Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekumeniska mötet - Ekumeniska nämnden - Ekumeniska rådet - eKV - Ekwall, släkt - Ekwall, Axel - *Ekwall, E. - Ekvipartitionsprincipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Ekumeniska nämnden—Ekvipartitionsprincipen
1128
men, 3) kyrkan och de sociala och moraliska
problemen, 4) kyrkan och mellanfolkliga
förhållanden, 5) kyrkan och kristlig uppfostran,
6) metoder för samverkan mellan
kyrkosamfunden. — Det förstnämnda ämnet
behandlades endast i föredrag, de övriga därjämte i
diskussioner på basis av föredrag och
kom-missionsrapporter.
I ett budskap till kristenheten gav
mötet uttryck åt den anda av bot och
tacksägelse, som burit mötet, sammanfattade de
grundsatser, som varit vägledande vid mötets
behandling av de olika frågorna, och
skisserade uppgifter för framtiden.
Mötet beslöt att tillsätta en
fortsätt-ningsnämnd, som sedermera utbyggdes
till Ekumeniska rådet (se d. o., nedan).
E., som framstår såsom det mäktigaste
uttrycket i nutiden för Kristi kyrkas enhet, bröt
isoleringen mellan kyrkornas representanter
och lade grunden till förtroendefull samverkan.
Av kyrkohistorisk betydelse är särskilt det
närmande, som här ägde rum mellan den
grekiskortodoxa och den evangeliska kyrkan; mötet
gav också ofta anledning till erinran om det
s. å. infallande 1600-årsminnet av mötet i
Nicaea. Stockholmsmötet inskärpte på ett
auktoritativt sätt kyrkans förpliktelse inför det
mellanfolkliga och sociala livets problem.
Utom i art. Kyrkliga
enhetssträ-v a n d e n, sp. 417, anförd litt. må nämnas:
»The Stockholm conference 1925. Official
report», utg. av G. K. A. Bell (1926); »La
con-férence universelle du christianisme pratique
Stockholm 1925. Editions du ’Christianisme
social’» (s. å.); N. Söderblom, »Pater Max
Pribilla und die ökumenische Erweckung» (i
Kyrkohist. Årsskrift 1931, tr. 1932) och
»Eku-mener» (i »Hågkomster och livsintryck av
svenska män och kvinnor», 12, 1931); »Bilder
och blad från Ekumeniska mötet i Stockholm
1925», utg. av O. B. Malm (1925); P.
Sande-gren, »Ekumeniska mötet i Stockholm» (1926);
E. Berggrav, »Ekumeniska mötet i Stockholm
1925» (1925); H. Neander, »Orientens kyrkor
och den ekumeniska tanken» (1926) och »Med
Nathan Söderblom» (1932); Y. Brilioth, »Den
ekumeniska gärningen» (i »Nathan Söderblom
in memoriam», 1931); N. Karlström, »Rom
und die Stockholmer Bewegung» (i Kyrkohist.
Årsskr. 1931, tr. 1932) och »Från Northfield till
Stockholm» (i Kristen Gemenskap, h. 3, 1931) ;
F. Siegmund-Schultze, »Die
Weltkirchenkon-ferenz in Stockholm» (1925) ; A. Deissmann,
»Die Stockholmer Bewegung» (1927). N. Km.
Ekumeniska nämnden, se Svenska
ekumeniska nämnden, även i suppl.
Ekumeniska rådet, The universal Christian
council for life and work, ledande organ för
den s. k. Stockholmsrörelsen (se d. o., suppl.).
1929 utbyggdes Ekumeniska mötets i
Stockholm fortsättningsnämnd till E., som
består av 100 representanter (jämte koopterade
och rådgivande medl.) för skilda
kyrkosamfund, uppdelade på följ, sektioner: den
orto
doxa, den kontinental-europeiska, den
brittiska, den amerikanska och en femte sektion,
representerande missionskyrkorna. E:s
presidium räknar fem medl., som växelvis för
ett år i sänder fungera som ordf, i E. och i
dess exekutivkommitté. Den senare
sammanträder minst en gång årl., E. vartannat år.
E. och Världsförbundet för mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden ha
sedan 1932 gemensam generalsekr., stationerad
i Genève, där E. även upprättat en
forsk-ningsavd. N. Km.
eKV, se Elektronvolt, suppl.
Ekwall, svensk släkt, härstammar från
pappersmakaren Petter E. (1730—89) i
Röttle vid Gränna. Dennes sonsons barn voro
K. A. Ekwall och Emma A. Ekwall (se dessa
ord). Om deras kusins son E. Ekwall se d. o.,
även nedan; om den sistnämndes kusin A. E.
se nedan.
Ekwall, Axel, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (f. 1881 1/5), kusin till E. E.
Utexaminerades från Tekn. högskolan 1903 och blev
1910 löjtnant samt 1929 överstelöjtnant i
Väg-och vattenbyggnadskåren. E. anställdes 1905
vid Trollhätte kanal och vattenverk, var
arbetschef vid Trollhätte kanals ombyggnad
1911—14 och är sedan 1914 överingenjör vid
statens vattenfallsverk och chef för
Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå, i vilken
egenskap han haft ledningen av statens
omfattande kraftverksbyggnader. Han har även
anlitats som sakkunnig i norska och finska
vattenbyggnadsfrågor, är sedan 1931 ordf, i
svenska kommittén för höga dammar och
sedan 1934 v. president i Commission
interna-tionale des grandes barrages. E. Hlr.
•Ekwall, E. Bland senare skrifter må
särskilt framhållas
»English river-names»
(1928), som visar en
enastående
kringsynt-het, metodisk skärpa
och
materialkännedom. Detta arbete har
ytterligare befäst
hans anseende som
framstående forskare,
ej minst i England.
Han har även
grundat en serie gedigna
anglistiska arbeten av
lärjungar (1933 ff.). Led. av Vet.-akad.
(1935). S. B.L.
Ekvipartitionsprincipen, en av den
klassiska statistiska mekanikens grundsatser. Om
man har ett stort antal likartade partiklar
(t. ex. molekylerna i en gas), vilka inbördes
utbyta energi genom sammanstötningar el.
dyl., utsäger e., att efter någon tid ett
stationärt jämviktstillstånd inställer sig, i
vilket varje partikels energi per frihetsgrad (se
d. o., suppl.) i medel t al är = i/a kT, där
k är Boltzmanns konstant (se
Termodynamik, sp. 138) och T är absoluta temp. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
