jurist (f. 1887
19/4). Blev jur. kand. 1910, hovrättsråd 1923,
revisionssekr. 1927 och häradshövding i
Sollentuna och Färentuna härads domsaga 1933.
E. har varit anlitad bl. a. vid arbetet på en
rad sociala jordfrågor. 1929—33 var han J. O.
Han har publicerat juridiska uppsatser. Å. M.
Ekblom, Olof (Olle), förlikningsman (f.
1892 2/i). Blev fil. mag. 1916, amanuens i
Socialstyrelsen 1918, sekr. på styrelsens
förlik-ningsmannaexpedition 1921, förlikningsman i
arbetstvister 1926 och s. å. led. av Statens
arbetslöshetskommission. E., som anlitats för
flera utredningar i frågor om arbetsfreden
och jämväl utövat författarverksamhet i
sociala frågor, har gjort sig känd som
framstående medlare i arbetstvister. A. M.
♦Ekblom, R., har på senare år utgivit flera
avh. i slavisk och baltisk ljudlära, bl. a. »Zur
Entwicklung der Liquidaverbindungen im
Slavischen» (2 dir, 1927—28), »Zur
Entste-hung und
Entwicklung der
slavo-balti-schen und der
nor-dischen Akzentarten»
(1930), »Die lettischen
Akzentarten» (1933)
och »Die
Palatalisie-rung von k, g, ch im
Slavischen» (1935),
samt
ortnamnsforsk-ning, bl. a. en i Namn
och Bygd 1932 om
»Idrisl und die
Orts-namen der Ostseelän-
der». E. utgav 1933 en samling reseminnen,
»Äka tåg 3:dje klass». Han är medarb. i
Nordisk Familjeboks 3:e uppl. A. A-t.
Ekblom, Tore, entomolog (f. 1896 25/i), fil.
dr i Uppsala 1926, vetenskapligt biträde vid
Statens bakteriologiska laboratorium,
vikarierande lektor vid Härnösands
folkskolese-minarium. E. har bedrivit entomologiska och
medicinsk-zoologiska studier i Norden och
studerat denguefebern i Grekland och Turkiet
(1928) samt utgivit ett tiotal skrifter, bl. a.
om svenska hemipterer, de svenska
malariamyggornas biologi, denguefebern och
Stego-myia i Grekland samt cytologiska,
bakteriologiska och kromosomundersökningar. N. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
